Helsingfors universitet inleder utbildning av sakkunniga inom social- och hälsovård med ett nytt magisterprogram

Det unika programmet kombinerar social- och hälsovetenskap och tillgodoser samhällets behov av sakkunniga inom området.

Ett nytt magisterprogram i social- och hälsoforskning och -ledarskap inleds höstterminen 2019 vid Helsingfors universitet. Programmet kombinerar två vetenskapsområden, social- och hälsovetenskap.

Den pågående social- och hälsovårdsreformen i Finland har haft en avgörande betydelse för upprättandet av programmet. Målet med reformen är att tillgängliggöra tjänster för samhällsmedlemmar på ett jämlikt och enkelt sätt: social- och hälsoproblemen överlappar ofta varandra och det är därför förnuftigt att granska dem som en helhet.

– Social- och hälsovårdssektorerna har länge utvecklats separat. Med denna utbildning vill vi främja integration, säger det nya programmets ledare professor Heikki Hiilamo.

Enligt Hiilamo hotas den nya utbildningen inte ifall social- och hälsovårdsreformen inte genomförs, eftersom en integration av social- och hälsovårdstjänster pågår redan idag utan en nationell förvaltningsreform. 

Ledarskap och utveckling av system

Utbildning i social- och hälsovård har funnits länge vid olika läroanstalter. Däremot finns det inte på annat håll i Finland ett motsvarande paket på universitetsnivå, som kombinerar forskning och ledarskap inom social- och hälsovård från två olika fakulteter.

Det nya magisterprogrammet ger färdigheter för expert-, ledarskaps- och planeringsuppdrag inom social- och hälsovården. Utbildningen granskar social- och hälsovårdsfrågor ur ett samhälleligt perspektiv. Rättvisan är också ett viktigt perspektiv.

– Forskningen om ojämlikhet i hälsa vid Helsingfors universitet är i världsklass och detta kommer vi att nyttja i utbildningen, berättar Hiilamo.

Magisterprogrammets ledarskapsutbildning fokuserar främst på ledarskap och utveckling av system. Magisterprogrammet ger till exempel inte direkta färdigheter för ledarskapsbefattningar inom organisationer.

– Spetstanken är målinriktat ledarskap och främjande av välfärd, säger Hiilamo. 

Utbildningen genomförs i samarbete med aktörer i Nyland och bland annat därför har magisterprogrammet en stark anknytning till arbetslivet.

Hiilamo förväntar sig att samarbetet mellan två vetenskapsområden även producerar nya forskningsinitiativ.

30 studerande antas till programmet

Det nya programmet kombinerar två vetenskapsområden, social- och hälsovetenskap, vilket innebär att studerande inte nödvändigtvis längre behöver avlägga två separata examina. Programmet leder till politices magisterexamen.

Programmet består av kurser i ledarskap och tjänster inom social- och hälsovården, till exempel tjänstesystem och produktionsmodeller, branschövergripande samarbete inom social- och hälsovårdsvetenskaperna, social- och hälsovårdsvetenskap, ojämlikhet i hälsa och välfärd och strategier för att åtgärda den, förebyggande välfärdstjänster och enhetliga tjänstekedjor och rehabilitering.

Ansökningstiden till programmet, som börjar hösten 2019, är föregående vår. 30 studerande antas till magisterprogrammet, varav ungefär hälften kommer från socialsektorn och hälften från läkemedels- och hälsovårdssektorn.  Programmet omfattar 120 studiepoäng och de sökande bör ha avlagt kandidatexamen.

– Detta är säkert ett intressant alternativ. Vi väntar oss minst 100 sökande, konstaterar vicedekan för statsvetenskapliga fakulteten Ullamaija Seppälä, som ansvarar för programmet.

Färdigheter för expert- och ledarskapsuppdrag

Magisterprogrammet ger färdigheter för expert- och ledarskapsuppdrag inom de organisationer som organiserar social- och hälsovården, planerings- och ledarskapsuppdrag hos privata och offentliga producenter av social- och hälsovårdstjänster, uppdrag i regionala social- och hälsovårdsorganisationer, vid ministerier och expertinstitut samt organisationer inom den tredje sektorn.

Det tvååriga programmet undervisas huvudsakligen på finska. Programmet ger även kompetens för forsknings- och utvecklingsuppdrag i anknytning till välfärdstjänster.

 – Denna utbildning avviker från andra utbildningar i branschen till exempel genom att de studerande får en helhetsuppfattning av både social- och hälsovårdens tjänstekedjor och kan efter fullgjorda studier nyttja forskningen kritiskt, säger Seppälä.

Hon påminner om att Helsingfors universitet inte tidigare har erbjudit ett sådant magisterprogram i hälso- eller vårdvetenskap som har lämpat sig för kandidater i social- och hälsovård och med vissa reservationer även för sjukskötare.

– Genom det nya magisterprogrammet vill man även tillgodose detta behov, säger Seppälä. 
”Kompetensområdet för magistrar i social- och hälsovård är inte tillräckligt övergripande utan medicinsk kunskap”

I Finland pågår en betydande social- och hälsovårdsreform vars mål är att skapa kundorienterade, lättillgängliga och jämlika tjänster. Reformen förutsätter en förändring av verksamhetsmodellerna och mångsidig kompetens, konstaterar professor Kari Reijula vid medicinska fakulteten vid Helsinfors universitet.

– Som läkare är min synpunkt på social- och hälsovårdsreformen att en läkare med sin sakkunskap ensam inte på ett genomgripande sätt kan hjälpa till exempel en äldre patient med dennes problem. Förutom den hjälp som erbjuds av medicinen och hälsovården behövs vid samma lucka och inom samma organisation även den sociala sektorns hjälp.  Patientens problem ska i fortsättningen kunna skötas inom ramen för en organisation, säger Reijula.

– Enligt min uppfattning har detta inte förberetts tillräckligt i det här skedet av reformen. Dessutom måste någon kunna leda sådana processer. Magistrar i social- och hälsovård utgör en sådan grupp av sakkunniga, säger Reijola.

Reformen ska föras vidare genom branschöverskridande samverkan

Medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet är den största i sitt område i Finland. Cirka 40 procent av specialläkarna i Finland utexamineras från denna fakultet. Fakulteten har nyligen förnyat sin grundutbildning i medicin.

Enligt Reijula måste reformen föras vidare eftersom social- och hälsovårdsreformen kommer att förutsätta allt mer innovativa reformer av utbildningen.

– Läkare har sitt eget kompetensområde och behöver i fortsättningen även samarbete med andra sakkunniga för att kunna tillgodose kundens behov.

Även medicinska fakulteten ska ställa sin kompetens till förfogande i utbildningen av magistrar i social- och hälsovård.

– Utan innovativ medicinsk kompetens kommer magistrarnas sakkunskap inte att vara tillräckligt övergripande, säger Reijula.

Sakkunskapen ska utvärderas

Enligt Reijula är det viktigt att Helsingfors universitet i egenskap av landets största universitet erbjuder denna utbildning. Samtidigt blir medicinska fakulteten tvungen att utvärdera sin nuvarande sakkunskap.

– Det är nödvändigt att svara på kundernas behov på ett branschövergripande, helhetsbetonat och effektivt sätt.

– Samtidigt måste man skapa nya verksamhetsmodeller och verktyg samt genom en undersökande praxis utvärdera tjänstesysytemets utveckling i landet. Lyckligtvis är vår fakultet en föregångare inom social- och hälsovårdsreformen, konstaterar Reijula.