Interaktiva videospel som diagnostiserar hjärnan och behandlar eventuella hjärnsjukdomar. Låter det som science fiction? Det är det delvis fortfarande, även om det bedrivs intensiv forskning inom området på olika håll i världen.
En av forskarna är gruppchef Matias Palva vid Centrum för neurovetenskap på Campus Vik. Han talade om hjärnan och spelande i Helsingfors universitets Tankehörna tisdagen den 29 april.
Neurogaming betyder tre olika saker: träning av friska hjärnor, diagnostisering av hjärnsjukdomar och behandling av hjärnsjukdomar.
Mest talas det om att förbättra upplevelsen vid nöjesspelande med hjälp av neurobiologin, t.ex. genom att använda hjärnsignaler för att styra datorspel. Det är Palva inte intresserad av.
– Hjärnan är inte till för det, det kan man använda fötterna och händerna till.
Lugna eller studsande hjärnor?
I behandling och diagnostisering av hjärnsjukdomar har man däremot nytta av datorspel.
– Man kan utveckla spel för att diagnostisera nästan alla hjärnsjukdomar, säger Palva.
I motsats till vad man ofta tror, beror hjärnverksamheten inte på om man gör någonting eller låter bli att göra någonting. Hjärnan arbetar hela tiden spontant.
Beroende på hjärnans egenskaper kan man förutse hur personen beter sig.
– Somliga personers hjärnor hålls längre stunder i ett visst tillstånd, medan andras hjärnor studsar från ett tillstånd till ett annat. I testsituationer lade vi märke till att personer vars hjärnor förblev i samma tillstånd kunde koncentrera sig på testuppgiften en längre tid.
Många hjärnsjukdomar orsakar avvikande hjärnverksamhet. Genom att studera hjärnans tillstånd kan vi få reda på om personen som undersöks lider av ADHD, schizofreni, epilepsi, alzheimer, autism eller svår depression.
För tillfället förstår vi ännu inte helt vilka delar av hjärnverksamheten som vi kan mäta.
Spelande förbättrade synen
Lovande framsteg har gjorts, men man har ännu inte utvecklat ett spel som godkänts som ett diagnostiskt verktyg.
– Klyftan mellan den neurobiologiska forskningens och spelindustrins förväntningar är enorm.
Palva har deltagit i forskningen för att utveckla ett behandlande spel. I en klinisk studie som nyligen utfördes undersökte man spelandets och läkemedels inverkan i behandlingen av amblyopi, dvs. ”lata ögon”. Denna hjärnsjukdom kan lätt botas hos barn, men den blir bestående om behandlingen inte sätts in i ett tidigt skede.
– Personerna som deltog i undersökningen spelade datorspel en halv timme dagligen under under tio veckor, vilket förbättrade deras synskärpa avsevärt.
Datorterapi är förmånligt
Fördelen med behandlande spel är framförallt priset.
– Spelen är verkligen billiga, eftersom de inte binder vårdpersonal eller tar upp vårdplatser.
I bästa fall kan spelens effektivitet i behandlingen av sjukomar komma att överträffa de terapiformer som används för närvarande, men enligt Palva återstår ännu en lång väg dit.
För tillfället gäller vilda västerns regler i spelbranschen. Under beteckningen neurogaming och neurobiologi säljs både ditt och datt. Det talas om brain fitness, som påstås förbättra friska personers hjärnverksamhet. I allmänhet har man inte kunnat påvisa att dessa hjärngymnastikspel skulle utveckla de spelandes förmågor utanför själva spelet.
– Man blir inte bättre på fotboll för att man spelar violin, jämför Palva.
Det finns också spel att köpa som sägs lindra ADHD-symtom. Även om de här spelens verkningar är lovande i ljuset av forskningen, är andra terapiformer fortfarande betydligt effektivare.
Interaktiva datorspel ökar uppmärksamheten
Palva motsätter sig ändå inte spelande för nöjes skull.
– Tvärtom är det nyttigt, tycker Palva. Interaktiva videospel förbättrar många kognitiva förmågor och synskärpan. När man spelar måste man dock komma ihåg att göra det med måtta.
– Aktiva spelare klarar sig sämre i skolan och på universitetet, trots att minnet, synen och uppmärksamheten förbättras. Orsaken är att de som koncentrerar sig på att spela inte använder sin tid till annat.