Katariina Mertanen undersöker i sin doktorsavhandling sådan ungdomspolitik med fokus på utbildning och handledning av unga som syftar till förebyggande av marginalisering.
– Förväntningarna på och antagandena om ungdomar är ofta motstridiga. Å ena sidan betraktas de som fria och modiga – framtidens hopp – och å andra sidan som omogna, bristfälliga, impulsiva eller rentav farliga, säger Mertanen.
Ungdomspolitiken fokuserar i alltför hög grad på anställningsbarhet
Diskussionen om marginalisering vänder problemet fortfarande till en fråga om den unga själv. Såväl på EU-nivå som i Finland eftersträvar man att förebygga marginaliseringen av unga genom att modifiera de ungas beteende i en mer anställningsbar riktning. Man talar om unga med risk för marginalisering, det vill säga unga som befinner sig utanför arbetsliv och utbildning, som man genom olika åtgärder eftersträvar att så snabbt som möjligt göra arbetsmarknadsdugliga.
Enligt Katariina Mertanen fördunklar det politiska begreppet för ungas risk för marginalisering NEET (Not in Education, Employment or Training, det vill säga utanför arbetsliv och utbildning) de samhälleliga och strukturella mekanismerna som ligger bakom marginaliseringen och som kan skapa avsevärd ojämlikhet.
Mertanen arbetar inom projektet CoSupport, som finansieras av Finlands Akademi. I projektet talar vi om att unga blir marginaliserade i stället för att säga att de marginaliseras.
– Om marginalisering enbart mäts med ekonomiska indikatorer, förblir de samhälls- och ojämlikhetsstrukturer som upprätthåller marginaliseringen – till exempel fattigdom, rasism eller andra former av marginalisering – dolda.
Anställningsbarhet reduceras till individens kunskap, kompetens och attityder
Sysselsättningsfärdigheter hänvisar inte enbart till kunskaper som krävs i arbetslivet. Utöver dessa fokuserar man i utbildningar för unga på att träna rätt beteende, attityder, karaktärsdrag och känslolägen. Detta kallar Mertanen för terapeutiskt etos.
Det terapeutiska etoset betyder att samhälleliga mekanismer som skapar ojämlikhet reduceras till frågor om individens psykologiska egenskaper. Enligt undersökningen leder detta i sin tur till att ungas arbetslöshet och brist på utbildning i huvudsak åtgärdas genom handledning och modifiering av individens beteende. I stället för att jobba med att modifiera enskilda ungdomars beteende borde man fokusera på de faktorer som skapar marginalisering och ojämlikhet. Inom utbildningar, liksom även inom andra stödsystem, skulle en mer djuplodande förståelse av samhället och dess strukturer minska kraven på eget ansvar och den enorma pressen som ungdomar redan nu utsätts för.
Katariina Mertanen disputerade vid Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet den 26 november på ämnet ”Not a Single One Left Behind. Governing the ’youth problem’ in youth policies and youth policy implementations”.
- Person profil av Katariina Mertanen
- Forskningsprojektet CoSupport