Studier

Studier i filosofi ger byggstenar i formandet av en världsbild och en förståelse av hur saker hänger ihop på ett övergripande plan.

Samtidigt utvecklas förmågan till kritiskt tänkande, vilket innebär att formulera problem och kritiskt värdera möjliga lösningar på dem. Kandidatprogrammet erbjuder tre studieinriktningar: teoretisk filosofi och praktisk filosofi (på finska) samt filosofi, en studieinriktning med undervisning på svenska. Studier i praktisk filosofi leder till examen som politices kandidat, och efter studier i teoretisk filosofi och filosofi på svenska blir man kandidat i humanistiska vetenskaper.

Varför kandidatprogrammet i filosofi?

Studierna i filosofi syftar till att göra studenten förtrogen med mänskligt tänkande och den kunskap man har om detta, ge systematiska kunskaper om filosofi som ett självständigt vetenskapsområde och om dess specialområden samt öva upp förmågan till filosofisk analys och argumentation. Filosofin sätter sig in i de grundläggande frågorna. Vad kan vi veta och hur? Hur är verkligheten konstruerad, och kan vi undersöka den uteslutande med vetenskapliga metoder eller måste vi också använda vårt förnuft? Grundar sig våra moraliska uppfattningar på hur världen ser ut eller projicerar vi våra moraliska uppfattningar på världen? Hurdant är det goda samhället? Kan vårt medvetande förklaras enbart med hjälp av fysikens lagar? Studierna i filosofi ger, om inte slutliga svar, så i alla fall en möjlighet och en systematisk metod med vilken man kan undersöka frågor av det här slaget.

Kandidatstudierna i filosofi ger en stark grund i de filosofiska kärnområdena, vilket gör det lätt att fortsätta med vilket av filosofins specialområden som helst. Syftet med undervisningen är också att ge dig förutsättningar att fortsätta dina studier vid vilken som helst av de ledande filosofiska institutionerna i världen.

Ut­bild­ning­ens in­ne­håll och upp­bygg­nad

Filosofin behandlar grundläggande och allmänna frågor som gäller världen och människans ställning i den. Centrala teman är t.ex. kunskap, verklighet, sinne, mening, sanning, vetenskap, samhälle, handling, värde, rätt och fel, ont och gott. I Finland har filosofin traditionellt indelats i teoretisk och praktisk filosofi, och utbildningens innehåll beskrivs här utgående från den indelningen. Utbildningsprogrammet i filosofi täcker alla centrala delområden i filosofin. Om du är särskilt intresserad av samhällsfenomen och vill avlägga politices kandidatexamen ska du välja studieinriktningen Praktisk filosofi eller Filosofi (undervisning på svenska) i tillämpliga delar. I annat fall lönar det sig för dig att avlägga kandidatexamen i humanistiska vetenskaper.

Teoretisk filosofi undersöker de traditionella filosofiska kärnfrågorna om verklighetens innersta väsen, kunskapens natur och möjlighet, språkets och medvetandets förhållande till verkligheten och reglerna för giltig slutledning.

Teoretisk filosofi omfattar logik, metafysik, kunskapsteori, filosofins historia, vetenskapsfilosofi, språkfilosofi och medvetandefilosofi. Metafysik är studiet av varandets grundläggande natur. Kunskapsteorin eller epistemologin studerar villkoren för kunskapens och trosföreställningarnas rättfärdigande och deras rationalitet. Filosofins historia omfattar studiet av den teoretiska och praktiska filosofins huvudgrenar och deras utveckling från antiken till vår tid.

Vetenskapsfilosofin undersöker i synnerhet vetenskaplig kunskap, slutledning och förklarande. Logiken undersöker reglerna för en formellt giltig slutledning, formelspråk samt de filosofiska tillämpningarna av logisk begreppsanalys. Språkfilosofin undersöker framförallt förhållandet mellan språket och verkligheten, språklig mening och språkanvändning. Medvetandefilosofin studerar medvetandet och mentala funktioner och deras förhållande till hjärnan och verkligheten.

Inom moral- och samhällsfilosofin studerar man grundläggande begrepp för moral och samhälle. I studierna sätter man sig in i frågor som gäller normer, värderingar och ideologier och i hur man kan motivera olika normativa påståenden. Rättsfilosofi, historiefilosofi och idéforskning utgör traditionella områden inom praktisk filosofi och de står i nära förbindelse med moral- och samhällsfilosofin. Inom tillämpad etik studeras konkreta moraliska problemsituationer i ljuset av den normativa etikens teorier.

Inom samhällsvetenskapernas filosofi undersöker man principer för begrepps- och teoribildning samt deras kunskapsteoretiska och logiska grunder. Dessutom studerar man samhällsvetenskapernas natur och utveckling, de matematisk-logiska specialmetoder som de använder och samhällsvetenskapernas relation till det omgivande samhället.

Studieinriktningen Filosofi (undervisning på svenska) erbjuder utöver det ovan nämnda en möjlighet att fördjupa sig i upplysningens problem och filosofisk samtidskritik samt i den sokratiska filosofiska traditionen där kunskapens, varandets och moralens grundläggande frågor ses som begreppsligt oskiljbara.

 

Undervisningsspråk

Undervisningsspråken är finska och svenska. Undervisning kan också ges på engelska. Oavsett undervisningsspråk har du rätt att i dina studieprestationer använda finska eller svenska.

Un­der­vis­ning­en

Studierna består av föreläsningar och seminarier, litteraturtentamina och föreläsningstentamina, essäer, avhandlingar och korta föredrag.

Läs mer om kursutbudet.

Lär­doms­prov

Slutarbetet i kandidatexamen kallas kandidatavhandlingen. Avhandlingen är ett självständigt vetenskapligt arbete där du utnyttjar de kunskaper och färdigheter som du har lärt dig på dina kurser. De studier som du genomför före det (t.ex. på proseminariet) förbereder dig för att skriva avhandlingen.

Målet med avhandlingen är att studenten lär sig grundprinciperna för forskning och kan skriva en kortfattad vetenskaplig rapport. I avhandlingen presenterar studenten ett avgränsat forskningsproblem och behandlar det genom att tillämpa tidigare vetenskaplig kunskap. I regel skrivs avhandlingen på finska eller svenska.

Arbetet med kandidatavhandlingen ger dig följande färdigheter:

  • Du kan avgränsa ditt ämne och söka lämplig forskningslitteratur.
  • Du kan formulera forskningsproblemet eller forskningsfrågorna och syftet med forskningsarbetet.
  • Du kan presentera och hantera teorin som anknyter till ämnet, använda centrala grundbegrepp på ett ändamålsenligt sätt och lyfta fram tidigare forskning i ämnet.
  • Du kan dra slutsatser utgående från analysen av materialet och skriva en argumenterande text/forskningsrapport.
  • Du behärskar ditt ämnesområdes vetenskapliga praxis.
Stu­di­e­li­vet

Det finns goda möjligheter att studera delvis eller helt på svenska vid Helsingfors universitet. Uni är ett tvåspråkigt universitet och erbjuder undervisning på svenska, finska och engelska. Vilka språk du studerar på beror på programmet.

Dilemma ry är en förening för filosofistudenter vid Helsingfors universitet som grundades 1968. Dilemma arrangerar underhållnings- och kulturevenemang för sina medlemmar och är studenternas språkrör i kontakt med fakulteten och universitetet. Dilemma representerar studenter inom praktisk filosofi, teoretisk filosofi och filosofi (på svenska) vid Helsingfors universitet. Du kan bekanta dig närmare med Dilemma på ämnesföreningens webbsidor: Dilemma ry.

”Vad är filosofi?” ”Varför studera filosofi?” Om bland annat sådana frågor skriver Laura Kallio, Dilemmas f.d. ordförande, funderingar på ämnesföreningens blogg. Du hittar bloggen på ämnesföreningens webbsidor: Laura Kallio – Mitä filosofia on?

Minervan pöllö (Minervas uggla) är en tidskrift som utges av Dilemma ry, ämnesföreningen för Helsingfors universitets filosofistudenter. Tidningen utges fyra gånger om året. Den kan beställas hem, läsas digitalt eller plockas upp på universitetet. Tidningens första nummer flög ut i världen redan år 1979. Minervan pöllö har vunnit HUS tävling för ämnesföreningstidningar flera gånger, senast år 2009.

Studenterna berättar: Emil

Be­rät­ta lite om dig själv
Mitt namn är Emil Kvikant, jag är 22 år gammal och har studerat filosofi i snart tre år.

Vad fick dig att söka till just det­ta ut­bild­nings­om­rå­de?
När jag funderade på vilka ämnen jag kunde tänka mig studera var filosofi det enda ämnet som jag faktiskt ville fortsätta med efter gymnasiet. Jag hade inte riktigt samma passion för de andra ämnena jag såg att man kunde studera. Filosofi var ett ämne som jag visste att jag skulle vara intresserad av även i framtiden, oberoende av vad jag skulle komma att göra. Sen märkte jag att det gick att studera på svenska i Helsingfors Universitet. Eftersom det var något jag visste att jag ville fortsätta med och det var möjligt att studera så valde jag att ansöka.

Vad har va­rit det bäs­ta med stu­di­er­na hit­tills?
Friheten. Att studera är väldigt fritt och det är mycket som man själv får bestämma över. Det kommer såklart även mycket ansvar, allt hänger på en själv. Men man vänjer sig efter en stund och lär sig studera på ett sätt som passar en själv bäst. Dessutom är såklart alla nya personer man lär känna vid universitetet och dess kretsar något väldigt roligt. Man får många nya vänner från en massa olika ställen.

Var­för be­stäm­de du dig för att söka just till Helsing­fors universitet?
Det verkade ha den bästa svenska filosofi linjen. Jag bodde i Helsingfors före jag började studera så det var också det närmaste alternativet. Det är ett väldigt stort universitet, vilket betyder att det finns väldigt mycket olika möjligheter att t.ex. hitta intressanta kurser eller annat som kan tänkas intressera en.

Vad vill du göra i fram­ti­den? Har du re­dan kar­riär­pla­ner el­ler ett öns­kat yrke?
Just nu har jag ingen aning. Jag försöker fokusera på mina studier och lära mig så mycket jag kan medan jag har den möjligheten. Sedan när jag är klar med mina studier hittar jag säkert något jobb som jag kommer att trivas med.

Har du tips till så­da­na som sö­ker till det­ta ut­bild­nings­om­rå­de?
Om du vet att filosofi intresserar dig och det är något du gärna skulle studera, ansök! Det är otroligt skönt att få studera något man verkligen brinner för, och att träffa massor av likasinnade människor är väldigt roligt.