Beroende på hur man räknar finns det mellan 18 000 och 23 000 vetenskapliga högskolor i världen. I globala universitetsrankningar placerar sig Helsingfors universitet inom den bästa procenten.
Det finns cirka 4 000 universitet i Europa. På europeisk nivå placerar sig Helsingfors universitet i genomsnitt bland de 40 främsta universiteten, dvs. inom den bästa procenten.
Endast några få av de nordiska universiteten ryms med bland de hundra bästa i världen. Helsingfors universitet placerar sig i medeltal bland de fem bästa universiteten i Norden.
I Finland finns det 14 universitet. I alla de allmänna rankningarna placerar sig Helsingfors universitet på första plats bland de finländska universiteten.
I följande graf visas Helsingfors universitets placeringar i de viktigaste rankningarna av universitetsnivå under de senaste sex åren.
Du kan själv välja att jämföra med universitet globalt, i Europa, i Norden eller i Finland.
Vi rekommenderar att använda grafen på en datorskärm, eller alternativt i horisontalläge om du använder grafen på en mobilskärm. Grafen fungerar inte fullständigt med skärmläsare.
Vetenskapsområdesspecifika rankningar är en jämförelse av universitetens verksamhet och rykte inom specifika vetenskapsområden. Om man vill jämföra kvaliteten på olika universitets forskning inom ett vetenskapsområde, till exempel atmosfärvetenskaper eller kemi, kan en områdesspecifik rankning vara ett nyttigt hjälpmedel.
Områdesuppdelningen i rankningarna grundar sig på uppdelningen i vetenskapliga publikationer.
Antalet hänvisningar räknas utgående från vilken vetenskaplig publikation artikeln har publicerats i. Vilken fakultet eller enhet vid universitetet forskaren arbetar vid har ingen betydelse för rankningen.
Man kan inte använda områdesspecifika rankningar för att rangordna vetenskapsområdena inom ett universitet, eftersom olika områden har olika antal forskare, och det finns inte lika omfattande forskning inom alla områden. Universitetens egna fakulteter och områdesuppdelningar motsvarar inte heller nödvändigtvis rankningarnas uppdelning.
I följande graf visas Helsingfors universitets placeringar i de rankningar av olika vetenskapsområden under de senaste sex åren.
Du kan själv på grafens högra sida välja att visa endast vissa vetenskapsområden eller samtliga som rankats.
Vi rekommenderar att använda grafen på en datorskärm, eller alternativt i horisontalläge om du använder grafen på en mobilskärm. Grafen fungerar inte fullständigt med skärmläsare.
Det finns ett tiotal olika globala allmänna rankningar. Dessutom finns det ett flertal globala specialrankningar. Alla rankningar använder olika material och sätt att räkna ut placeringarna. Här beskriver vi de mätare som fem av de rankningar vi följer närmare använder.
Alla rankningar mäter i hur stor grad andra forskare citerar universitetets forskningspublikationer. Hänvisningar till forskning samlas in i olika forskningsdatabaser.
Humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och forskning på andra språk än engelska är underrepresenterade i databaserna. Ändå är hänvisningarna Helsingfors universitets starkaste mätare i alla rankningar.
Shanghairankningen betonar de mest framgångsrika forskarna och de bäst kända publikationerna.
Shanghairankningen är rätt stabil och universitetens placeringar ändrar inte särskilt snabbt. Helsingfors universitet klarar sig bäst i fråga om citeringsindex och mest citerade forskare, och sämst i fråga om Nobelpris- och Fieldspristagare.
Det finns också regionala och vetenskapsspecifika versioner av Shanghairankningen.
Shanghairankningen publiceras av Jiao Tong-universitetet i Shanghai. Rankningen har publicerats sedan 2003.
Shanghairankningens poängsättning gällande pris är indelad i två delar:
Helsingfors universitet får prispoäng för
Prismätaren beskriver universitetens historiska rykte och välkändhet. Prismätaren ska också fungera som kompensation för att Shanghairankningen inte har en separat ryktesundersökning.
Shanghairankningen använder Clarivate Analytics databas Web of Sciences citeringsindex vid poängsättningen.
Shanghairankningen använder Clarivate Analytics lista Highly Cited Researchers för att räkna ut vilka forskares forskning andra forskare oftast hänvisar till. Den mest citerade procenten av forskare från 22 olika vetenskapsgrenar kommer med på listan.
Listan över mest citerade forskare ändras varje år. Om en forskare byter universitet, går poängen till det nya hemuniversitetet.
Nature och Science är världens mest prestigefyllda vetenskapliga tidskrifter, särskilt inom naturvetenskap och medicin.
Syftet med den här mätaren är att jämna ut effekten av skillnaderna i storlek mellan universiteten. Kriteriet har också den effekten, att alla lärare borde bedriva så högklassig forskning som möjligt.
Du kan läsa mer om Shanghairankningens metodologi på Shanghairankningens webbplats.
QS-rankningen betonar universitetens rykte mer än andra betydande universitetsrankningar.
QS-rankningen publiceras av den kommersiella organisationen Quacquarelli Symonds. I sin nuvarande form publicerades rankningen första gången 2010.
I ryktesundersökningar frågar man forskare vid andra universitet och arbetsgivare om deras uppfattningar om universitetet.
QS-rankningens poängsättning gällande rykte är indelad i två delar:
QS-rankningen använder Elseviers databas Scopus som citeringsdatabas.
År 2015 ändrades metodologin och sättet att beräkna poäng på ett sätt som var ofördelaktigt för Helsingfors universitet.
Med den här mätaren strävar QS efter att mäta undervisningens kvalitet.
Helsingfors universitet har fler studenter än till exempel många amerikanska toppuniversitet, men klarar sig ändå ganska bra i fråga om den här mätaren.
QS-rankningens poängsättning gällande internationalisering är indelad i två delar:
Du kan läsa mer om QS-rankningens metodologi på QS-rankningens webbplats.
QS publicerar sina universitetsrankningar i förväg. Till exempel publicerades universitetsrankningen för 2024 året innan, 2023. Vår tabell visar rankningarna enligt publiceringsår.
THE-rankningen använder ett mångsidigt urval mätare i sin poängsättning.
Rankningen publiceras av den kommersiella tidskriften Times Higher Education. Rankningen har publicerats i sin nuvarande form sedan 2010.
Poängsättningen gällande undervisning är indelad i fem delar:
Poängsättningen gällande forskningen är indelad i tre delar:
THE-rankningen använder Elseviers databas Scopus som citeringsdatabas.
THE-rankningen bytte sin citeringsdatabas 2015, vilket hade en positiv effekt på Helsingfors universitets placering. I databasen Scopus syns humaniora och samhällsvetenskaper något bättre än i Clarivate Analytics databas Web of Science.
Poängsättningen gällande internationalisering är indelad i tre delar:
Universitetets forskningsfinansiering från privata sektorn i förhållande till mängden akademisk personal. Universitet som specialiserar sig på tekniska vetenskaper, ekonomi och medicin har bättre framgång på denna mätare än mångvetenskapliga universitet som Helsingfors universitet.
Du kan läsa mer om THE-rankningens metodologi på THE-rankningens webbplats.
Taiwanrankningen baserar sig på enbart bibliometriska mätare gällande forskningen, dvs. olika sätt att räkna ut antalet vetenskapliga publikationer och deras genomslag.
Taiwanrankningens styrka är ett mångsidigt urval mätare. Därför lämpar den sig särskilt väl för jämförelse av forskningsinriktade universitet. Eftersom Taiwanrankningens mätare är mångsidiga och delvis sträcker sig över lång tid förändras placeringarna i rankningen ganska långsamt.
Helsingfors universitets starkaste mätare är antalet citeringar under de senaste 11 åren och H-index. Den svagaste mätaren är antalet citeringar i genomsnitt under de senaste 11 åren.
Taiwanrankningen publiceras av National Taiwan University (NTU). Rankningen har publicerats sedan 2007.
I Taiwanrankningen är poängsättningen gällande citeringar indelad i fyra delar:
H-indexet är en mätare man använder för att samtidigt försöka bedöma en forskares publiceringsaktivitet och publikationernas betydelse. H-indexet är databasspecifikt, dvs. en forskare kan ha olika H-index i olika databaser.
Taiwanrankningens poängsättning gällande artiklar är indelad i två delar:
Taiwanrankningen använder InCites databas Essential Science Indicators för att få fram de mest citerade artiklarna. Databasen innehåller cirka 11 500 viktiga tidskrifter inom olika vetenskapsområden.
Med på listan över mest citerade artiklar kommer den procent av alla artiklar som fått flest citeringar för varje år under de senaste 11 åren.
Poängsättningen baserar sig på antalet artiklar som föregående år har publicerats i tidskrifter med betydande inflytande.
Tidskrifternas inflytande bedöms med hjälp av InCites verktyg Journal Citation Reports. Verktyget jämför antalet citeringar av artiklarna i tidskriften med det totala antalet artiklar i tidskriften.
De tidskrifter som placerar sig inom den bästa 5 procenten av alla tidskrifter inom vetenskapsområdet anses ha betydande inflytande.
Du kan läsa mer om Taiwanrankningens metodologi på Taiwanrankningens webbplats.
US News-rankningen betonar mätare som anknyter till antal vetenskapliga publikationer och deras genomslag, men den beaktar också universitetens rykte och internationalitet.
Tidskriften US News rankning är den nyaste av de centrala universitetsrankningarna. US News rankning Best Global Universities publicerades första gången 2014.
US News-rankningens poängsättning gällande citeringar är indelad i sex delar:
US News-rankningens poängsättning gällande rykte är indelad i två delar:
US News-rankningens poängsättning gällande antal publikationer är indelad i tre delar:
US News-rankningens poängsättning gällande internationalisering är indelad i två delar:
Du kan läsa mer om US News-rankningens metodologi på US News-rankningens webbplats.
Universiteten jämförs nuförtiden i allt högre grad också genom rankningar som gäller hållbarhet och ansvar. Bland rankningar inom dessa teman har Helsingfors universitet deltagit i Times Higher Education Impact Ranking och QS World University Rankings: Sustainability.
Times Higher Education Impact Ranking (sidan på engelska) mäter hur väl universiteten främjar hållbar utveckling genom sin verksamhet. Rankningen granskar både universitetens grundläggande uppgifter och deras egen verksamhet genom FN:s mål för hållbar utveckling. Universiteten ska lämna in uppgifter om minst fyra mål för hållbar utveckling.
Rankningen QS World University Rankings: Sustainability2030 (sidan på engelska) var den första i sitt slag och granskade universitetens åtgärder utifrån indikatorer som mäter social inverkan och miljöeffekter. Miljöeffekterna granskades med hjälp av indikatorer som mäter hållbara institutioner, hållbar utbildning och hållbar forskning. Till indikatorerna som mäter social inverkan hörde indikatorer för jämställdhet, informationsutbyte, utbildningspåverkan, sysselsättningsmöjligheter och livskvalitet.
År 2019 HU på plats 15 (450 universitet från 76 länder deltog)
År 2020 på plats 80 (768 universitet från 85 länder deltog)
År 2023 på plats 201-300 (1591 universitet från 112 länder deltog)
År 2023 HU på plats 90 (700 institutioner som utvärderades)
År 2024 HU på plats 60 (1403 institutioner som utvärderades)
Våra årsöversikter innehåller en hel del ytterligare information om Helsingfors universitets placeringar i olika rankningar.