Hur påverkar klimatförändringen det arktiska området? Och hur undersöker man oljeolyckor i det arktiska området? Hur ser den arktiska affärsverksamheten ut i framtiden – och på vems villkor och ansvar utövas den?

Helsingfors universitets Tankehörna och utrikesministeriet ordnar i början av december evenemanget Arktisk framtid, där man diskuterar aktuella arktiska miljö- och ekonomifrågor med olika experter. Välkommen med och diskutera!

Det går inte att modernisera Ryssland – eller går det? Är det den ekonomiska tillväxten som ligger bakom Putins popularitet? Och vad händer om Rysslands ekonomi kollapsar? Pågår det ett informationskrig, och vem har makten bakom kulisserna? Vilka möjligheter och förutsättningar att främja demokratin och yttrandefriheten finns det i Ryssland?

Utvecklingen i Ryssland väcker många stora frågor. Man kan inte komma på det klara med Ryssland utgående från ett enda vetenskapsområde eller genom endast akademiskt samarbete. Det behövs ett nytt koncept, RussiaHUB Helsinki, som sammanför de viktigaste Rysslandsaktörerna inom vetenskap, politik och ekonomi i Helsingforsregionen.

Temaveckan i Tankehörnan inleder RussiaHUB Helsinkis verksamhet. Välkommen med! RussiaHUB Helsinki koordineras av Helsingfors universitets Alexanderinstitut.

Om din flickbaby Emma föds i dag kommer hon att leva ända in på 2100-talet. Hur kommer samhället att se ut då? Existerar den nordiska välfärdsstaten fortfarande – vem betalar Emmas pension och hur behandlas ditt barnbarn Onnis diabetes? Får man fortfarande köpa mellanöl, tobak och korv i butiken? Städningen i husbolagets trappuppgång och granngummans butiksresor sköts i ert hus med gemensamma krafter, men det berättas att man i Westend igen ha byggt ett nytt bostadområde som omgärdas av murar och säkerhetsportar. På 2100-talet har välfärdens gränser blivit tydliga: Klimatet har oåterkalleligen förändrats och alla har faktiskt inte tillgång till bröd och skådespel. Finns det någon som kommer ihåg social- och hälsovårdsreformen som diskuterades på 2010-talet?

Framtidens välfärdssamhälle diskuteras i Tankehörnan under hösten.

Den europeiska kärnforskningsorganisationen CERN fyller 60 år i år. CERN:s partikelfysiklaboratorium i Genève är det ledande forskningsinstitutet inom partikelfysik, dvs. materiens minsta beståndsdelar. Även många finländska forskare arbetar vid CERN. Institutet driver värdens största partikelaccelerator Large Hadron Collider. Efter årtionden av letande hittades Higgspartikeln 2012 vid acceleratorns försöksstationer. Teoretikerna som förutsagt partikelns förekomst tilldelades Nobelpriset 2013.

Under jubileumsveckan som ordnas i Tankehörnan 29.9–3.10 med anledningen av grundandet av CERN diskuteras forskningen om materiens minsta beståndsdelar och materians roll i världsalltet. Eftersom CERN har en viktig roll i utvecklingen av ny teknologi, ägnas en dag åt de resultat som forskningsinstitutet har kommit med inom informationsteknik. Utbildning och vetenskapsundervisning kommer också att tas upp i Tankehörnan i samband med att man presenterar vetenskapslägret ger för gymasister som ordnas vid CERN och spridningen av forskningsrön i skolorna. Finländska experter presenterar forskningen vid CERN och de färskaste forskningsresultaten.

Hur påverkar krisen i Ukraina Europas framtid? Vilka nya skiljelinjer har det uppstått inom Europa? Hur definieras vad som är tillåtet och vad som är otillåtet i fortsättningen? Vilken är den värdegrund som de europeiska ländernas samarbete ska byggas på?

Under Tankehörnans temavecka Nydelningen av Europa granskas Europas nya järnridåer under ledning av experter på området. Vid evenemangen diskuteras värderingar, välfärd och maktsfärer i Europa. Varför är välfärden i Europa ojämnt fördelad och vad har det för konsekvenser för framtiden? Hur förverkligas jämställdhet, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet i olika delar av Europa? Var går gränsen mellan det konservativa och det liberala Europa? Hur skipar man rättvisa i Europa och hur bestäms maktsfärerna i framtiden?

Temaveckan ordnas av Alexanderinstitutet i samarbete med Statsvetenskapliga och Juridiska fakulteterna.

Vi bor alla någonstans, och vårt hem är där vi bor. Men hemmet är mycket mer än ett hus, det är en känsla kring vilken vi bygger upp vår identitet. Vårt hem kan också vara en stad eller ett land som betyder mycket för oss och där vi trivs.

Från maj till augusti diskuterar vi hem, boende och vår boendemiljö. Forskare från olika vetenskapsområden introducerar oss till olika landskap, Helsingfors, stadsboende, metropolpolitik, de ökande klyftorna mellan olika bostadsområden och hemlöshet.

Temat Hem = stad presenterar den nya stadsakademin och lyfter fram forskning och forskare i dialog med publiken och omgivningen.

Östersjön, som anses vara ett av de mest förorenade haven i världen, har alltid förenat de omgivande länderna och fungerat som en transport- och handelsled. Utsläpp på land och till havs belastar det grunda havet och den livliga fartygstrafiken orsakar risk för allvarliga oljeolyckor. Kemikalier från avrinningsområdet som bebos av 85 miljoner människor kommer också ut i havet, där de kan ha oväntade effekter. Å andra sidan har det internationella samarbetet för att förbättra Östersjöns tillstånd ökat. I år står Finska viken i fokus.

Vecka 20 diskuteras Östersjöns nya och gamla problem och betydelsen av Finska vikens år 2014. Mellan den 12 och den 15 maj visas utställningen Finska vikens år, där man dyker ner under Finska vikens yta. Evenemanget ingår som program på miljöforskningsdagarna vid universitets centrum för miljöforskning och -undervisning HENVI. Delta också i de andra evenemangen på HENVIs Science Days!

Människans hjärna är så effektiv att det nästan känns magiskt. Hjärnforskningen går snabbt framåt, varje månad löser vi nya gåtor om våra nervceller och hjärnkemikalier. Nya instrument ger en allt exaktare bild av hjärnverksamheten.

I februari-april samlas forskare från olika discipliner för att diskutera hur samhället och individen borde beakta de psykofysiska realiteterna: vad hjärnan är kapabel till och hur vi kan värna om dess funktionsförmåga. Hjärnan är ett otroligt flexibelt organ, men den klarar inte av vad som helst, och borde inte heller utsättas för allt det som vi tvingar den att uthärda i vår hektiska vardag.

Det pratas mycket om hur man kan ta hand om och skydda sin hjärna – även mycket strunt. I Tankehörnan sätts våra föreställningar på prov och den färskaste informationen grävs fram ur de vetenskapliga tidskrifterna för att poleras till lättillgängliga informationsinslag och användas som diskussionsunderlag. Hjärnspecialister, språk- och inlärningsforskare, läkare, sömn- och traumaforskare och många andra experter berättar om sina senaste forskningsrön och vad de innebär för vår vardag.

Kan man lära ett foster? Kan man träna ett tillbakadraget barn att bli modigt? Hur kan man kalibrera elevernas hjärnor så att de blir mottagliga för det man lär ut? Hur påverkar den digitala tekniken hjärnan? Vad händer i huvudet på en tonåring som drabbas av hormonstormar? Kan man olja sin hjärna med rätt kost – eller med hjärngymnastik? Vilka spår lämnar olika trauman i hjärnan, och hur kan man släta ut dem? Och än stressen då? Hur förklarade man psykiska sjukdomar före den moderna medicinens tid? Vad är de piggaste gamlingarnas hemlighet?

Vinter-OS i Sotji till ära fokuserar Tankehörnan i en veckas tid på tävlingarna i Ryssland, deras bakgrund, betydelse och mål. Under temaveckan kommer man att diskutera de olympiska spelen i Sotji i relation till mänskliga rättigheter, Ryssland som stormakt, ekonomi och Rysslands inrikespolitik. I centrum står inte bara dagsaktuella ämnen, utan också det förflutna, t.ex. i form av diskussioner om vilken betydelse Sotji haft i Rysslands historia. Alexanderinstitutet står för programmet, som innehåller diskussioner, presentationer och intervjuer med forskare och externa experter. För att fira de olympiska spelen ordnar vi också oförglömliga tävlingar och sportsliga aktiviteter.

I januari 2014 undersöker vi det arktiska området i två dagars tid tillsammans med forskare vid Helsingfors universitet och Arktiska centret vid Lapplandsuniversitet. Presentationerna den 29 januari behandlar bl.a. den arktiska isen och klimatförändringen, den arktiska näringsväven och ursprungsbefolkningens ställning i fötterna på gruvindustrin. Torsdagen den 30 januari hålls en paneldiskussion, där man behandlar det arktiska områdets utveckling i ett bredare perspektiv, t.ex. som en del av stormakternas säkerhets- och energipolitik, den globala ekonomin och miljöfrågor.

Studenter på handarbetslärarutbildningen och i slöjdvetenskap presenterar olika handarbetsrelaterade teman. Det utlovas traditionellt hantverk, gästande experter och modern slöjdvetenskap för alla intresserade!

Hösten 2014 ordnas Månadens Händelser 8.9., 13.10., 10.11. och 8.12.

Serien Mediehörnan – Kommunikationens vägar, som arrangeras av studenterna i kommunikationslära och deras ämnesorganisation Media ry, presenterar fyra intressanta och nya perspektiv på kommunikation. Kommunikationen diskuteras ur både informatörers och bloggares synvinkel. Mediehörnan erbjuder också allmänheten en möjlighet att delta i diskussionen och utmana experternas åsikter om kommunikation.

Hösten 2014 ordnas Mediehörnan 22.9., 20.10., 24.11. ja 15.12.

UniSport ordnar två gånger i veckan ett gymnastikpass på 15 minuter för att mjuka upp nacken och axlarna. Pausgymnastiken är gratis och öppen för alla. Du behöver varken utrustning eller träningskläder. Kan det finnas ett roligare sätt att tillbringa kaffepausen?