Inom projektet har man genomfört två landsomfattande enkäter till elever, vårdnadshavare, lärare, rektorer samt övrig skolpersonal. Enkätundersökningarna förverkligades under våren och hösten 2020. I mellanrapporten som nu publiceras behandlas tematiskt undantagsförhållandenas effekter mot bakgrund av vårens och höstens undersökningar. Samtidigt ges i den rekommendationer för förverkligandet av till exempel distansundervisning av kvalité.
Undantagsförhållandena återspeglades på stressymptom på våren, distansundervisningens genomföringsmetoder har betydelse
Enligt undersökningen fanns stora skillnader mellan skolornas distansundervisningspraxis förra våren. Dessa återspeglade på belastningen som familjen upplevde och stressen som eleverna kände. Då läsordningen inte följdes eller läraren inte var överenskommet anträffbar, ökade elevernas stressymptom. Skillnaderna i högstadiernas verksamhetspraxis var märkbart stora. Å andra sidan var det mer typiskt för lågstadierna att distansundervisningens uppbyggnad var slappt och eleverna fick hemläxor istället för interaktiv distansundervisningspraktik.
– Välutförd distansundervisning har en klar struktur, den är interaktiv och man kräver av eleverna självstyrning på ett sätt som lämpar sig för utvecklingsnivån. Studiernas ledning kan inte i första hand bli föräldrarnas uppgift. I en del skolor förverkligades distansundervisningen utmärkt förra våren, men i vissa skolors praxis finns utrymme för förbättringar, berättar biträdande professor Mari-Pauliina Vainikainen från Tammerfors Universitet och professor Risto Hotulainen från Helsingfors Universitet.
– Skolornas praxis har en betydelse för elevernas och familjernas välmående speciellt under distansundervisningsförhållanden. Vårens undantagssituation återspeglades på vårdnadshavarnas stressnivå och speciellt på stress som var relaterat till barnets skolgång. Effekterna var synbara även på hösten, men föräldrarnas stressnivå var då ändå lägre än på våren, konstaterar professor Arja Rimpelä och forskaren Jaana Kinnunen från Tammerfors Universitet.
Coronasituationen syntes i skolornas vardag på hösten
Skolorna följde i sin verksamhet under hösten flera olika säkerhetsinstruktioner. I de säkerhetspraxis som lärarna rapporterade fanns dock stora variationer mellan skolor, vilka inte kunde förklaras med regionala skillnader i coronavirussituationen. Vårdnadshavarnas uppfattningar om skolornas vardag skilde sig ganska mycket från den situation beskriven av lärarna, och förtroendet för skolornas verksamhet var starkt.
Skolornas säkerhetspraxis hade betydelse för huruvida det skett coronaexponeringar i skolan under hösten, fastän regionens epidemiologiska situation förklarade exponeringarna starkare. På basis av resultaten kan man ändå konstatera att det i skolorna finns skäl att fortsättningsvis fästa uppmärksamhet vid följandet av säkerhetspraxis.
I undersökningen utreddes också mängden elevfrånvaron och dessas inverkan på skolgång och inlärning. Från vårdnadshavarnas svar framgick att det fanns skillnader i den distansundervisning eleverna fick på hösten, beroende på orsakerna varför de varit frånvarande från skolan. Distansundervisningen beskrivs mest positivt av de vårdnadshavare vars barn hade haft många skolfrånvaron på grund av karantän förordnad av hälsovårdspersonalen. I stället var situationen den motsatta för elever som varit i frivillig karantän.
– Det verkar som att man i skolorna lyckats väl fästa uppmärksamhet på förverkligandet av distansundervisningen för elever som blivit coronaexponerade, medan distansundervisningen för elever som varit i frivillig karantän genomförts sämre. För att jämlikhet mellan elever ska ske skulle det vara bra för skolorna att begrunda ifall man i framtiden kunde förverkliga distansundervisningen mer enhetligt för elever som av olika orsaker är frånvarande från skolan, summerar Satu Koivuhovi som är forskare vid både Helsingfors och Tammerfors universitet.
Allt som allt upplever elever som har fler skolfrånvaron att de fått lite färre stöd för att lindra effekterna av vårens undantagssituation och för att hänga med i studierna. Personlig kontakt med läraren genom t.ex. fjärranslutning hade samband med elevens uppfattning om mottaget stöd.
– Skolorna borde också i den fortsatta undantagssituationen fästa uppmärksamhet på att nå elever som är frånvarande av olika orsaker, helst personligen. Även ett kort personligt kontaktande av eleven under skoldagen kan fungera som studieuppmärksammande faktor, konstatera forskardoktor Sanna Oinas från Helsingfors Universitet och Tammerfors Universitet. Det är ändå positivt är att allt som allt upplevde största delen av eleverna i både låg- och höststadierna att de vid behov fått hjälp för sina studier av läraren.
Tilläggsresurserna som fåtts fanns att se i skolornas vardag
En stor del av skolorna rapporterade att de fått tilläggsresurser för att lindra coronasituationens effekter.
– Enligt lärarna och den övriga skolpersonalen kunde man se tilläggsresurserna i skolornas vardag. Stödet hade till största del använts för att ordna stödundervisning och deltidsspecialundervisning, berättar forskardoktor Raisa Ahtiainen från Helsingfors Universitet.
I fall av utsatta elever som barn i förskolan, eleverna i klasserna 1–3, elever i behov av specialstöd, elever med förlängd läroplikt och elever i undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen ansåg man rätten till närundervisning i den temporära lagstiftningen en bra sak.
– Det är mer komplicerat att undersöka saken ur en enskild elevs synvinkel. Till gruppen hör mycket olika elever och enligt vårdnadshavarna, ett kategoriskt beslut om närundervisning inte nödvändigtvis tjänar alla elever som är i utsatt ställning, betonar forskningsdoktorerna Meri Lintuvuori och Ninja Hienonen som arbetar vid båda universiteten.
Vi–andan kan hjälpa lärargemenskapen att orka
Stressen som lärarna och rektorerna upplever skilde sig inte väsentligt mellan hösten och våren. I stället var återhämtningen från arbetsrelaterad belastning vanligare på hösten än på våren.
En stor del av lärarna och rektorerna ansåg skolan vara väl eller mycket väl förberedd för förverkligandet av distansundervisning ifall skolan stängs i framtiden. I svaren framgick inga regionala skillnader på basis av hälsovårdsdistrikten eller den regionala epidemiologiska situationen. Det fanns dock variation mellan skolorna och en del av den kunde förklaras med lärarnas upplevelser om gemensam förmåga.
– Erfarenheter om gemensam förmåga byggs upp av upplevelser av gemensamma lyckanden och hanteringar. Det kan alltså vara att i lärarsamhällen, där lärarna har vant sig vid att samarbeta och dela fungerande praxis med varandra, anser man skolan vara mer redo att möta skolornas stängning i framtiden, berättar forskardoktor Lauri Heikonen från Helsingfors Universitet.
– I skolorna borde man därför också sträva efter att uppehålla och förstärka samarbetet mellan lärarna samt skolans "vi-anda", för den kan hjälpa skolan och skolans personal att klara ut och orka genom den här svåra tiden, sammanfattar Heikonen.
Undersökningen förverkligas i samarbete av Centret för utbildningsevaluering (HEA) vid Helsingfors Universitet, Forskningsgruppen för utbildning, utvärdering och inlärning vid Tammerfors Universitet (REAL) samt Forskningsgruppen för främjande av barn och ungas hälsa (NEDIS) vid Tammerfors Universitet. Undersökningen finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet.
Undersökningen fortsätter åtminstone ännu under våren 2021.
Rapporten kan läsas här (på finska).
Kontaktpersoner:
Professor Risto Hotulainen, Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors Universitet (HEA), risto.hotulainen@helsinki.fi, +358 50 520 1664
Biträdande professor Mari-Pauliina Vainikainen, Forskningsgruppen för utbildning, utvärdering och inlärning vid Tammerfors Universitet (REAL), mari-pauliina.vainikainen@tuni.fi, +358 50 4377 303
Professor Arja Rimpelä, Forskningsgruppen för främjande av barn och ungas hälsa vid Tammerfors Universitet (NEDIS), arja.rimpela@tuni.fi, +358 50 5698 285
Forskardoktor Raisa Ahtiainen, Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors Universitet (HEA), raisa.ahtiainen@helsinki.fi, +358 50 3182 186
Forskardoktor Lauri Heikonen, Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors Universitet (HEA), lauri.heikonen@helsinki.fi, +358 50 448 0500
Forskardoktor Ninja Hienonen, Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors Universitet (HEA) samt Forskningsgruppen för utbildning, utvärdering och inlärning vid Tammerfors Universitet (REAL), ninja.hienonen@helsinki.fi, +358 294 120 410
Forskare Jaana Kinnunen, Forskningsgruppen för främjande av barn och ungas hälsa vid Tammerfors Universitet (NEDIS), jaana.kinnunen@tuni.fi, +358 40 190 1667
Forskare Satu Koivuhovi, Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors Universitet (HEA) samt Forskningsgruppen för utbildning, utvärdering och inlärning vid Tammerfors Universitet (REAL), satu.koivuhovi@helsinki.fi, +358 40 736 5375
Forskardoktor Meri Lintuvuori, Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors Universitet (HEA) samt Forskningsgruppen för utbildning, utvärdering och inlärning vid Tammerfors Universitet (REAL), meri.lintuvuori@helsinki.fi, +358 294 120 404
Forskardoktor Sanna Oinas, Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors Universitet (HEA) samt Forskningsgruppen för utbildning, utvärdering och inlärning vid Tammerfors Universitet (REAL), sanna.oinas@helsinki.fi, +358 294 120 395