Universitetslektor Terhi Karaharju-Suvanto har varit medlem i Lärarakademin ända från början. Medlemskapet har gett henne mycket.
– Jag har fått ett mandat att tala för undervisningen. Jag har fått nya vänner och kollegialt stöd för min undervisning – och överraskande nog också för min forskning. De andra akademimedlemmarna ser saker och ting ur ett nytt perspektiv, vilket ger mig nya idéer. Jag har blivit mer inspirerad av och engagerad i mitt arbete!
För professor Johan Bärlund var det att han antogs som medlem ett klart tecken på att de många år han ägnat åt att utveckla undervisningen inte hade varit förgäves. Även han har varit med i Lärarakademin sedan den grundades.
– Medlemskapet ger läraren en garanti på att hen är en bra lärare. Men den viktigaste dimensionen av medlemskapet har varit gemenskapen inom Lärarakademin. Att lära känna bra lärare från andra enheter och alla de evenemang och diskussioner det för med sig har varit väldigt givande.
Undervisningen i centrum
Terhi Karaharju-Suvanto tycker det är viktigt att medlemskapet för med sig pengar för att utveckla undervisningen.
– Undervisningen blir det centrala, det viktigaste. Pengarna kan användas relativt fritt för att utveckla undervisningen i enheten. Vi har kunnat göra sådant som vi inte skulle ha kunnat genomföra utan anslag.
Karaharju-Suvantos enhet, utbildningsprogrammet i odontologi, skaffade bland annat videohjälpmedel för undervisningen med hjälp av anslaget. Det hölls även planeringsmöten utanför den egna byggnaden.
– Vår undervisning fick nya dimensioner och vi ökade lärarkårens sammanhållning, gläder sig Karaharju-Suvanto.
Johan Bärlunds medlemskap inspirerade honom att ordna en kurs om fastighetsaffärer i februari 2014. Kursen baserade sig på den dåvarande Pedagogiska fakultetens metod för problembaserat lärande, och över 300 studenter från Juridiska fakulteten deltog. Trots den stora mängden deltagare arbetade studenterna i små grupper på 7–9 personer på Minervatorget.
– I grupperna behandlades verklighetsnära fall som anknöt till kursens tema, och man gick igenom dem två gånger: första gången funderade man vad man kunde lära sig av fallet. Sedan fördjupade sig studenterna självständigt i fallets juridik. Under följande träff gick smågrupperna igenom vad de hade lärt sig, berättar Bärlund.
Genom tre omfattande verklighetsnära fall fick studenterna en heltäckande bild av fastighetshandelns juridik. Lärarakademins anslag användes till att betala hyran för Minervatorget.
En lärare som antagits till Lärarakademin får också ett separat anslag för att själv kunna utvecklas som lärare. Terhi Karaharju-Suvanto använde sitt anslag huvudsakligen för att delta i undervisningsrelaterad utbildning. Utbildningen gav henne helt nya tankar, i synnerhet om bedömning.
För vem passar medlemskapet?
Karaharju-Suvanto anser att de som söker sig till Lärarakademin bör ha ett genuint intresse för undervisning.
– Ansök om medlemskap om din passion är att undervisa och utveckla undervisningen och om du vill dela med dig av ditt undervisningskunnande, uppmanar Karaharju-Suvanto.
Enligt Johan Bärlund ökar förståelsen för det egna lärarskapet redan av att författa en ansökan. Självreflektion i allmänhet är till fördel för en lärares undervisning.
– Man kan inte nödvändigtvis i förväg bedöma vilka meriter de andra sökande har. En ansökan kan ge viktig information om de egna meriterna även om den inte skulle leda till ett medlemskap, säger Bärlund.
Ansökningstiden till Lärarakademin pågår
Ansökningstiden till Lärarakademin pågår som bäst. Ansökningstiden går ut den 3 oktober 2018. Följande möjlighet att ansöka är hösten 2020.
Att bli invald i Lärarakademin är ett betydande erkännande av lärarens pedagogiska förtjänster och vetenskapliga förhållningssätt till undervisning. En lärare som antagits till Lärarakademin får ett permanent medlemskap samt ett anslag på ca 20 000 euro. Utöver det får lärarens hemenhet ett separat anslag på 30 000 euro. Anslagen är treåriga för såväl medlemmen som hens enhet.