Omfattande nätverk av skyddsområden förebygger negativa följder av klimatförändringen för fågelbestånd

29.12.2020
I Mellersta Finland var 13 procent skyddad markyta inom en radie på hundra kilometer tillräckligt för att förebygga att antalet nordliga fågelarter minskar på grund av klimatuppvärmningen. I Södra Finland kan det nuvarande nätverket av skyddsområden vara för glest för att motverka klimatförändringens följder för fåglarna.

En studie över finländska naturskyddsområden under perioden 1980–2015 visar att i ju större utsträckning den omgivande markytan är skyddad, desto mindre är förändringarna i fågelsamhällen i Mellersta och Norra Finland.

– Resultaten visar att ett omfattande nätverk av skyddsområden hjälper fågelbestånden att bättre klara följderna av klimatförändringen. Genom att öka utsträckningen av skyddade områden är det alltså möjligt att förebygga de skadliga effekterna av klimatförändringen, i synnerhet på nordliga fågelarter, säger forskardoktor Petteri Lehikoinen vid bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

I Mellersta Finland var 13 procent skyddad markyta inom en radie av hundra kilometer tillräckligt för att förebygga att antalet nordliga fågelarter minskar och för att motverka spridningen av sydliga arter norrut. I Norra Finland var motsvarande siffra 45 procent av markytan.

– Nästan hälften av markytan låter mycket, men de stora skyddsområdena i Finland är koncentrerade till landets norra delar och denna andel förverkligas ställvis, säger Lehikoinen.

– Den andel av markytan som krävs för att stoppa förändringen i Mellersta Finland underskrider klart de internationella målen. I enlighet med EU:s nya biodiversitetstrategi ska skyddade markområden omfatta 30 procent av den totala markytan: i Finland täcker skyddsområdena mindre än hälften av detta mål.

Nätverket av skyddsområden är för glest i södra Finland

I Södra Finland fann inte studien samma samband mellan skyddsområdesnätverkets omfattning och förändringarna i fågelbeståndens tolerans för klimatförändring.

– Skyddsområdenas andel av markytan i Södra Finland ligger under fem procent och är alltså mycket låg jämfört med Mellersta och Norra Finland. Nätverket av skyddsområden i Södra Finland kan vara för glest för att hjälpa fågelbestånden klara följderna av klimatförändringen, konstaterar Lehikoinen.

Finlands unika uppföljning av fågelbestånden där frivilliga bistår forskningen

Inom studien användes data över antalet fågelpar. Dessa data har samlats in av frivilliga fågelskådare under flera årtionden runt om i landet.

Långa observationsserier både inom och utanför skyddsområdena har visat sig vara ytterst viktiga då man bedömer förändringar i naturen till följd av klimatförändringen. Motsvarande uppföljningsmaterial, som möjliggör studier av skyddsområdenas betydelse, är ytterst sällsynta annanstans i världen.

Studien genomfördes som ett samarbete mellan Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet och Naturhistoriska centralmuseet Luomus, Forststyrelsens Naturtjänster, Finlands miljöcentral Syke och Natur- och viltvårdsstiftelsen. Uppföljningen av fågelbestånden samordnades av Naturhistoriska centralmuseet Luomus, Forststyrelsens Naturtjänster och BirdLife Finland.

Artikel:

Petteri Lehikoinen, Maria Tiusanen, Andrea Santangeli, Ari Rajasärkkä, Kim Jaatinen, Jari Valkama, Raimo Virkkala, Aleksi Lehikoinen. Increasing protected area coverage mitigates climate-driven community changes. Biological Conservation, vol. 253, January 2021, 108892. https://doi.org/10.1016/j.biocon.2020.108892

 

LIFEPLAN
Helsinki Lab of Ornithology