Vad forskar du i?
Jag forskar om konsumtion och konsumtionspraktiker ur ett samhällsperspektiv, ofta i multidisciplinära forskningsgrupper. Under de senaste åren har vårt intresse särskilt riktat sig till hållbar matkonsumtion, i synnerhet omställningen från en animalisk till en vegetarisk kost, och till vilka ändringar i vardagen och vardagsaktiviteter som förändringen kräver och vad folk är beredda att göra.
Tillsammans med mina kollegor har jag undersökt köttkonsumtion, veganism och användningen av vegetabiliska proteiner. Dessutom har vi undersökt godtagbarheten i insektskonsumtion och strävandena att omvandla insekter från något ”icke ätligt” till ”ätligt”. Till de andra teman jag utforskat den senaste tiden hör ätande och måltider i Norden, och den politiska debatten om matens renhet.
För närvarande deltar jag i projekt där vi undersöker omställningen till en hållbar kost, sociala normer gällande hållbarhet och coronapandemins effekter på ätandet.
Vad kommer din forskning att påverka, och hur?
Förhoppningsvis bidrar min forskning till förståelse av varför särskilt hållbarhetsrelaterade förändringar är så långsamma och varför de kräver mycket mer än bara förändrade konsumtionsvanor. Jag vill också klarlägga hur konsumtion hänger samman med etablerade praktiker och med vad vi håller för normalt och godtagbart såväl hemma och på jobbet som på fritiden och i hobbyaktiviteter.
Coronapandemin har synliggjort hur en plötslig förändring som drar upp nya gränser för vardagen även påverkar konsumtion och försätter människor i olika livssituationer i väldigt olika positioner. Forskningen om denna förändring kan också ge oss underlag inför hållbarhetsomställningen och för förståelse av olika former av rigiditet i anknytning till detta.
Vad inspirerar dig särskilt mycket inom ditt område just nu?
Särskilt inspireras jag av teoribildningen om praktiker och dess möjligheter att ringa in konsumtion på ett nytt sätt, där man undersöker vardagliga och samhälleliga praktiker i stället för att fokusera på enskilda individers göranden.
Jag är intresserad av hur nya praktiker kommer in i konsumtionsmönstren och hanteras, och hur de skulle kunna bli allt hållbarare. Ätande, som jag forskat mycket på under de senaste 20 åren, är ett utmärkt praktiskt exempel på ett fenomen där förändring hela tiden sker, men som samtidigt är motsträvigt till radikala och snabba omställningar.
Förändring tar ofta tid och förutsätter att såväl sociala och kulturella betydelser och förståelser som kunskaper, strukturer och materiella möjligheter omgestaltas på nya sätt.
Mari Niva är professor i konsumtionsforskning vid Avdelningen för ekonomi vid Helsingfors universitets Agrikultur-forstvetenskapliga fakultet.