– Skolan är en otrygg miljö för regnbågsunga. Många regnbågsunga som berättat om mobbning för sin lärare har inte fått hjälp och ibland har de har till och med själva blivit skuldbelagda. Ännu fler regnbågsunga berättar att de inte sagt något till läraren eftersom de inte trott att det skulle ha lett någonvart, säger Riikka Taavetti, forskare vid Helsingfors universitet.
Regnbågsunga är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, interkönade och queera personer. På internationella dagen mot homofobi, transfobi och bifobi 17 maj berättade Taavetti på seminariet Queering the School? Disrupting the Heteronormativity in Education om hur regnbågsunga i Finland mår i skolan.
– Trakasserier och kränkningar i skolan är en del av många regnbågsungas vardag. De vågar inte vara öppna med vem de är och är rädda för att bli lämnade utanför kamratgemenskapen i skolan eller på fritiden. Det är möjligt att påverka vad som uppfattas som norm. Här har läraren, som vanligt, en oerhört viktig roll, konstaterar Taavetti.
Riikka Taavetti med kolleger gjorde 2014 en unik undersökning av hur regnbågsunga mår i Finland. I kartläggningen ingick över 1 600 unga från hela landet och resultaten visade att regnbågsunga mår sämre än heterosexuella jämnåriga. Liknande resultat återfinns i flera internationella undersökningar som alla pekar på att unga som tillhör sexuella eller könsminoriteter utsätts för diskriminering, trakasserier och våld.
– Vi vet att regnbågsugna möter olika former av diskriminering som vuxna bara delvis känner till och förstår. Även den här studien ger exempel på glapp mellan generationerna och hur dessa sinsemellan talar förbi varandra. Unga förblir ofta ensamma med diskrimineringserfarenheter utan att berätta om dem för vuxna – eller kanske ens för sina vänner, säger Taavetti.
Måste skolan ha skilda toaletter?
För de vuxna som arbetar med barn och unga gäller det att känna igen, synliggöra och bryta ner normer som systematiskt diskriminerar.
– Skolan upprätthåller sociala normer om hurudana vi ska vara och bete oss beroende på vilket biologiskt kön vi har. I skolböcker presenteras två biologiska kön, flickor och pojkar, och normen är heterosexualitet”, säger Taavetti.
De vuxna i skolan kan med små medel göra tillvaron för regnbågsunga betydligt tryggare. Det kan till och med vara så att de enda vuxna personer som regnbågsunga kan känna att de får stöd av finns i skolan.
– Det är ofta de små gärningarna som har stor betydelse, påminner Taavetti.
Till exempel kan man i skolan kartlägga de fysiska rum som är begränsande för människor som upplever sig som varken flicka eller pojke. Toaletterna och gymnastiktimmarna är oftast indelade enligt normen flickor och pojkar.
– I vår skola har toaletterna gjorts könsneutrala efter att vi diskuterat det i klasserna. Jag föreslår att vi slutar kalla eleverna för flickor och pojkar. I stället kallar vi eleverna för det de själva vill bli kallade för, säger Elina Särkelä, lärare i biologi och geografi i Viikin normaalikoulu i Helsingfors.
Resultat redan med små gärningar
Särkelä är en av talarna under seminariet och hon presenterar en lång lista på små gärningar som har stor betydelse, inte bara för regnbågsunga utan för alla elever i klassen.
– När vi lärare bestämmer var eleverna ska sitta i klassen, ställer upp dem i kö och delar in dem i grupper kan vi göra det utgående från andra kriterier än vilket kön barnen har, tipsar Särkelä.
Särkelä menar att normkritisk pedagogik borde vara en del av skolan redan i årskurs 1. Hon och hennes kolleger arbetar medvetet för att skapa en jämlik och könssensitiv kultur i sin skola, där det ska vara högt i tak. Samhällets normer om bland annat sexualitet och kön ska öppet kunna ifrågasättas, också i möten med föräldrarna.
– Vi lärare har ett stort ansvar för elevernas trygghet och välmående. Det är vi noggranna med att komma ihåg när vi arbetar med skolans läroplan, säger Särkelä.
Hon betonar vikten av att omedelbart och tydligt ta itu med mobbning och konflikter när de uppstår. För i slutet av dagen handlar det om huruvida det är okej att få vara den man är.