Plan för jämställdhet och likabehandling 2018-2021

Varför behövs planering?

Lagen förpliktar till planering

Jämställdhet betyder likvärdighet. Alla arbetsplatser med minst 30 anställda har varit skyldiga att planera för jämställdhet sedan 1995. Totalrevidering av jämställdhetslagen (1986) år 2005 utvidgade den här förpliktelsen till läroanstalter, medan ändringen av jämställdhetslagen (2014) förpliktar alla som ordnar undervisning och utbildning. Diskrimineringslagen (2014) gav undervisnings- och utbildningsanordnarna en skyldighet att planera för likabehandling.

 

Syftet med jämställdhetslagen är att förebygga diskriminering på grund av kön och främja jämställdheten mellan kvinnor och män samt att i detta syfte förbättra kvinnors ställning, särskilt i arbetslivet. Lagen syftar också till att förhindra diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck. (1–3 § jämställdhetslagen)

 

Enligt jämställdhetslagen ska den som tillhandahåller undervisning eller utbildning se till att flickor och pojkar samt kvinnor och män har lika möjlighet till utbildning och avancemang inom yrket samt att undervisningen, forskningen och läromedlen stöder syftet med jämställdhetslagen.

 

Vid utbildning och undervisning ska jämställdhet främjas med hänsyn till barnens ålder och mognad. (5 § jämställdhetslagen)

Jämställdhetslagen

Jämlikhet innebär likabehandling

I lagen betyder begreppet jämställdhet framför allt jämställdhet mellan könen men ordet likabehandling utvidgar jämställdhetsbegreppet. Jämlikhet innebär i grundlagens sjätte paragraf att alla medborgare behandlas lika, att alla är lika inför lagen och att ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av en orsak som gäller hans eller hennes person. (6 § grundlagen)

 

Enligt diskrimineringslagen (6 §) ska utbildningsanordnaren bedöma hur likabehandling uppnås i verksamheten, vidta nödvändiga åtgärder för att främja likabehandling samt se till att läroanstalten har en plan för de åtgärder som behövs för att främja likabehandling.

 

Vid bedömningen ska vikt fästas vid grunderna för elevantagning, läromedel som används i utbildningen, åtgärder för att förhindra mobbning och trakasserier, opartiskhet i undervisningssituationer, bedömning av studieprestationer och lärarnas kompetens i likabehandling.

 

Syftet med diskrimineringslagen är att främja likabehandling och förebygga diskriminering samt att effektivisera rättssäkerheten för den som utsatts för diskriminering. (1 § diskrimineringslagen)

 

Syftet med en likabehandlingsplan är att identifiera och ingripa i diskriminering, att bedöma jämlikhetseffekter av verksamheten och praxisen och genomföra jämlikhetsfrämjande åtgärder och att öka delaktigheten i arbetet mot diskriminering. (Handbok i likabehandlingsplanering. Inrikesministeriet 2010, 14.)

Diskrimineringslagen

Bedömning av likabehandling

Motsatsen till jämlikhet är ojämlikhet

Motsatsen till jämlikhet är ojämlikhet och ojämlik behandling kan vara diskriminering.

 

Det är diskriminering när en person eller grupp behandlas på ett annat sätt än andra på grund av en viss egenskap utan att det finns en godtagbar grund för behandlingen, såsom rösträttsålder.

 

Diskrimineringen kan vara avsiktlig eller oavsiktlig. Den kan vara planmässig och genomtänkt eller bero på seder eller bruk som inte har uppmärksammats. Man har till exempel vant sig vid att tala på sätt som förringar, förolämpar eller utesluter andra.

 

Många seder och bruk kan skapa och upprätthålla ojämlikhet. Språk, attityder och tankesätt kan skapa och upprätthålla ojämlikhet. Verksamhet, lokaler och undervisningsmetoder kan stärka och återupprepa ojämlikheten. Upprepning och etablerade seder överför den till nästa generation.

 

Därför bör skolans all verksamhet, praxis och alla läromedel bedömas ur ett jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv.

Vad är diskriminering?

De grunder för diskriminering som nämns i jämställdhetslagen är kön och könsidentitet. Direkt diskriminering, indirekt diskriminering och sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är enligt lagen diskriminering. (7 § jämställdhetslagen)

 

De grunder för diskriminering som nämns i diskrimineringslagen är ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. (8 § diskrimineringslagen)

 

I grundlagen är diskriminering förbjudet av alla orsaker som gäller den enskilde som person. (6 § grundlagen)

Detta är diskriminering

Direkt diskriminering innebär att en individ eller en grupp behandlas på ett annat sätt än andra utan ett godtagbart skäl.

Indirekt diskriminering handlar om till exempel till synes opartisk praxis eller information eller ett till synes opartiskt tillvägagångssätt som gör att en annan eller andra missgynnas.

Dold diskriminering handlar om att förringa, att utesluta, brist på stöd och att ignorera.

Strukturell diskriminering innebär att man tänker att diskriminerande praxis inte kan ändras.

Diskriminering på flera grunder betyder att en person eller en grupp diskrimineras på flera olika grunder.

Trakasserier och osaklig behandling är diskriminering.

Det är diskriminering att instruera eller beordra att diskriminera.

Motåtgärder är diskriminering: var och en har rätt att åberopa lagstiftningen mot diskriminering utan negativa konsekvenser.

Tillgänglighet betyder att den fysiska, psykiska och sociala miljön är uppbyggd så att var och en, trots sina egenskaper, kan verka jämlikt med andra.

Förbud mot diskriminering i den övriga lagstiftningen

Vad gör vi?

Viikin normaalikoulu genomförde sin tredje jämställdhetsenkät i februari 2018. På grundval av enkäten och den diskussion som har ägt rum hittills förbinder sig skolan till följande mål och åtgärder.

Vi talar

Det första målet är att tala mer om jämställdhet och likabehandling.

 

Trots att jämställdhet och likabehandling nyligen har diskuterats mer i medier än någonsin behövs det en diskussion i skolan om mobbning, trakasserier, diskriminering, likabehandling och jämställdhet.

 

All praxis och alla arbetsformer och läromedel i skolan ska bedömas ur ett jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv. Främjar sederna, praxisen, verksamheten och materialen att jämställdhet och likabehandling uppnås eller förhindrar de det?

Vi borde tala om det här

Värderingsfrågor tolkas olika i olika åldrar och därför måste vi ständigt tala om dem. I skolan måste man ofta gå tillbaka till de grundläggande frågorna:

Vad betyder jämställdhet?

Vad betyder likabehandling?

Vem behöver tillgänglighet?

Varför pratar vi om dem?

 

Först efter detta kan vi diskutera följande:

Främjar skolans seder och bruk jämställdhet och likabehandling?

Förebygger skolans seder och verksamhet diskriminering, mobbning och trakasserier?

Förverkligas tillgänglighet i Vik?

 

Och sedan följande:

Hur främjar man jämställdhet och likabehandling?

På vilka sätt förebygger man trakasserier, diskriminering, mobbning och våld?

Den här diskussionen ska vara kontinuerlig, uppmuntrande och respektfull. Det kan finnas olika sätt att hantera samma frågor inom läroämnena. I varje årskurs behandlas de med beaktande av elevernas ålder och mognad.

 

Jämställdhet och likabehandling ska tas upp när man planerar skolans verksamhet, fester och lokaler, bildar undervisningsgrupper och väljer lärandemiljöer, metoder och material.

 

Jämställdhetsarbete är en typ av färdighet.

Vi ingriper

Ett annat mål är att ingripa i ojämlik behandling mer.

 

Ojämlik behandling kränker individens rättigheter och hindrar att det skapas ett förenande förtroende. Det skadar sammanhållningen och försvagar styrkorna i gemenskapen.

 

Mobbning, trakasserier och diskriminering skapar rädsla också hos dem som inte personligen är inblandade. Samma gäller våld. Dagligen ser man våld i olika former i skolorna och man borde ingripa mer också i det.

Hur ingriper vi?

Man måste sätta ord på ojämlik behandling, mobbning, trakasserier, diskriminering och våld och försöka få slut på dem.

 

Alla borde berätta om de själv eller någon annan har blivit behandlad i strid med principerna om jämställdhet eller likabehandling. Nu vet många om mobbning men gör ingenting åt det. Många som mobbas berättar inte om det.

 

Det går inte att ensam stoppa mobbning, trakasserier och diskriminering. Bara ett gemensamt avtal kan skapa en skola som motsätter sig ojämlikhet.

På så sätt ingriper du i ojämlik behandling

Säg det högt

Om du ser eller upplever ojämlik behandling, mobbning, trakasserier och diskriminering, säg att du inte accepterar det. Tig inte, gå inte från platsen eller ge inte en sådan bild att du inte märker det.

 

Säg i stället att du inte accepterar det. Säg till exempel ”Sluta”, ”Det där är inte rätt”, ”Kan man säga så där?” eller ”Så får man inte säga”. Motivera om möjligt: ”Det där är inte rättvist!” Acceptera inte mobbning, trakasserier eller diskriminering.

Berätta

Om ojämlik behandling inte slutar genast, berätta om det. Man ska sätta ord på ojämlik behandling och berätta om det. Berätta om det för din lärare, rektor, arbetskamrat eller hemma.

 

Om du själv inte kan eller vill berätta, be din vårdnadshavare, kompis eller arbetskamrat att göra det. Man kan också berätta om ojämlik behandling via ett meddelande, e-post eller i Wilma.

 

Också den som personligen inte drabbas av mobbning, trakasserier, diskriminering eller våld, men som vet om dem, bör våga berätta om dem.

Vem ska man berätta för?

Elever och studenter berättar om ojämlik behandling för en lärare eller rektor. Läraren och den övriga personalen meddelar rektorn eller dekanen, rektorn meddelar dekanen.

 

Om den ojämlika behandlingen fortsätter trots att du har berättat om det, berätta om det igen. I det här fallet kan du berätta för en annan lärare eller rektor. Vänta inte länge.

Agera

Ojämlik behandling ska utredas och den ska upphöra. Det är lärarens, rektorns och chefens uppgift att sätta slut på ojämlik behandling. Medling kan användas vid utredningen. Ojämlik behandling kan bestraffas.

 

Om läraren eller rektorn inte kan agera ber hen hjälp av en annan lärare eller rektor.

 

Medlemmar i universitetsgemenskapen kan rådfråga universitetets jämställdhetsansvarig: tasa-arvovastaava@helsinki.fi.

 

Helsingfors universitets jämställdhets- och likabehandlingsarbete

Jämställdhet i skolor och läroanstalter

Diskriminering i lagstiftningen

Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är vanligt förekommande i skolorna. Trakasserierna kan vara verbala, icke-verbala eller fysiska.

 

Trakasserier kränker privatliv eller integritet och skapar ett pinsamt, förnedrande, stämplande, förödmjukande eller hotfullt klimat.

Hur vet jag när det är fråga om sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön?

Vid sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön tas kön eller sexualitet upp på ett onödigt eller olämpligt sätt. Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

 

Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är på många sätt skadliga. Därför fäster man särskild uppmärksamhet vid dem.

 

Acceptera inte trakasserier. Om du upptäcker eller upplever trakasserier visa att du inte accepterar dem. Tig inte i en situation där du eller någon annan utsätts för trakasserier.

 

Berätta om trakasserier för din lärare, rektor, arbetskamrat, vän eller hemma. Om trakasserierna inte slutar genast ska du berätta om det för en annan lärare eller rektor. Grubbla inte ensam på det.

 

Många vet om mobbning, trakasserier och diskriminering men tiger om dem. Tigandet är ett tecken på likgiltighet och godkännande.

 

Handbok för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier

Vi ändrar oss

Det tredje målet är att visa att man kan göra mer för att främja jämställdhet och likabehandling.

 

Nu föreslår vi att:

Skolan förändras om...

du ber alla delta i att påverka gemensamma frågor.

du följer och diskuterar hur jämställdhet och likabehandling genomförs.

du fäster uppmärksamhet vid språket, attityder, tankesätt och praxis. Ofta är det just de som skapar och upprätthåller ojämlikheter.

du sätter ord på seder och bruk som skapar ojämlikhet och du försöker ändra på dem.

du låter alla berätta om sig själva på sitt eget sätt.

du motsätter dig kränkande skämt och hatretorik.

du aktar dig för fördomar och generaliseringar.

du försöker skapa rum där alla kan vara sig själva.

du funderar på om det är värt att dela upp sig i grupper, om saker och ting kan göras tillsammans.

du ingriper i mobbning, trakasserier, diskriminering och våld.

du använder det namn som personen själv vill bli kallad för.

du hänvisar till personen med de ord hen önskar.

du använder de ord som den andra önskar när du använder ett språk med könsuppdelade pronomina.

du tänker på saker också ur funktionshindrades och funktionsnedsattas synvinkel.

du känner igen situationer där det behövs stöd eller hjälp, du frågar om du kan hjälpa till men du styr inte uppifrån.

du står på den mobbades sida och du visar det.

du lyssnar på alla i fråga om beslut som gäller dem.

 

du inte antar att alla har likadana uppfattningar om hemmet, familjen, parförhållandet eller andra liknande frågor.

du inte förutsätter att alla har samma uppfattning om bra arbete, yrken och utbildningsområden.

du inte delar upp lokaler och verksamhet enligt kön utan goda skäl.

du inte härmar eller definierar en annan persons kultur, identitet eller livsstil.

 

du skaffar information om jämställdhet och likabehandling.

du frågar om du är osäker.

Godkännande och förnyelse

Viikin normaalikoulu hänför sig till Helsingfors universitets jämställdhets- och likabehandlingsplan, där universitetet förbinder sig att främja jämställdhet och likabehandling samt att förebygga diskriminering i all sin verksamhet: Helsingfors universitets jämställdhets- och likabehandlingsplan

 

Skolan har en jämställdhetsgrupp vars medlemmar byts ut varje år. Gruppen ansvarar för skolans jämställdhets- och likabehandlingsplanering. Alla är välkomna till jämställdhetsgruppen.

En ny jämställdhets- och likabehandlingsplan utarbetas år 2021.