Undervisning

Undervisningen i veterinärmedicinska biovetenskaper förläggs huvudsakligen till början av studietiden och utgör grunden för de kliniska studierna.

I undervisningen används interaktiva tredimensionella modeller av anatomiskt och pedagogiskt utmanande objekt. Modellerna produceras i det undervisningsteknologiska projektet Virtuaaliset elinmallit eläinlääketieteen opetuksessa (VIELO), där man skapar virtuella modeller av djur och deras organ för den veterinärmedicinska undervisningen. Målet är att göra det lättare för studenterna att greppa djurens anatomi, göra undervisningen mångsidigare och effektivare och minska användningen av djurmaterial. I undervisningen i makroanatomi och jämförande anatomi används plastinerade modeller för att åskådliggöra bindvävsstrukturer. Vävnadsproven som används för undervisningen i veterinärmedicinsk histologi finns till påseende i webbtjänsten WebMicroscopy.

Alla kurser i veterinärmedicin finns på sidan Sök undervisning. Man kan söka kurser utan att vara inloggad. Studerande hittar sina egna kurssidor via sidan Mina studier.

Vi undervisar i husdjurens anatomi både på makroskopisk nivå (organ och hela organismen) och på mikroskopisk nivå (celler och vävnader). De viktigaste arterna är hund, katt, ko, får, häst och svin, men vi behandlar också exotiska arter till vissa delar. Utvecklingsbiologin går in på hur en ny individ formas, vilka faktorer som påverkar utvecklingen, hur läkemedelssubstanser och andra miljöfaktorer kan påverka utvecklingen och på vilket sätt kunskaper i utvecklingsbiologi tillämpas till exempel inom embryoteknik för produktionsdjur.

Undervisningen består av föreläsningar, grupparbeten och mycket dissekerings- och mikroskoperingsövningar. Utöver dissektioner används också plastinerade modeller för att åskådliggöra mjukvävnadernas strukturer.

Plastinerade modeller

Undervisningen är till största delar integrerad med fysiologi, biokemi och genetik till en studiehelhet på 50 studiepoäng. Studiehelheten Den funktionella organismen behandlar kroppens anatomi och funktioner hos friska djur. Det skapar en gedigen grund för att förstå olika funktionsstörningar. Dessutom hör en del av undervisningen till studiehelheten om introduktion till klinisk veterinärmedicin.

Av upphovsrättsliga skäl är undervisningsmaterialet huvudsakligen tillgängligt endast för våra studenter, men vi kan här presentera några exempel:

Histologi, dvs. mikroskopisk anatomi

Vävnadsproven som används för undervisningen i veterinärmedicinsk histologi finns till påseende i webbtjänsten WebMicroscope.

MPEG-videor

VIELO: Virtuella organmodeller i den veterinärmedicinska undervisningen
Vi producerar interaktiva tredimensionella modeller av veterinärmedicinska anatomiska objekt som är svåra att avbilda med traditionella metoder.

Forskningen i anatomi och utvecklingsbiologi

Biokemi betyder livets kemi. Biokemin betraktar kroppens och cellernas funktioner som kemiska processer. Cellbiologin undersöker cellernas funktion från molekylnivå och molekylärbiologin undersöker i första hand nukleinsyrorna DNA och RNA och proteinsyntesen.

Biokemin och cell- och molekylärbiologin är de mest centrala biomedicinska grundvetenskaperna och de stöder varandra i fråga om både koncept och praktik. Ett bra exempel på detta är att Nobelprisen i medicin/fysiologi ofta går till biokemister, cellbiologer eller molekylärbiologer. Inom veterinärmedicinen ger undervisningen i biokemi och i cell- och molekylärbiologi grunder för fortsatta studier i bl.a. fysiologi, farmakologi och genetik.

Forskningen i biokemi

Fysiologin är läran om cellers, vävnaders, organs och djurs funktioner. Undervisningen är integrerad med veterinärmedicinsk anatomi och biokemi i studiehelheten Den funktionella organismen som omfattar första årets studier i utbildningsprogrammet i veterinärmedicin.

Undervisningen behandlar både livsprocessernas allmänna principer och skillnader mellan djurarter med fokus på delområden och arter som är viktiga ur veterinärmedicinsk synpunkt. Undervisningen fokuserar på kroppens normala funktioner. Man går också igenom vissa störningar i livsfunktionerna som är av intresse ur klinisk synpunkt som exempel på sambanden mellan fysiologi och praktisk veterinärmedicin. 

Forskningen i fysiologi

Ämnet veterinärmedicinsk mikrobiologi och epidemiologi ansvarar för undervisningen i veterinärmedicinsk bakteriologi, virologi, mykologi, immunologi och epidemiologi. Undervisningen ger studenterna de kunskaper som behövs i veterinäryrket om infektionssjukdomar hos djur, interaktionen mellan mikrober och värdorganismen samt mikrobdiagnostik. Studenterna introduceras också i veterinärens lagstadgade uppgifter i fråga om att motarbeta smittosamma sjukdomar hos djur.

Mikrobiologi och immunologi

Undervisning i veterinärmedicinsk mikrobiologi och immunologi ges under det andra studieåret och är en del av ämnesstudiehelheten Sjukdomar: orsaker, följder och bekämpning. Undervisningen omfattar grunderna i bakteriologi, virologi, mykologi och immunologi. Studenterna lär sig om mikrobernas grundläggande egenskaper, sjukdomsalstrare som är viktiga att känna till inom veterinärmedicin och grunderna i dessa sjukdomars diagnostik, mikrobläkemedel och antibiotikaresistens, kroppens immunsystem och faktorer i interaktionen mellan mikrober och värdorganismen.

Epidemiologi

Undervisningen i epidemiologi hör till tredje årets studier och ges i två studieavsnitt: infektionsepidemiologi, som är en del av studiehelheten Sjukdomar: orsaker, följder och bekämpning, och evidensbaserad veterinärmedicin, som hör till grundstudierna i veterinärmedicin.

Infektionsepidemiologin behandlar lagbundenheter i fråga om hur djurinfektioner och zoonoser smittar, sprids och fortlever, samt tillämpliga delar av veterinärmedicinsk lagstiftning i Finland. Undervisningen fokuserar på bekämpning av sjukdomar. Evidensbaserad veterinärmedicin behandlar ämnesområdets grunder, analytisk epidemiologi och biostatistik i anknytning till sjukdomar i populationer och bl.a. principerna för utredning av sjukdomsutbrott. Studieavsnittet ger studenten goda förutsättningar att kritiskt läsa vetenskapliga artiklar, skriva forskningsplaner, undvika bias och analysera och tolka forskningsresultat. Evidensbaserad veterinärmedicin är till nytta för studenter som skriver sin licentiatavhandling och forskare som lägger upp en forskningsplan. Studieavsnitten stöder varandra och ger inblick i veterinärernas insatser för folkhälsoarbetet. Materialet för studieavsnitten finns i Moodle.

Forskningen i mikrobiologi och epidemiologi

Patologi

Patologin är läran om sjukdomarnas uppkomstmekanismer, sjukdomsrelaterade förändringar och förändringarnas konsekvenser. Ämnet patologi fungerar som en bro mellan veterinärmedicinens grundvetenskaper och de kliniska ämnena. Patologin som vetenskap undersöker respons på olika stimuli, vilket kan studeras på olika nivåer: molekyler (molekylär patologi), celler (cellpatologi), vävnader (histopatologi) eller organ/djur (makroskopisk patologi).

Föreläsningarna indelas i allmän patologi (28 h) och organpatologi (50 h). På kursen i histopatologi undersöker man mikroskopiska förändringar på vävnadsnivå och på kursen i obduktion gör man obduktioner.

Forskningen i patologi

Parasitologi

Ämnet patologi ansvarar också för undervisningen i parasitologi vid fakulteten. Studenterna lär sig om de viktigaste djurparasiterna som förekommer i Finland och får en uppfattning om viktiga parasitgrupper i hela världen samt parasiter hos människan, och introduceras i grundmetoderna för parasitdiagnostik.

Man går igenom ett stort antal parasiter som är viktiga ur medicinsk synpunkt, deras taxonomi, morfologi, livscykel, reaktioner hos värdorganismen och diagnostik. Förebyggande av parasitsjukdomar hos djur behandlas kort i samband med varje parasitgrupp. Under studieavsnittet presenteras också aktuell forskning om parasiter.

Forskningen i parasitologi