Kunnande och kunniga experter är Finlands framtid. Vi måste förnya vårt utbildningssystem så att det tillhandahåller de färdigheter som behövs i arbetslivet och samhället under detta århundrade.
Högklassig grundläggande utbildning och småbarnspedagogik samt utbildning på andra stadiet utgör grunden för universitetsstudier. Den grunden måste vara i skick när högskoleutbildningen förnyas. Antalet skolavhoppare måste fås ner, antalet studerande som genomgår gymnasiet måste fås upp, övergångarna från ett system till ett annat måste bli enklare och jämlikheten i utbildningen måste ökas. Det måste bli möjligt att påbörja universitetsstudier i yngre ålder. När det gäller andelen högutbildade 25–34-åringar placerar vi oss nu under medeltalet för OECD-länderna.
Nationellt har det utstakats att fram till 2030 ska antalet personer med högskoleexamen höjas till 50 procent från nuvarande 41 procent. När det avläggs fler examina än för närvarande måste tillräckliga resurser säkerställas för att kvaliteten på undervisningen inte ska sjunka.
Vi vid Helsingfors universitet vill också möta de föränderliga utbildningsbehoven: i fortsättningen behövs utöver examensutbildning också mer livslångt lärande och flexibel uppdatering av kunnandet. Universitetens roll i kedjan av livslångt lärande är att erbjuda fördjupad utbildning som baserar sig på forskning och presenterar ny kunskap. När man beslutar om universitetens finansiering är det viktigt att uppmärksamma att mängden utbildning som inte hör till examen har ökat.
Under nästa regeringsperiod är det viktigt att komma överens om omfattande finansiering för livslångt lärande, och före det föra en samhällelig diskussion om hur finansieringen i framtiden kommer att fördelas mellan arbetsgivarna, samhället och studenterna själva.
Ur studenternas perspektiv är det viktigt att utbildningen inte enbart ger dem en förmåga att tänka och lösa problem vetenskapligt, utan att de också får goda förutsättningar inför arbetslivet. Den utbildningsreform som Helsingfors universitet genomfört strävar efter att våra utbildningsprogram ska basera sig på en stark forskningsgrund samt en djup och mångsidig förståelse av problem och fenomen. Därför utexaminerar vi experter med goda arbetslivsfärdigheter i ett föränderligt samhälle.
I framtiden smälter digital undervisning och kontaktundervisning samman. Digitaliseringen gör undervisningen flexiblare, men högklassiga studier kräver även närvaro och sociala kontakter som hjälper studenten finna sin plats inom sitt vetenskapsområde och i gemenskapen vid universitetet. För att kunna erbjuda högklassiga digitala lärupplevelser behövs utöver nya lärmiljöer även infrastruktur som stöder digital undervisning samt utveckling av det digitalpedagogiska kunnandet.
I framtiden fördjupar Helsingfors universitet också sitt samarbete med andra stadiets utbildning: vi kommer bland annat att utveckla digitala undervisningshelheter som är öppna för alla finländska gymnasiestuderande. I framtiden kommer digitala kurser och MOOC-kurser att utgöra en ännu bredare inkörsport till universitetsstudier.
Vi vill vara med och utveckla våra universitet till Finlands bästa arbetsplatser och gemenskaper. Alla aktörers gemensamma ansträngningar behövs för att universitetens resurser ska vara tillräckliga i förhållande till målen och för att studenter och personal ska ha tillit till sina framtida karriärutsikter och kunna påverka.
Det är viktigt att studenterna tillförsäkras sådana omständigheter (inklusive studiesociala förmåner) som innebär att de kan koncentrera sig på studierna, utexamineras på ett smidigt sätt och övergå till arbetslivet. Likaså är det ändamålsenligt att forsknings- och undervisningspersonalen kan fokusera på sitt egentliga arbete.
De normer som reglerar utbildning och examina bör luckras upp, och det bör vara möjligt för universiteten att också i sitt utbildningsutbud förutse internationaliseringsbehov och förändringar i världen.