Sonja Kosunen anser grundandet av hennes egen forskningsenhet Social studies in Urban Education (SURE) som sin viktigaste insats. Projekten vid enheten handlar om forskning i ojämlikheten inom utbildning samt dess uppkomstmekanismer och uttryck i människors levnadslopp. Kosunen själv koncentrerar sig särskilt på framträdandet av samhällsklasser vid utbildningsvalen.
Den tvärvetenskapliga forskningsenheten för samman lysande forskare inom pedagogiken, samhällsvetenskapen och stadsgeografin.
– Forskningsenhetens absoluta styrka är tvärvetenskapligheten, säger Kosunen.
– Vi vill finna det väsentliga i det undersökta fenomenet med hjälp av olika forskningsmetoder, och därför har vi en tvärvetenskaplig grupp av forskare som inriktar sig på olika teorier och metoder, berättar Kosunen.
Kosunens forskningsgrupp har bland annat funnit starkt vetenskapligt bevis på hur privat ekonomiskt kapital bidrar till ojämlikheten och hur det påverkar övergången från andra stadiet till högskolor.
– Det är viktigt att studera detta så att vi får en bättre uppfattning om varför utbildningsmöjligheterna inte framträder och förverkligas jämbördigt för alla, säger Kosunen.
– De här frågorna anknyter till strukturella och utbildningspolitiska faktorer inom utbildningssystemet, som för sin del bidrar till ojämlikheten.
Forskningen i fenomenet har fått betydande stöd under de senaste åren, vilket kan ses som ett ytterligare bevis på hur viktigt fenomenet är. När Kosunen har verkat som biträdande professor har hon fått fyra stora projektfinansieringar på sammanlagt över 1,5 miljoner euro. Finansiering har kommit såväl från Nordforsk, Finlands Akademi, Konestiftelsen som Svenska Kulturfonden som finansierar projektet ”Segregation, differentiering av undervisningen och mobilitet” som inleds september 2021. 20 affilierade forskare arbetar inom projekten.
Forskning påverkar samhället
Forskning i jämlikheten i utbildning är Sonja Kosunens akademiska passion. Samtidigt vill hon genomföra universitetets tredje uppgift, samhällelig växelverkan och påverkan. Hon tror att forskning kan utnyttjas i det praktiska beslutsfattandet, om man vill det.
Lyckligtvis har Kosunen haft möjligheter att inverka.
– Jag har bland annat varit forskarmedlem i forumet Utbildning för alla, och nyligen fått göra forskningsbaserade inlägg i det här jämlikhetsforumet på nationell nivå på undervisnings- och kulturministeriets begäran, berättar hon. Forskningsrön om jämlikhet och likabehandling i utbildning verkar även intressera beslutsfattare.
Även den nuvarande undervisningsministern har kommenterat Kosunens förstklassiga undersökningar av segregation, familjebakgrund och utbildningsmöjligheter i Helsingin Sanomat. Tidningens redaktörer och Yle har flera gånger behandlat samhällsklassens betydelse vid utbildningsvalen som eleverna måste göra allt yngre, skolshopping och dyra preparandkurser som orsakar ojämlikhet.
– Det är viktigt att dela den information som baserar sig på forskningen i medier, eftersom på så sätt kan den nå förutom beslutsfattarna också de människor vars vardag påverkas av de fenomen som vi undersöker.
Ett exempel på verkningsfull forskning är projektet Segregation, differentiering av undervisningen och mobilitet som inleds hösten 2021. Projektet undersöker segregation i skolorna, differentiering av undervisning och ungdomars användning av stadsrum i svenskspråkiga skolor.
– Projektet är viktigt eftersom temat hittills inte har undersökts mycket i Finlands svenskspråkiga skolor. Socioekonomisk, regional och pedagogisk differentiering berör alla skolor, elever och deras familjer på ett eller annat sätt samt påverkar lärarnas arbete. Projektet vill stärka forskningen även hos den svenskspråkiga forskningsgemenskapen och engagera studerande i den svenskspråkiga lärarutbildningen att bedriva forskning i ämnet till exempel genom pro gradu-avhandlingar, berättar Kosunen.