Allmänbildning och meningsfullt lärande är teman som Kirsti Lonka gärna tar upp när det är tal om den finländska utbildningen. Enligt Lonka ligger hela samhällets styrka i att utbildning uppskattas och i att utvecklingen av lärandet och skolan bygger på långsiktig vetenskaplig forskning.
– Vi vet en hel del om lärandet och hur det kan förbättras både för individens del och inom ramen för social interaktion. I samband med reformer konsulteras sakkunniga på bred front, säger Lonka, som är professor i pedagogisk psykologi vid Helsingfors universitet.
Enligt Lonka härstammar uppskattningen för utbildning från 1800-talets bildade klasser. Lönnrot, Runeberg, Topelius och Snellman var alla professorer vid Helsingfors universitet. Lönnrot skapade Kalevala och förnyade det finska språket och Finlands kultur, och Snellman var med om att införa lärarutbildning i Finland.
Lonka efterlyser tilltro till vetenskapen och forskarna också hos dagens politiker.
– Vetenskapen undersöker saker ur olika perspektiv. Det är inte forskarnas uppgift att uttala sig om huruvida en enskild metod är bra eller inte. Däremot kan vi berätta vilka slags element i lärandet som sannolikt är nyttiga.
Vetenskapen kullkastar missuppfattningar om teknik
Kirsti Lonka är med i det mångvetenskapliga forskningsprojektet Digiconsumers. I projektet möts forskning och praktik i och med att samarbetet mellan forskare och lärare är intensivt. Fokus är på unga människors framtida färdigheter, som entreprenörskap och deltagande i det digitala samhället.
Kärnfrågorna gäller teknologi och lärande och hur både traditionella möten ansikte mot ansikte och digital teknologi kan användas i skolorna för att utveckla en ny pedagogik för upptäckande lärande.
Också i projektet Bridging the Gaps undersöker man sambandet mellan skolframgång och användningen av digital teknologi. Samtidigt mäts gymnasiestudenternas sömn, motionsvanor och allmänna välbefinnande. Teknologins inverkan på tonårshjärnan är ett hett samtalsämne som engagerar många, säger Lonka.
– Ingen enskild studie kan emellertid visa att en viss aktivitet är bra eller dålig. Aktiv användning av teknologi kan till exempel vara kopplad till en aktiv idrottshobby när de unga lägger upp sina prestationer på nätet.
Under coronakrisen har de elever som redan har studerat i skolan med en smartphone och samtidigt lärt sig att reglera användningen av sina telefoner gynnas enormt. Vi undersöker också denna fråga mer i detalj just nu.
Lonka betonar att vetenskapen ibland också kan skingra onödiga förutfattade meningar. Tidigare ansågs till exempel datorspelandet vara uteslutande skadligt.
– Hjärnforskning har visat att spelandet utvecklar det strategiska tänkandet, den motoriska koordinationen, de sociala färdigheterna och koncentrationsförmågan. Få spelar ensamma; spelandet är ofta en social aktivitet.
Meningsfullt lärande och goda lärandemöjligheter är målet
Lonka understryker att den finländska skolan inte är ett ”kulturmuseum”. För att den fortsättningsvis ska ligga i världstoppen krävs det kontinuerlig, forskningsbaserad utveckling.
Här står lärarna i centrum, och forskningen studerar också dem. Forskningsprojektet Learning2be som just avslutats undersökte sambandet mellan lärarnas interaktionsutbildning och elevernas lärande i fem europeiska länder.
– Vi vet sedan tidigare att när interaktionen mellan läraren och eleven inte fungerar uppstår det konflikter. Då försvagas möjligheterna till lärande i skolan. Projektet gav ny insikt om vilken typ av utbildning som kan bidra till bättre samverkan.
Av ekonomiska skäl har det skurits i undervisningen i interaktion inom lärarutbildningen. Lonka anser att det absolut inte borde göras några nedskärningar just där.
– Vår forskning visar att redan en kort utbildning som räcker några dagar hjälper lärarna lära sig konstruktiv interaktion. Men det är ändå inte något man lär sig på en föreläsning utan genom interaktiva metoder.
Budskapet till beslutsfattarna är: mera förtroende och mod
Lonka uttrycker en önskan om att beslutsfattarna ska ha tilltro till forskarna och finansiera också forskningsprojekt vars resultat inte kan förutspås.
– Vetenskaplig forskning bedrivs inte för att främja egna intressen utan för att skapa en så sanningsenlig bild av saker som möjligt. När vi får ny information kan vår uppfattning också förändras.
Kirsti Lonka anser att utbildning är en viktig komponent i allmänbildningen. Om utbildningen råkar i förfall ökar det ojämlikheten och kan rentav hota världsfreden. Utbildning är också nyckeln till att hjälpa utvecklingsländerna och stoppa befolkningsexplosionen.
– Till allmänbildningen hör bland annat att kunna umgås med folk, tänka brett, använda teknologi på ett vettigt sätt och uttrycka sig själv på ett konstruktivt sätt. Går dessa färdigheter förlorade hamnar vi i en Trump-kultur där folk är rädda, skriker och härjar.
Text: Venla Seuri