Vid Helsingfors universitet har vi hållit fast vid det traditionella namnet ”allmän statslära” som från början lånats in från Tyskland (ty. Allgemeine Staatslehre). För motsvarande vetenskapsområden används nu för tiden ofta allmänna benämningar som "statskunskap" eller ”politologi”. Allmän statslära vid Helsingfors universitet omfattar även forskning i politiska aspekter inom styrning och organisationer samt forskning i internationella relationer. I övriga världen har dessa ofta avskilts från politologi och bildat egna separata discipliner.
Som ett ämne på universitetsnivå sträcker sig statslärans rötter å ena sidan till samhällsfilosofin, å andra sidan till behoven att utbilda tjänstemän till den moderna statens tjänst i slutet av 1800-talet. Forskningsfältet inom statslära har dock utvidgats väsentligt från dessa dagar. Allt eftersom samhället och det internationella systemet förändras lyfts nya ämnen och fenomen fram som studieobjekt. Aktuella studieobjekt i dag är till exempel överstatlig integration, terrorism, ökad populism samt sociala mediers inverkan på demokratin. Staten, de politiska institutionerna, den offentliga makten och internationella relationer har förblivit studieobjekt genom ämnets historia.
Politologi och organisationsforskning inbegriper politik och styrninge (governance) i bred bemärkelse inom forskningen. I den ingår även forskning om demokrati, politiska ideologier, komparativ politik, politikens filosofi och teorier och begrepp om politik. Forskning om Europeiska unionen är också en del av forskningsfältet.
Forskningen i världspolitik undersöker diplomati och hur olika länders och övriga aktörers utrikespolitik utformas, orsaker till fred, politiskt våld och krig samt utveckling av den globala politiska ekonomin och den gemensamma styrningen av denna. Forskningen i världspolitik täcker ett bredare område än enbart ”internationella relationer”. Studieobjekt är förutom politik, som är internationell eller global, även sådana politiska tillstånd som tränger igenom eller överskrider gränserna för traditionella politiska samfund.
Tyngdpunkten i den fast anställda undervisnings- och forskningspersonalens forskning ligger på bland annat följande ämnesområden:
Projektnamnen är i huvudsak på engelska eller finska.
Allmän statslära är en av de största disciplinerna och studieinriktningarna vid Statsvetenskapliga fakulteten. Över årtiondena har statslärans kontakt med det omgivande samhället blivit allt mångsidigare och lärostoffens kritiska avstånd till maktcentren har ökat. Numera utbildar vi studenter för mycket olika typer av uppgifter inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Utbildningarna ordnas i flera olika program tillsammans med vetenskapsdisciplinen medier och kommunikation.
Forskare inom statslära deltar aktivt och påverkar inom vetenskapsvärlden och samhället
Du hittar information om våra evenemang, meddelanden och medieexponering på Statsvetenskapliga fakultetens webbplats.
Ämnesansvarig: äldre universitetslektor Riikka Kuusisto
Ledare vid kandidatprogrammet i politik, medier och kommunikation: universitetslektor S.M. Amadae
PB 54 (Unionsgatan 37)
00014 Helsingfors universitet