Forskningen

Forskningen vid avdelningen är kliniskt inriktad och fokuserar på husdjur. Målet är att undersöka sjukdomar hos djuren och den förebyggande hälsovården samt främja djurens hälsa och välmående.

Det är i regel ämnenas professorer som leder forskningsgrupper inom sitt eget område, men på vissa områden finns också forskningsgrupper som leds av docenter.

Forskningen har fått finansiering av jord- och skogsbruksministeriet, Finlands Akademi, TEKES, företag och stiftelser. Forskningen om hälsa och välmående har också fått nordisk finansiering. Målet är att öka andelen extern finansiering.

Mer information om forskningen och forskarna vid avdelningen finns i forskningsportalen.

PRESENTATION AV FORSKNINGSÄMNET OCH FORSKNINGENS BETYDELSE

Målet med forskningen var ursprungligen att uppehålla spermakvaliteten hos tjurar och galtar som används för insemination och bibehålla en hög kvalitet på tillverkade spermadoser. Målet har varit att identifiera och avlägsna yttre faktorer och genetiska faktorer som försämrar fertiliteten. Världen har förändrats under de senaste fem åren och för tillfället är vi redo att möta nya utmaningar inom ramen för de ekonomiska realiteterna.

I projekten används bl.a. SNP-analys (genotypsbestämning) och olika PCR-tekniker, sekvensering och kvantitativ PCR. Forskningsmaterialen förvaras i fakultetens egen DNA- och RNA-bank (private collection), där också mycket intressant material som inte hör till något visst projekt förvaras. Det viktigaste är ändå forskningsidéer som föds ur kliniska fynd, statistik och intuitiva antaganden.

Gruppens motto är: alea iacta est (tärningen är kastad)

CENTRALA FORSKNINGSOMRÅDEN / ÄMNEN / STRATEGIER / MÅL
 

 Ärftliga störningar i spermatogenes hos tjur och galt i Finland

1. Vi forskar i bl.a. genetiska orsaker till störningar i primordiala könscellers migration hos nötkreatur. Vi har kommit fram till att en kopia av den ektopiska KIT-genen i homozygotform är den primära orsaken till migrationsstörningar hos primordiala könsceller och till gonadal hypoplasi hos bägge könen av finsk lappko (PSK-rasen) och svensk fjällras.

2. Vi utreder de genetiska orsakerna bakom spermieproblem hos Ayrshire-tjurar, dvs. varför spermiernas svansar inte utvecklas eller fungerar normalt.

3. TEX14-mutation hos galtar som orsakar azoospermi, dvs. att spermatogenesen avstannar vid spermatocytstadiet (p.g.a. att cellbryggorna inte är funktionsdugliga). Den här studien håller på att avslutas. Nya fall har hittats nyligen. Det här är den enda naturliga mutationen i TEX14-genen som har identifierats.

4. Tjurar vars spermier rör sig mycket långsamt även om plasmamembranerna är intakta och spermiernas morfologi i övrigt är normal. Vi har ett omfattande samarbete och är nära ett genombrott i forskningen. Slutresultatet blir klart inom kort.

5. Andra störningar vid spermatogenes hos Ayrshire-tjurar.

Genetiska orsaker till dödfödda och/eller genetiskt sjuka kalvar som inte utvecklas normalt

Den här forskningsstudien började för ca fem år sedan och fokuserar på Ayrshire-rasen som är den vanligaste i Finland.

1. Inverkan av MIMT1-genen på sena aborter och dödfödda kalvar. Den muterade genen finns i PEG3-domänen och ärvs på mödernet. På det här forskningsområdet undersöker vi fortfarande nya infallsvinklar.

2. En autosomalt recessiv genmutation i kromosom 17 som orsakar PIRM-syndrom hos homozygota kalvar. (PIRM=ptosis, intellectual disability, retarded growth and mortality). Undersökningar för identifiering och karakterisering av genmutationen och inverkan på transkription och patologi pågår. Orsaken till sjukdomen visade sig vara en mutation i genen UBE3B och det påminner om Kaufman oculocerebrofacial syndrome[HME1] , en genetisk defekt hos människan som beror på en mutation i samma gen. Den här genetiska mutationen är rätt så vanlig hos Ayrshire-rasen, särskilt i den kanadensiska linjen.

3. En forskningsstudie om andra genetiska orsaker till kalvdöd och missbildningar påbörjas inom kort under ledning av doktor Heli Venhoranta.

Genetisk disposition för pneumoni

Vi försöker hitta en genmutation som orsakar dödlig pneumoni hos Ayrshire-kalvar. Forskningsstudien har börjat och projektet framskrider sakta men säkert trots problem med finansieringen. Vi koncentrerar oss för tillfället på fyra små områden i kromosomuppsättningen.

GRUPPENS MEDLEMMAR

För forskningen ansvarar gruppen Reproinnova, som kompenserar sin anspråkslösa storlek med aktivt samarbete med många aktörer i Finland och utomlands.

Forskningsgruppen leds av professorn i reproduktionsvetenskap Magnus Andersson.

VMD Heli Venhoranta
VMK Tuija Savolainen

SAMARBETE

Viktiga samarbetspartner inom Veterinärmedicinska fakulteten

Professor Terttu Katila
Professor Olli Peltoniemi
Professor Timo Soveri
Professor Hannes Lohi
Professor Antti Iivanainen
Docent Juhani Taponen
Professor Pekka Uimari, Institutionen för lantbruksvetenskaper

Andra viktiga samarbetspartner i Finland är bl.a. LUKE (dr Terhi Iso-Touru, dr Anu Sironen och dr Nina Schulman), Viking Genetics, Semex Finland, FABA, FIGEN, FINNPIG och Mtech Digital Solutions Oy. Dr Paula Syrjälä vid EVIRA i Kuopio och finländska kreatursägare (nöt och svin).

Internationella samarbetspartner är bl.a.:

Animal Breeding, Technische Universität München, München, Tyskland: prof. Ruedi Fries, dr Hubert Pausch
Dr Kristof Flisikowski
Poznan University of Life Sciences, Polen: prof. Marek Switonski, dr Christine Wurmser
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Sverige: prof. Lennart Söderquist
Linköping: prof. Heriberto Rodrigues
Ungern: dr Szabolcs Nagy

Eftersom gruppen har fått endast lite forskningsfinansiering har vi utvecklat en ny finansieringsmodell, PYOR dvs. pay your own research. Samarbetspartnerna står alltså i regel själva för sina egna kostnader. Kostnader för enbaspolymorfier (SNP) och next-generation sequencing (NGS) måste vi betala själva från ETTS- och SELS-forskningsfinansiering.

 

 

PRESENTATION AV FORSKNINGSÄMNET OCH FORSKNINGENS BETYDELSE

Djurens beteendevetenskap dvs. etologi och djurens välmående. Djurens välmående kan definieras som summan av de fysiska och psykiska upplevelserna. Forskningen i djurens välmående är inriktad på djuren och deras behov och man forskar i första hand för djurens skull. Djurens upplevelser påverkar också hur de låter sig hanteras, om de är sjuka och hur mycket de producerar och produktionens lönsamhet, och dessa aspekter inverkar på hur etiska produkterna som fås av djuren är. På forskningsområdet används ett flertal olika forskningsmetoder, eftersom djurens upplevelser kan undersökas tillförlitligt endast med mångvetenskapliga metoder.

Forskningsgruppen leds av Anna Valros.

Forskningscentret för djurvälfärd (Eläinten hyvinvoinnin tutkimuskeskus) är ett mångvetenskapligt forskarsamhälle vid Veterinärmedicinska fakulteten. 

CENTRALA FORSKNINGSOMRÅDEN / ÄMNEN / STRATEGIER / MÅL

Läs mer på forskningscentrets webbplats:

Forskningsämnen

Forskningsmetoder

PRESENTATION AV FORSKNINGSÄMNET OCH FORSKNINGENS BETYDELSE

Målet med forskningen om hästars reproduktion är att öka dräktighetskvoten och utveckla tekniker för artificiell insemination och gynekologiska behandlingar. Undersökningarna på ston har fokuserat särskilt på effekterna av olika inseminationstekniker på stoets livmoder, sammandragningar, infektionsreaktioner och dräktighet. Man har också undersökt spermiernas vandring i stoets kropp och inverkan av livmoderhalsen på infektioner som uppstår efter insemination.

Undersökningarna på hingstar har fokuserat på utvärdering och utveckling av bedömningsmetoder för spermakvalitet och å andra sidan på forskning om seminalplasma och förbättring av förvaringsmetoderna för sperma.

CENTRALA FORSKNINGSOMRÅDEN / ÄMNEN / STRATEGIER / MÅL

Man använder intrauterina kulor för att förhindra brunst hos ston, men man känner inte till kulornas verkningsmekanismer. Verkningsmekanismerna är intressanta också därför att vi ännu inte känner till vilka mekanismer som hindrar gulkroppen från att förstöras i det skede då dräktigheten kan konstateras. Vi har gjort undersökningar på hästar i Ypäjä och testat användningen av plastkulor för att förhindra brunst hos ston, och undersökt om kulorna orsakar eventuella inflammationer i livmodern och påverkar frigörelsen av prostaglandiner.

GRUPPENS MEDLEMMAR

Forskningsgruppen leds av professor emerita Terttu Katila

VMD Maria Kareskoski

Maria Monserrat Rivera del Alamo från Barcelona fortsätter undersöka mekanismerna för luteostas på dräktiga och tomma ston samt ston som har en plastkula i livmodern.

SAMARBETE

Vår viktigaste samarbetspartner i Finland är MTT i Ypäjä. Vi samarbetar också med fakultetens centrallaboratorium och avdelningen för patologi.

Viktiga samarbetspartner utomlands har varit:

Universität Leipzig (Tyskland)
Universitat Autonoma de Barcelona (Spanien)
SLU (Sverige)
Universidade de Lisboa (Portugal)
Latvijas Universitāte (Lettland)
Tartu Ülikool (Estland)

PRESENTATION AV FORSKNINGSÄMNET OCH FORSKNINGENS BETYDELSE

Målet med forskningen om infektionssjukdomar hos idisslare är att få bättre kännedom om sjukdomsmekanismerna och därmed förbättra diagnostiken, behandlingen och prognostiseringen och förbättra djurens välmående i allmänhet. Ett fokusområde i forskningen är infektionssjukdomar hos unga idisslare, speciellt kalvar, men också lamm och renkalvar.

CENTRALA FORSKNINGSOMRÅDEN / ÄMNEN / STRATEGIER / MÅL

Fokusområden i forskningen är sjukdomar i luftvägarna och tarmsystemet, parasitsjukdomar och klövsjukdomar. Vi undersöker miljöfaktorers inverkan på uppkomsten av sjukdomar, inklusive olika faktorer i fråga om hur djuren sköts och grupperas. Vi utreder också hur infektioner hos ungdjur påverkar djurens senare liv och produktionens lönsamhet. Utvärderingen av sjukdomarnas effekter kombineras med olika mätare för produktionen, sjukdomens kliniska symptom, djurens reaktioner på infektioner och blodets hematologi och kliniska kemi.

GRUPPENS MEDLEMMAR

Forskningsgruppen leds av professor Timo Soveri

Kliniska lärare:
VMD Heli Simojoki
VMD Minna Kujala
VMD Eeva Mustonen
VMD Helena Rautala

Doktorander
VML Leena Seppä-Lassila
VML Miia Kontturi
VML Vera Haapala
VML Reijo Junni

SAMARBETE
Andra viktiga forskare och samarbetspartner:
Prof. Toomas Orro (Tartu)
Prof. Antti Oksanen (Evira)
Prof. Sinikka Pelkonen (Evira)
Prof. Satu Sankari (Veterinärmedicinska/HU)
VML Heidi Härtel (HKScan)
VMD Tuomas Herva (AtriaOyj)
ETT och Valio

PRESENTATION AV FORSKNINGSÄMNET OCH FORSKNINGENS BETYDELSE

Fytoöstrogener är polyfenolföreningar som finns i baljväxter. Vissa av dem har förmågan att binda sig till organismens östrogenreceptorer. De fytoöstrogener som man har mest kunskap om är isoflavoner i rödklöver och soja och olika metaboliter av dessa som till exempel equol. Inom medicinvetenskapen bedrivs omfattande forskning om hälsoeffekter av isoflavoner, särskilt sojaprodukter.

CENTRALA FORSKNINGSOMRÅDEN / ÄMNEN / STRATEGIER / MÅL

Rödklöver är den mest använda vallbaljväxten i Finland och också den som klarar sig bäst i våra förhållanden. Rödklöver lämpar sig som foder för idisslare och används också särskilt inom ekologisk odling. Vid Veterinärmedicinska fakulteten har man undersökt isoflavoner i rödklöver redan i flera årtionden. Vid fakultetens centrallaboratorium finns goda möjligheter till HPLC-analys av olika polyfenoler från foder-, plasma- eller mjölkprover. Centrallaboratoriet kan göra mycket tillförlitliga bestämningar av fytoöstrogenhalter, till exempel daidzein, genistein, formononetin, biochanin A och kumestrol, och olika metaboliter, till exempel equol och O-DMA.

Forskningsgruppen leds av Eeva Mustonen.

SAMARBETE

Viktiga samarbetspartner är professor Kristiina Wähäläs forskningsgrupp vid Kemiska institutionens laboratorium i organisk kemi, och professor Aila Vanhatalos forskningsgrupp vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakultetens avdelning för husdjursvetenskap.

Läs mer här: Red clover isoflavonoids in feed, plasma and milk of ruminants - Eeva Mustonen, doktorsavhandling 2015

PRESENTATION AV FORSKNINGSÄMNET OCH FORSKNINGENS BETYDELSE

Forskningen om idisslares reproduktion (honor) fokuserar på tre linjer: användningen av GnRH-hormon vid ovulationsinduktion och s.k. kort brunstcykel, centrala faktorer som påverkar embryoproduktionen och forskningen om fytoöstrogener.

Det ursprungliga målet med projektet ovulationsinduktion med GnRH-hormon var att undersöka negativa biverkningar i samband med vanliga hormonbehandlingar som används i samband med fertilitetsstörningar hos kor och samtidigt utveckla och precisera vårdrekommendationer. Om kon uppvisar få tecken på brunst kan det hända att behandling som avbryter brunsten, dvs. ovulationsinduktion med GnRH-hormon, görs vid en fysiologiskt olämplig tidpunkt, till exempel under förbrunsten eller till och med efter ovulationen.

Projektet hör ihop med program för synkronisering av brunst och ovulation som används på olika håll i världen. I programmen schemaläggs ovulationen med hormonbehandlingar så att man kan utföra artificiell insemination på bestämd tid. En negativ biverkning med sådana program är kort brunst, vilket också förekommer i samband med behandling som avbryter brunsten vid fel tidpunkt. Därför har man i projektet på senare tid fokuserat på att utreda mekanismerna för kort brunst. Projektet har hittills producerat två doktorsavhandlingar.

Forskningen om fytoöstrogener har långa anor vid Veterinärvetenskapliga fakulteten (redan från Veterinärmedicinska högskolans tid). Det har konstaterats att fytoöstrogener orsakar störningar i reproduktionen hos får och de kan till och med leda till bestående infertilitet. Hos kor är effekterna mindre och det finns inga hållbara belägg för eventuella effekter.

Forskningen om fytoöstrogener är också inriktad på andra frågor utöver problem med reproduktionen hos djur, ett nytt aktuellt fokusområde är till exempel betydelsen av östrogenliknande biologiskt aktiva ämnen i människans näring. Det har konstaterats att fytoöstrogener har en positiv inverkan på människans hälsa. Till exempel vet man att de minskar förekomsten av vissa typer av cancer och risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Forskningens fokus har flyttats från studier om subfertilitet hos djur till undersökningar om förekomsten av fytoöstrogener i foder och påverkande faktorer, fytoöstrogeners metaboli hos idisslare och avsöndring i mjölk. Det handlar om samarbetsprojekt med ämnet organisk kemi vid Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten och husdjursvetenskap vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten. I sin nuvarande form har projekten producerat en doktorsavhandling vid Veterinärmedicinska fakulteten och två vid Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten.

En viktig frågeställning inom forskningen om idisslares reproduktion har varit att utreda faktorer som påverkar embryoproduktionen hos kor. I projektet har man bl.a. undersökt hur vissa utfodringsfaktorer och hormonpreparat som används för superovulationsinduktion påverkar produktionen av embryon. Ett viktigt område i forskningen är användningen av könssorterad sperma i embryoproduktionen. Man har fokuserat på att utreda hur användningen av könssorterad sperma inverkar på produktionen av funktionsdugliga embryon och hurdana dräktighetsresultat man får med embryon som producerats med könssorterad sperma. Den första doktorsavhandlingen från projektet publiceras inom kort.

Forskningsgruppen leds av docent Juhani Taponen.

PRESENTATION AV FORSKNINGSÄMNET OCH FORSKNINGENS BETYDELSE

Juverinflammation (mastit), som vanligen orsakas av bakterier, är den vanligaste sjukdomen hos mjölkboskap och den som har den största ekonomiska påverkan. Juverinflammation minskar mängden mjölk som korna producerar, försämrar mjölkens kvalitet och orsakar därför kostnader och förluster för både producenterna och mjölkförädlingsindustrin, och i sista hand också för konsumenterna. Juverinflammation påverkar också kornas välmående.

Mjölkboskapsskötseln har under de senaste årtiondena genomgått stora strukturförändringar både i Finland och i övriga utvecklade länder, och dessa fortgår även i framtiden när boskapens mängd ökar, produktionen effektiviseras och användningen av teknologi, t.ex. automatisk mjölkning, ökar på mjölkgårdarna. Förändringarna medför nya utmaningar för arbetet med och forskningen om juverhälsa, och kräver allt större satsningar på förebyggande arbete i fråga om juverinflammation.

På avdelningen för klinisk produktionsdjursmedicin har man bedrivit internationellt erkänd forskning om juverinflammation hos mjölkkor redan i flera årtionden under ledning av professor emerita Satu Pyörälä och hennes forskningsgrupp. Efter professor Pyöräläs pensionering fortsätter hennes efterföljare professor Päivi Rajala-Schultz forskningsarbetet om juverinflammation vid fakulteten. Professor Rajala-Schultz har återvänt till Helsingfors universitet efter en ca 20-årig universitetskarriär i USA.

CENTRALA FORSKNINGSOMRÅDEN / ÄMNEN / STRATEGIER / MÅL

Målet med forskningen om juverinflammation och mjölkkvalitet är att minska förekomsten av juverinflammation, vilket har en positiv inverkan på både näringsgrenens lönsamhet och konsumentsäkerheten.

För att effektivt kunna motverka infektioner måste man känna till sjukdomsalstrarnas epidemiologi och patogenes. När sjukdomar uppstår utgör exakta och pålitliga diagnoser grunden för skräddarsydd behandling. Bakterierna blir allt mer resistenta mot antibiotika, vilket är ett världsomfattande bekymmer och ett växande hot mot både människans och djurens hälsa. Ett viktigt mål är att minska användningen av antibiotika och använda det endast på goda grunder, vilket förutsätter att man i stället satsar på förebyggande av infektioner. Man undersöker hur olika behandlingsmetoder och vårdpraxis påverkar förekomsten av juverinflammation i ladugårdar och utvecklar vårdrekommendationer utgående från forskningsresultaten.

Forskningsgruppen som undersöker juverinflammation har särskilt fokuserat på bl.a. infektioner som orsakas av Staphylococcus aureus och koagulasnegativa stafylokocker samt dessa bakteriers diagnostik, epidemiologi, virulensfaktorer och reaktioner hos kor, juverhälsa på gårdar med automatisk mjölkning och behandlingsmetoder i samband med att kor sinar.

GRUPPENS MEDLEMMAR

Forskningsgruppen leds av professor Päivi Rajala-Schultz
Docent Suvi Taponen
Kliniska läraren Heli Simojoki
Kliniska läraren Mari Hovinen
Forskardoktor Maria Vilar
Professor emerita Satu Pyörälä

Doktorander

Heidi Hiitiö
Johanna Vakkamäki

SAMARBETE

Samarbetspartner i Finland är övriga avdelningar vid Veterinärmedicinska fakulteten, Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet, Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Naturresursinstitutet Luke, mejerier och Thermo Fisher Scientific.

Internationella samarbetspartner:

Eesti Maaülikool
Glasgow University
Universiteit Gent
Hebrew University of Jerusalem 
The Ohio State University

ALLMÄNT OM SVINFORSKNING

På avdelningen för klinisk produktionsmedicin har vi redan länge bedrivit framgångsrik forskning om sjukdomar, reproduktion och beteende hos svin. Forskningsämnena har haft nära anknytning till problem inom svinhållningen och målet med forskningen har varit att producera mera information om hur man kan förebygga problem hos svin. Det är frågan om klinisk, tillämpad forskning som har som mål att förbättra svinens hälsa och välmående. Under de senaste åren har man också tagit med ekonomiska synvinklar. Forskningsgruppen använder kliniska och epidemiologiska metoder och metoder som anknyter till reproduktion, stressfysiologi och beteende.

Information om svinforskningsgruppen och pågående projekt och de nyaste publikationerna finns på gruppens Facebooksida

CENTRALA FORSKNINGSFRÅGOR

Forskningsgruppen har flera pågående projekt som handlar om reproduktion, välmående och sjukdomar hos svin. I Finland har man eliminerat flera smittosamma sjukdomar hos svin eller så har de aldrig förekommit hos oss. Därför har forskningen fokuserat på aktuella sjukdomar och problem inom produktionen, t.ex. luftvägssjukdomar, fotproblem och svansbitande. Andra pågående projekt handlar om faktorer som påverkar råmjölkens kvalitet, fri grisning och transkriptionsanalys av fortplantningsorganens vävnader. Forskningsgruppen undersöker också miljöns inverkan på svins hälsa och välmående, t.ex. stimulans för svin och miljöer för grisande. Forskningen om suggors produktionsuthållighet spinner vidare på samma tema. Svansbitande undersöks redan i ett andra internationellt samarbetsprojekt där problemet betraktas från många olika synvinklar. Man undersöker smärta hos svin och smärtlindring, och utvärderingsmetoder för svinens välmående på gårdsnivå. Forskningen om reproduktion fokuserar på dräktighetens första stadier och endokrinologi, äggstockarnas funktion och regleringsmekanismer och vad som händer under grisandet. Man utreder också hur man kunde sluta med kastrering av kultingar.

De viktigaste samarbetspartnerna i Finland är övriga avdelningar vid Veterinärmedicinska fakulteten, Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Naturresursinstitutet Luke, slakterier, Suomen sikayrittäjät ry, ProAgria, foderindustrin och läkemedelsindustrin.

GRUPPENS MEDLEMMAR

Forskningsgruppen består av tre professorer, en klinisk lärare och tre disputerade forskare, VMD Outi Hälli, VMD Camilla Munsterhjelm och FD Jinhyeon Yun. Största delen av gruppens medlemmar hör också till forskningsgruppen för välmående. Årligen blir ca tre licentiatavhandlingar färdiga inom gruppen.

Professor Mari Heinonen
Professor Olli Peltoniemi
Professor Anna Valros
Dosent Claudio Oliviero

Kliniska läraren Stefan Björkman

Doktorander:

Eve Ala-Kurikka
Paula Bergman
Silke Haen
Minna Haimi
Tapio Laurila
Anna Ollila
Kirsi Swan
Helena Telkänranta
Elina Viitasaari

SAMARBETE

Internationellt samarbete bedrivs med följande organisationer:

Aarhus Universitet
Eesti Maaülikool
Universiteit Gent
INRA France
Newcastle University
Veterinærhøgskolen, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet
Scotland's Rural College
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet
Sydney University
USDA Purdue University
Leibniz Universität Hannover
Wageningen University & Research