Enligt undersökningar har upp till hälften av alla högskolestudenter haft upplevelser av stress eller ångest. Som nya studenter kämpar många med hur livet förändras när man börjar studera och med att universitetsstudierna känns tunga.
Den första reaktionen på detta kan vara att undvika situationer som orsakar ångest eller att skjuta upp saker. Men det kommer alltid fler ångestväckande situationer, och studierna framskrider inte om saker blir oskötta.
Henna Asikainen och Nina Katajavuori som är pedagogiska universitetslektorer vid campus Vik har redan under ett par år erbjudit en nätkurs vars övningar kan hjälpa studenter må bättre genom att identifiera vad som är viktigt för dem och lära sig att handla trots stressande tankar. Idén med kursen är att utveckla studenternas psykologiska flexibilitet.
– Undersökningar har visat att psykologisk flexibilitet har en stark länk till välbefinnande. Vår egen forskning tyder på att denna egenskap också är mycket sammanlänkad med hur studierna framskrider. Därför konstaterade vi att vi måste försöka främja den på något sätt, säger Henna Asikainen.
Psykologisk flexibilitet betyder att man kan separera sina negativa tankar från sig själv och handla enligt sina värderingar och målsättningar även i situationer där man har ångest och är stressad.
Ett femtiotal farmacie studerande anmälde sig till den första kursen. En första och sista träff ordnades som kontaktundervisning, men resten av kursmaterialet och kursuppgifterna fanns på webben.
På den första träffen gav studiepsykolog Kari Peltola studenterna metoder och tips för att komma ur olika mentala låsningar. Varje vecka fick studenterna nya uppgifter där de t.ex. fick fundera på vad som var viktigt för dem i livet. Studenterna lämnade också varje vecka in en kort rapport om vad de hade gjort och lärt sig. I slutet av kursen skrev de också en inlärningsrapport.
Resultaten och inlärningsrapporterna visade tydligt att kursen hade gett studenterna flera metoder för att må bättre.
– Stresshantering visade sig vara centralt. Det har varit fantastiskt att exempelvis läsa berättelser om hur en student tidigare upplevt studierna som ångestväckande och frustrerande, men nu har lärt sig att se saken ur ett helt annat perspektiv. Ibland har jag rentav haft tårar i ögonen när jag gått igenom inlärningsrapporterna, berättar Henna Asikainen.
– Det väsentliga med kursen är att inse att stress är en del av livet och inte hindrar en från att handla. Eller att det finns metoder som man kan använda om man till exempel har för mycket ångest, säger Nina Katajavuori.
De pedagogiska universitetslektorerna vill ändå påminna om att ingen kurs är till hjälp för alla. Om någon har väldigt mycket ångest eller är alltför deprimerad kan hen inte koncentrera sig eller göra uppgifterna på kursen. Sådana studenter har alltid hänvisats vidare.
Från pilotprojekt till nätkurs
Den första kursen omformades till en helt nätbaserad kurs inför våren 2018. Då genomfördes kursen av närmare 200 studenter från Vik och Centrumcampus. Nytt för denna kurs var bland annat gruppdiskussioner på webben och material om studier och studiefärdigheter. Också uppföljning av tidsanvändningen hade en betydande roll.
– Studenterna bokförde hur mycket tid de använde för studier, hur mycket för annat och hur mycket de sov. Vi bad dem följa sin tidsanvändning och vid behov göra ändringar i hur de använde sin tid. Syftet med det var att stödja planmässiga studier, säger Henna Asikainen.
Sikte på en kurs för alla studenter vid HU
Henna Asikainen och Nina Katajavuori strävar efter att göra nätkursen tillgänglig för alla studenter vid Helsingfors universitet med hjälp av digitaliseringsmedel som projektet har beviljats. Även nytt material ska tas med på kursen för att ge studenterna ett mer helhetsmässigt perspektiv på välbefinnande.
– Vi har redan fått med oss betydande professorer i pedagogik, bland annat Minna Huotilainen, Katariina Salmela-Aro och Mari Tervaniemi. Vi har också tänkt på att komplettera paketet med information om hur sömn, motion och kost påverkar välbefinnandet. Men kursens grund kommer fortfarande att vara psykologisk flexibilitet och att stödja den, planerar Nina Katajavuori.
Teknologin ger nya redskap
Utvecklingen av kursen anknyter till det mer omfattande WELLS-forskningsprojektet. I höstas ordnades kursen med en testgrupp och en kontrollgrupp, och man tog även teknologin till hjälp som stöd för forskningen.
Cirka 60 studenter fick information om sitt välbefinnande med hjälp av en tre dagar lång Firstbeat-mätning före och efter kursen. Även ett par Oura- och Moodmetrics-ringar användes.
– Firstbeat-apparaterna fick vi låna av Minna Huotilainen. Sådant stöd är värdefullt på många sätt, eftersom analysen skulle kosta 200–300 euro om vi köpte den. Studenterna har varit mycket ivriga deltagare. Om resultaten fortsätter vara lika positiva som på de tidigare kurserna och vi får finansiering kan vi kanske i något skede göra kursen tillgänglig även för doktorander, och varför inte också för universitetets personal, konstaterar Henna Asikainen.