Vad menas med socialt stöd?

Projektets teoretiska referensram

Figure: Modellen för socialt stöd I lärmiljön.

I SAMS-projektet undersöker vi hur lärandeprocessen fungerar i praxisgemenskaper (Communitys of Practice). Med praxisgemenskaper menas att kunskap lärs in i kollektiva sociala gemenskaper, där kunskapen synliggörs för de nya i gemenskapen (Lave & Wenger, 1991).

En modell för socialt stöd på olika systemnivåer (Cornér, 2020; Pyhältö, 2018), som modifierats till lärarutbildningen (Väisänen, 2019) och i skolmiljö användas som teoretisk referensram i SAMS-projektet.

Det sociala stödet inbegriper både de formella och de informella relationerna i arbetsgemenskapen, till exempel relationen mellan en lärarstudent och praktikhandledaren, relationen mellan lärarstudenterna, relationen mellan nyutexaminerade lärare och föräldrar.

För att få en klarare bild av olika former av handledning och stöd  används uppdelning av det sociala stödet enligt tre komponenter; det emotionella, informativa och det instrumentella stödet (Cobb, 1976). Det emotionella stödet innebär en upplevelse av empati, tillit eller en upplevelse att bli sedd och hörd. Det emotionella stödet innebär även upplevelsen av att tillhöra en gemenskap som har ett gemensamt mål. Det informativa stödet innebär att tex. lärarstudenten eller den nya läraren upplever att hen får goda råd, respons, bekräftelse och  förslag som hjälper personen att hantera de problem och utmaningar, som hen möjligtvis möter i skolan. Som instrumentellt stöd karaktäriseras tillräckligt med tid för  planeringen av arbetet eller ändamålsenliga material och verktyg (tex. Ipads eller dataprogram).

För att få en djupare insikt i det sociala stödets former och funktioner, granskas det emotionella, informativa och instrumentella stödet i ett systemteoretiskt perspektiv på individ, kollegial och skolnivå, och när relevant, på kommun- eller nationell nivå

Referenser

Cobb, S. (1976). Social Support as a Moderator of Life Stress. Psychosomatic Medicine, 38(5), 300–314. Abstract.

Cornér, S. (2020). The Socially Embedded Support System in Doctoral Education. (Doktorsavhandling). Helsingfors universitet, Pedagogiska fakulteten. Pedagogiska studier, rapport 69.

Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning. Legitimate peripheral participarion. Cambridge, England: Cambridge University Press.

Pyhältö, K. (2018). Function of supervisory and researcher community support in PhD and post- PhD trajectories. In E. Bizer, M. Fourie-Malherbe, L. Frick, Pyhältö, K.  (Eds). Spaces, journeys and new horizons for postgraduate supervision. Sun Media.​

Väisänen, S. (2019). Student teachers’ study well-being in teacher education. How is it constructed and regulated during studies? Doctoral dissertation. Publications of the Eastern Finland, No 142, University of Eastern Finland.