När Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet startade upp en parallell juristutbildning i Vasa var det för att svara på ett klart uttryckt regionalt önskemål om att utbilda jurister i Österbotten, framförallt jurister med kunskaper i svenska.
– I slutet av 80-talet var det på sin höjd några österbottningar årligen som började studera juridik. När de studerat färdigt blev de oftast kvar i Helsingfors. Det var problematiskt för Vasa hovrätt och övriga domstolar i Österbotten som var helt beroende av tvåspråkiga domare. De svenskspråkiga målen var och är en betydande del av arbetsbördan, säger Marcus Norrgård som är ansvarig professor för juristutbildningen i Vasa.
Den pådrivande kraften bakom den nya utbildningen var Vasa hovrätts dåvarande president Erkki Rintala. Vasa stad, Korsholms kommun, Österbottens förbund och en rad stiftelser var snabbt med på noterna och gav projektet sitt stöd. Än i denna dag är det finansiella stödet från Vasaregionens kommuner, näringsliv, stiftelser och fonder betydande för verksamheten.
Inom kort kunde Helsingfors universitet i samarbete med Vasa universitet och Hanken enas om hur utbildningen i praktiken ska gå till och ett samarbetsavtal mellan de tre högskolorna undertecknades i juni 1991. Professor Dan Frände (som på den tiden hade titeln specialplanere) tog emot uppdraget att i praktiken starta verksamheten och hösten 1991 inleddes juristutbildningen i Vasa.
Alla talar sitt språk
Det som kanske mest av allt kännetecknat juristutbildningen i Vasa är språkpolitiken. När enheten grundades bestämde man att gå in för en tvåspråkig utbildning, vilket i praktiken innebar att studenterna förväntades klara av att följa med undervisning både på finska och på svenska. Var och en undervisar alltså på det språk de vill. Enheten följer fortfarande den här principen i sin undervisning och har inga planer på att ändra linje.
– Tvåspråkigheten är väldigt kännetecknande för oss och om det någon dag skulle ändras så tappar nog tigern sina ränder. Eftersom det här är något unikt för oss, så vill vi naturligtvis hålla kvar det. Dessutom har vi märkt att tvåspråkigheten är en stor trumf på arbetsmarknaden, säger Norrgård.
De som genomgått utbildningen i Vasa har i praktiken förutsättningar att jobba som jurister på båda språken. En undersökning bland Vasa-alumnerna som gjordes 2016 visade att en klar majoritet av de svarande använde både finska och svenska i sitt jobb.
Den här formen av språkbad har inte bara varit nyttig för de studerande som kommer från en helfinsk bakgrund, utan också för de svenskspråkiga österbottningar som haft svaga kunskaper i finska då de inlett sina studier.
– Genast när nya studerande kommer in så betonar tutorerna jättetydligt att alla får använda sitt eget språk. Många är kanske lite nervösa för det i början men senast under tredje året märker de hur mycket de lärt sig. Och även om de inte lärt sig att tala det andra språket flytande, så kan till exempel två studerande med olika modersmål obehindrat föra en diskussion så att båda talar sitt modersmål, säger Anna-Lotta Castrén som är ordförande för Justus, ämnesföreningen för juriststudenterna i Vasa.
Alla med!
Ett annat kännetecknande drag för enheten i Vasa är utan tvekan alla med -andan. Ända sedan starten 1991 har de studerande varit måna om att alla ska integreras och känna sig som en del av gemenskapen. Det här har fortfarande högsta prioritet i Justus verksamhet.
– Det är väldigt viktigt för oss att alla, oberoende av bakgrund, ska känna sig välkomna, säger Castrén.
Till alla med -tänket hör också att man medvetet jobbar för att det ska vara en låg tröskel mellan personal och studerande. Eftersom studerandegrupperna är små har det möjliggjort undervisning i mindre grupper och i Vasa har man uppmuntrat de studerande att aktivt ta del och diskutera under föreläsningarna.
– Ofta får vi material som vi ska läsa på förhand inför föreläsningen. Det skapar förutsättningar för att det uppstår en diskussion och då känns det mindre som en föreläsning och mer som en diskussion, säger Castrén.
– Jag upplever att professorerna vi har här är väldigt bra på sin sak och att undervisningen håller en hög nivå. Här erbjuds ypperliga möjligheter att sätta sig in i speciellt immaterial- och arbetsrätt, och så har vi en unik chans att lära oss om energirätt under ledning av Kim Talus.
Uppstod en ny arbetsmarknad
Utbildningen har inte bara fyllt den ursprungliga beställningen i att utbilda kompetent arbetskraft för de lokala domstolarna och myndigheterna, utan också bidragit till att bygga upp den juridiska infrastrukturen i regionen. Som en följd av det har det uppstått en ny sektor på den österbottniska arbetsmarknaden. I mitten av 90-talet öppnade advokatbyrån Roschier ett kontor i Vasa, vilket kan ses som ett startskott för advokatyrverksamhet av ett slag som inte tidigare funnits i Vasa.
– Det skulle ha varit otänkbart för 25 år sedan att ens drömma om att kunna rekrytera jurister i Vasaregionen till privata sektorn i den här utsträckningen, man skulle inte ens ha försökt. Men då det började finnas ett utbud, uppstod också en efterfrågan, säger Norrgård.
– Det som började som ett offentligt projekt för att svara på domstolarnas behov av arbetskraft har skapat ringar på vattnet så att det nu finns jurister på olika plan och en levande juristarbetsmarknad i regionen.
Nya rekryteringar stärker enheten
Inledningsvis var det tänkt att utbildningen i Vasa skulle bli temporär, men den fann snabbt sin plats och utvecklades till en permanent lösning. I nuläget är framtidsutsikterna ljusa och några diskussioner om enhetens vara eller inte vara har inte förts på åratal.
– Inom fakulteten har vi en längre tid varit eniga om att enheten i Vasa behövs och att den också bör utvecklas kontinuerligt. Enheten är utan tvekan viktig för fakulteten och för Österbotten, säger Juridiska fakultetens dekanus Pia Letto-Vanamo.
Nyligen har såväl antalet studerande som personalstyrkan i Vasa ökats. Hösten 2020 utökades antalet nybörjarplatser inom det juridiska området tillfälligt med extra platser och då bestämdes att nybörjarplatserna i Vasa relativt sett ökar mer än i Helsingfors.
Personalen i sin tur förstärktes i vintras med en ny professur som nu innehas av Petra Sund-Norrgård. För tillfället pågår dessutom rekryteringen av en svenskspråkig biträdande professor i allmän rättslära och den här rekryteringen kommer också att gynna undervisningen i Vasa.
– Tack vare det starka regionala stödet har enhetens ekonomi stått på en stabil grund vilket möjliggjort att vi kunnat utveckla enheten, säger Letto-Vanamo.
Marcus Norrgård är övertygad om att juristutbildningen i Vasa inte bara kommer att överleva, utan fortsätta växa och utvecklas i en gynnsam riktning.
– Vi tjänar det finlandssvenska, det finska och det österbottniska – utan att glömma att vi verkar i en globaliserad värld och ger våra studerande djupa kunskaper i sådan juridik som behövs i den globala världen. Jag tycker det här är en jättefin helhet och är övertygad om att vi inte bara kommer att finnas kvar i framtiden, utan vara mycket starkare än vi är i dag.
Källor:
Ett kvartssekel med Justus – Neljännesvuosisata Justuksen kanssa (red: Petra Sund-Norrgård, Marcus Norrgård, Santeri Jusslin)
Nykyajan muuttuva oikeus – Nutida rätt i förändring (red: Kimmo Nuotio, Casper Herler, Johan Boucht)