Det riksomfattande Aarresaari-nätverket genomför igen en karriäruppföljning. Karriäruppföljningen hjälper studerande fundera över sina karriärmål och ger den som är i arbetslivet ett tillfälle till självreflektion.
Pirkka Pekkarinen som disputerade för doktorsgraden vid Medicinska fakulteten 2014 hör till karriäruppföljningens målgrupp denna höst. Efter licentiatexamen 2010 har Pekkarinen arbetat som universitetsforskare och med kliniska arbetsuppgifter inom ramen för specialiseringen i anestesiologi och intensivvård. Pekkarinen arbetar med såväl forskning som praktiska läkaruppgifter. Han är också medlem i delegationen för Yngre läkares förening.
– Min doktorsavhandling var renodlad grundforskning, men efter det har jag sökt mig till en karriär som forskarläkare. För tillfället arbetar jag på en intensivvårdsavdelning och försöker förena forskning och kliniskt arbete så att det bildar en ändamålsenlig helhet, säger Pekkarinen.
Pekkarinen anser att den medicinska utbildningen i Finland håller hög kvalitet. Kunskap om arbetslivet är nyttigt för en studerande som har nära till licentiatexamen.
– När du börjar på universitetet har du dina planer klart utstakade för de följande sex åren. Men inför det femte studieåret börjar frågor som gäller arbetslivet kännas aktuella, säger Pekkarinen.
Kvalitet och förändring
Styrkan i den finländska medicinska utbildningen ligger sedan länge i dess praktiska inriktning, säger Pekkarinen. Trots att man lär sig yrket genom att utöva det kan en licentiat genast efter examen fatta självständiga beslut.
– I Mellaneuropa t.ex. är utbildningen mer teoretiskt inriktad. Vårt system erbjuder bättre praktisk kompetens, menar Pekkarinen.
De allt större undervisningsgrupperna väcker oro. När Pekkarinen undervisade kandidater 2011–2013 lade han märke till hur det påverkade undervisningspersonalen. Trycket på lärarna kan leda till mindre tid för praktiskt arbete med studenterna. Luckorna i lärandet kan komma att upptäckas först när studenten redan är i arbetslivet.
Den som avlägger examen vid Medicinska fakulteten får vara beredd på att arbetslivet ständigt förändras. Pekkarinen säger att det snarare är regel än undantag att organisationer förändras. Det gör att samarbets- och kommunikationsfärdigheter blir allt viktigare i läkarens arbete.
– Arbetsuppgifterna inom organisationen kanske ändras även om den fysiska arbetsplatsen kanske inte gör det. Det går inte längre att klara sig med bara medicinska kunskaper: du måste kunna kommunicera med vårdpersonalen, med patienten och med de anhöriga.
Karriäruppföljningen en hjälp i vägvalet
Det behövs karriäruppföljningsinformation eftersom antagningen till specialiseringsutbildning befinner sig i förändring. De som redan är ute i arbetslivet kan hjälpa sina yngre kolleger bilda sig en uppfattning om olika områden i ett tidigare skede.
– Genom informationen får studenten en bild av hur det är att vara forskare och vad anestesiologi går ut på i praktiken, säger Pekkarinen.
Enkäten kan också erbjuda ett tillfälle till självreflektion. Läkaryrket beskrivs ofta som ett ”kall”, vilket också påverkar motivationen.
– Få har mer än en ytlig uppfattning om arbetets innehåll när de söker sig till specialiseringsutbildning. Det är intressant att stanna upp och fundera över hur man motiverar sitt yrkesval inför sig själv, säger Pirkka Pekkarinen med ett leende.
Universitetens karriäruppföljning
Universiteten använder enkäter för att samla information om hur deras studenter placerar sig i arbetslivet efter examen och om arbetslivets kompetensbehov.
Karriäruppföljningen genomförs av universitetens karriär- och rekryteringstjänsters nätverk Aarresaari.
Den aktuella karriäruppföljningen riktar sig till dem som tagit högre högskoleexamen, barnträdgårdslärarexamen eller farmaceutexamen 2012 och dem som tagit doktorsexamen 2014.
Informationen används bl.a. inom studievägledningen, i utvecklingen av utbildningen och undervisningen och i forskningen om universitetsutbildades yrkeskarriärer.
Svaren behandlas konfidentiellt och resultaten rapporteras så att enskilda respondenter inte kan identifieras. Materialet från uppföljningarna förvaras anonymiserat och i elektronisk form i Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv.
Läs mer om tidigare karriäruppföljningar
- Helsingfors universitets karriäruppföljningsrapporter
- Riksomfattande karriäruppföljningsrapporter
- Webbtjänsten Urapolulla.fi som utnyttjar material från Töissä.fi till stöd för karriärplaneringen