Högskolans lärare, studenter och personal; ärade inbjudna gäster, mina damer och herrar!
Ett nytt läsår står inför dörren. Sommarens lugn på Centrumcampus har nämligen denna vecka övergått i nytt ett skede. Nu sjuder det av liv på campus! Soc&kom, på samma sätt som fakulteterna vid Helsingfors universitet, har tagit emot nya studenter, som samtidigt har blivit nya fullvärdiga medlemmar av universitetssamfundet. Universiteten får bildligt sagt en vitaminspruta i formen av de nya studenterna, det vill säga unga personer som är fyllda av nyfikenhet och kunskapstörst och som otåligt väntar på att få komma igång med sina studier på riktigt. De nya studenterna är därför en oerhört viktig och fin resurs för universitetssamfundet.
Jag vill gratulera alla er, nya studenter, för att ni har valt Soc&kom som ert lärosäte. Att studera samhällsvetenskaper på svenska vid Finlands främsta universitet är ett lyckat val! I also want to congratulate those of you who are exchange students here at the Swedish School of Social Science at the University of Helsinki. I hope you will find interesting courses at the university as well as relaxing social activities during your stay here in Helsinki this autumn.
Höstterminen startar i glada tecken eftersom över 110 studenter inleder sina studier vid Soc&kom, vilket innebär att bägge sökmålen, det vill säga sökmålet socialt arbete och det bredare sökmålet samhällsvetenskaper har fyllt alla nybörjarplatserna detta år. Egentligen överskreds de 110 nybörjarplatserna på grund av att tekniska omständigheter ledde till att ytterligare tre studenter kunde tas in.
En bidragande orsak till att alla platserna fylldes är att söktrycket till Soc&kom kraftigt ökade denna vår, det vill säga antalet sökande till sökmålet samhällsvetenskaper ökade med 46,6 % och till sökmålet socialt arbete med 36,0 % i jämförelse med året innan. Om situationen ifjol var den att var tredje sökande godkändes så har vi nu uppnått en nivå där i snitt var fjärde sökande har antagits. Jag vågar påstå att Soc&koms popularitet har ökat bland dem som aspirerar på en studieplats. Det är ingen hemlighet att Soc&kom inför vårens ansökningsrunda satsade egna pengar på marknadsföring via olika kanaler. Jag är övertygad om att Soc&koms aktiva arbete för ökad synlighet inte bara i traditionella media utan särskilt på sociala media bar frukt i formen av det ökade söktrycket i våras.
Uppfattningen att Soc&kom är och ska vara en viktig aktör när det gäller den samhällsvetenskapliga utbildningen på svenska i Finland stärks enligt min mening av den skrivning som hittas i Tankesmedjan Magmas rapport Möjligheter för den högre utbildningen – med särskilt fokus på svenskspråkiga högskolor, författad av Markku Linna och Henrik Wolff. Enligt författarna ska Soc&koms status som universitetets svenska enhet förstärkas. Däremot tror jag inte att det är vettigt, såsom författarna föreslår, att utbildningsansvar från universitetets fakulteter överförs till Soc&kom. Detta skulle medföra att de svenskspråkiga miljöerna på fakulteterna blev allt mindre och svagare, vilket inte gynnar universitetet som en helhet. En stärkning av Soc&koms ställning inom universitetet borde därför innebära en förstärkning av den samhällsvetenskapliga utbildningen på svenska vid Helsingfors universitet.
Jag vill lyfta fram en intressant egenskap hos en betydande del av våra nya studenter. Denna höst är det nämligen tjugohundratalisterna som på allvar gör sitt inträde i universitetssamfundet. Tjugohundratalisterna, liksom också de som är födda i slutet av 1990-talet, brukar man räkna till Generation Z, det vill säga personer för vilka trådlös uppkoppling och sociala medier utgör något naturligt och självklart. Jag antar att dessa äkta digitala infödingar kommer att ställa välmotiverade krav på att också undervisningen vid universitetet ska dra nytta av de möjligheter som olika digitala lösningar ger. Det är därför trevligt att kunna konstatera att Soc&kom går i bräschen för att introducera digitala lösningar i undervisningen.
Terminsstarten denna höst innebär också att de studenter som inledde sina studier för två år sedan nu börjar det tredje och sista året av det nya kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper. Mitt intryck är att studiereformen Stora hjulet har lyckats bra på Soc&kom tack vare en relativt samstämmig lärarkår i fråga om strukturen och innehållet i kandidatexamen. Studenterna lär ska vara riktigt nöjda med sina studier i det breda kandidatprogrammet, där de har en möjlighet att först under det första studieåret besluta om inom vilket vetenskapsområde de ska fördjupa sig. Tidigare gjordes ju valet i samband med antagningen i och med att separat antagning ordnades för de olika vetenskapsområdena.
Arbetet med planeringen av undervisningen för nästa treårsperiod har redan inletts. Jag vill påminna studenterna om vikten av att ge feedback om hur undervisningen och upplägget av studierna fungerar. Ni studenter har nämligen en viktig roll i att ge respons om det som fungerar och inte fungerar i studierna. Målsättningen med planeringen inför nästa treårsperiod är naturligtvis att ytterligare förbättra utbildningens kvalitet, så att ännu bättre experter i samhällsvetenskaper utbildas vid Soc&kom.
Det är bra att observera att trots att Soc&koms formella utbildningsansvar täcker enbart kandidatutbildningen, så är Soc&koms insatser i både magister- och doktorandutbildningen vid statsvetenskapliga fakulteten betydande. Vid fakulteten finns nämligen det svenskspråkiga magisterprogrammet i samhällsvetenskaper som formellt leder till en politices magisterexamen vid statsvetenskapliga fakulteten. Trots denna formalitet bidrar Soc&kom med lärarresurser till magisterprogrammet i en omfattning av cirka 75-80 % av den undervisning som ges av den ordinarie personalen. I fråga om den del av undervisningen som sköts med timlärare har statsvetenskapliga fakulteten och Soc&kom nu kommit överens om att från och med 2020 dela på kostnaderna så att bägge enheterna svarar för 50 % var. Likaså deltar Soc&koms lärare och forskare i doktorandutbildningen främst vid statsvetenskapliga fakulteten.
Universitetets rektor har den 4 oktober 2018 fattat beslut om att Soc&koms ordinarie undervisnings- och forskningspersonal jämställs med fakultetens personal när det gäller uppgifter som handledarskap och medlemskap i betygsnämnder. Detta arrangemang är synnerligen värdefullt, eftersom den enskilda läraren och forskaren i regel har behov av att meritera sig akademiskt inom undervisningen, varför det ska vara möjligt att delta i magister- och doktorandutbildningen. Också ur studenternas synvinkel är det bra att utbudet av kurser inom magisterprogrammet i samhällsvetenskaper är mer mångsidigt tack vare den undervisning som de anställda på Soc&kom ger.
Det enda problemet är egentligen att Soc&kom inte får någon ekonomisk kompensation för den insats som Soc&koms personal ger vid statsvetenskapliga fakulteten i och med att det formellt är fakulteten som utfärdar examina. Idag utgörs Soc&koms viktigaste inkomstkälla av den finansiering som från undervisnings- och kulturministeriet kommer öronmärkt för Soc&koms så kallade riksomfattande uppgifter. Denna finansiering ges för Soc&koms nationella uppdrag, som är fastslaget i 11 § i universitetsförordningen: ”Svenska social- och kommunalhögskolan har till uppgift att meddela vetenskaplig och yrkesinriktad undervisning i samhällsvetenskaper, särskilt offentlig förvaltning, journalistik och socialt arbete, samt att bedriva vetenskaplig forskning på dessa områden.” Den öronmärkta finansieringen från ministeriet gäller uttryckligen utbildningen på kandidatnivå. Fram till 2016 fick Soc&kom även finansiering ur universitetets allmänna basfinansiering, men när det ekonomiska läget var kärvt på universitetet har denna finansiering helt försvunnit som en del av Soc&koms inkomster, vilket innebär att Soc&kom inte får någon ekonomisk kompensation för sina insatser i magister- och doktorandutbildningen.
Jag tror att mångas rättsmedvetande, inklusive mitt eget, säger att en kompensation inte är något orimligt krav, varför en dialog nu i god anda har inletts med både universitetets rektor och statsvetenskapliga fakultetens dekanus om hur Soc&kom kunde få en rättmätig kompensation för insatserna i utbildningen av magistrar och doktorer.
Bästa åhörare!
Under åren 2018 och 2019 har universitetets forskning utvärderats. Soc&kom var en av de nio enheter som utvärderades av den internationella panelen på samhällsvetenskapernas område. Även om den slutliga rapporten fortfarande låter vänta på sig, utvisar preliminära resultat att Soc&kom har klarat sig riktigt bra med beaktande av Soc&koms storlek och resurser. Av de nio enheterna är vi visserligen inte bäst, men inte heller sämst, utan vi ligger ungefär i mittfältet av de nio enheterna. Den 18 september publiceras resultaten, varför jag här inte ska gå närmare in på de preliminära resultaten. Men vi kan vara stolta över att forskningens omfattning och kvalitet under årens lopp har utvisat en klart uppåtgående trend här på Soc&kom.
Det faktum att Soc&kom under de allra senaste åren har lyckats locka till sig mer extern finansiering än tidigare är ju ett annat tydligt tecken på den höga kvaliteten av forskningen på Soc&kom.
Ni märker att en del av mitt tal har kretsat kring pengar. En tillräcklig offentlig finansiering av universiteten är något som karakteriserar de nordiska länderna och på vilket den nordiska välfärdsmodellen bygger. Därför är det glädjande att följande uttalande finns i det nuvarande regeringsprogrammet: ”Förutsägbar och långsiktig basfinansiering ska få en större roll inom högskolefinansieringen. Indexförhöjningarna ska göras till fullt belopp under hela regeringsperioden.” Också Soc&kom har ju under de senaste åren fått uppleva en något krympande finansiering ur statsbudgeten. Man kan med fog hävda att smärtgränsen är uppnådd, varför vi nu inför 2020 års budget hoppas på en summa som är något större än för innevarande år. Regeringens budgetmangling i höst blir därför spännande, eftersom undervisnings- och kulturministeriets syn på hur mycket mer pengar universiteten borde få överträffar det mer återhållsamma finansministeriets syn. Vi kan bara hoppas på att undervisnings- och kulturministeriets uppfattning om universitetens finansiella behov blir den gällande ståndpunkten.
Med denna förhoppning avslutar jag mitt inskriptionstal. Jag önskar er alla ett inspirerande och framgångsrikt nytt akademiskt läsår! I wish you all an inspiring and successful new academic year!