Journaliststudenter bekantade sig med Ryssland

Finländska och rikssvenska journaliststudenter fick veta en massa aktuellt om Ryssland under sitt besök på Alexanderinstitutet den 30 maj. Mötet mellan de unga journalisterna och forskarna resulterade i en svenskspråkig artikelserie och dessutom stärkte det den ömsesidiga förståelsen av hur den akademiska världen och medierna kan samverka.

Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland och Kulturfonden för Sverige och Finland ordnade en kurs för journaliststudenter i månadsskiftet maj/juni med temat Uppdrag: Ryssland – Journalister i Sverige och Finland granskar fakta. Kursen utgör den första delen i kulturcentrumets treåriga utbildningsprogram, som har som mål att ge rikssvenska och finländska journaliststudenter en inblick i utlandsrapportering om närliggande områden. Avsikten är att de blivande journalisterna ska få veta mer om grannländerna och också få möjlighet att nätverka med sikte på sitt framtida arbetsliv.

Många av kursdeltagarna hade inga djupa förkunskaper om Ryssland. Däremot var många intresserade av utlandsjournalistik och grävande eller undersökande journalistik, som också de erfarna journalister som besökte kursen erbjöd en kontaktyta till. Bland kursföreläsarna fanns frilansjournalisten Anders Mård, bosatt i S:t Petersburg, och Minna Knus-Galán, journalist vid Yles undersökande tv-program MOT och styrelsemedlem i den internationella organisationen för grävande journalistik ICIJ. I kursen ingick även Hanaholmens årliga seminarium Speaking is Silver, där man diskuterade yttrandefriheten i de baltiska länderna.

Inspirerande diskussioner med forskare

Mötet med forskare på Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet inföll mitt under en intensiv vecka. Trots den gassande heta onsdagseftermiddagen hölls intresset uppe hos de fem studenterna och de medföljande lärarna när Vladimir Gel’man, professor i Rysslands politik, och medieforskaren Saara Ratilainen och Ukrainaexperten Mark Teramae presenterade sin syn på läget i det ryska samhället och de ryska mediernas situation. Besöket gjordes samma dag som nyheten om mordet på den ryska oppositionsjournalisten Arkadij Babtjenko spreds över världen– ett mord som senare visade sig vara iscensatt. Fallet erbjöd studenterna intressant analysmaterial och möjlighet att granska Rysslandsnyheternas globala anatomi.

 Forskningsinstitut, som Alexanderinstitutet, är verkligen värdefulla tillgångar för journalister. Det är både enklare och mer inspirerande att gå och prata med någon som sitter inne på all den här kunskapen än att läsa om det i en bok, skriver studenten Emilia Söderholm från Göteborgs universitet i kursbloggen.

Personliga intervjuer bidrog till att fördjupa temana i de kortfattade faktainläggen och strukturera det som studenterna hade fått höra. Det är inte helt lätt att under en veckas tid komma underfund med Ryssland och de motstridiga händelseförloppen där.

– Vi har fått höra så många fascinerande föreläsningar att det är en utmaning att lyckas smälta all information på en vecka, suckar Amanda Lund, som studerar i Vasa.

Journalistkontakter är mer än guld värda för forskningsinstitutet

Mötet med de unga journaliststudenterna var i många avseenden betydelsefullt för Alexanderinstitutet. De forskare som deltog blev tvungna att fundera över hur de skulle paketera in sitt ämne på ett nytt sätt, och i bästa fall hittade de nya perspektiv på sitt arbete.

– Det är bra att lära sig att göra klart för sig själv vem man talar till och vilka baskunskaper åhörarna har om ett ämne som man själv är mycket insatt i, säger forskaren Saara Ratilainen.

Forskningsinstitutets primära uppgift är forskning: att producera ny kunskap. Undervisning, dvs. att utbilda experter för uppgifter i samhället, är en annan huvuduppgift. I dagens värld blir det också allt viktigare att se till att forskningsbaserad kunskap fås med i diskussionerna och beslutsfattandet i samhället.

– Det är en uppgift som vi inte lyckas med utan goda relationer till massmedierna, konstaterar informatikern Niina Into, som ansvarar för Alexanderinstitutets kommunikation. Även i en värld med sociala medier har journalisterna sin speciella roll, och ingenting kan ersätta en journalist som kan sin sak! Vi vill upprätta välfungerande kontakter med medierna, och vi vill alltid hjälpa när det behövs faktauppgifter i Rysslandsdiskussionerna.

Antalet nordiska journalister med goda kunskaper om Ryssland och östra Europa har sjunkit när den äldre generationens östligt inriktade journalister har gått i pension. Den nyss avslutade intensivkursen är ett sätt att lösa problemet med att introducera en ny generation journalister.

Journalistkursen arrangerades av Hanaholmens kulturcentrum och Kulturfonden för Sverige och Finland. Samarbetspartner var Helsingfors universitets svenskspråkiga journalistutbildning vid Svenska social- och kommunalhögskolan (Soc&kom), kommunikationsvetenskapliga fakulteten vid Tammerfors universitet (COMS) och Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet (JMG).

Artiklarna och forskarintervjuerna från kursen kan läsas på kurssidorna https://utrikes.jmg.gu.se

Forskarintervjuer

Heini Ruohonen (Åbo Akademi) intervjuade Saara RatilainenUnga i Ryssland hittar egna sätt att uttrycka sina värderingar

Emilia Söderholm (Göteborgs Universitet) intervjuade Vladimir Gel'man: Putin hade vunnit utan fusk

Fredrik Palmén (Soc&kom, Helsingfors universitet) intervjuade Mark TeramaeForskare: Ukraina halvvägs in i västvärlden

Tony Pohjolainen (Soc&kom, Helsingfors universitet) intervjuade Sigrid Kaasik-Krogerus: e-Estland sprang förbi Finland för länge sen