– All återstående undervisning under vårterminen ges på ett eller annat vis via nätet, oberoende av om det handlar om föreläsningar, gruppövningar, handledning, seminarier eller tenter, säger Sakari Melander, prodekanus med ansvar för undervisningsfrågor.
Under vårens lopp genomförs nästan all undervisning som ingår i undervisningsplanen, det är bara vissa valfria kurser som ställts in. I praktiken handlar det om kurser där en utomstående part ger kontaktundervisning. Men alla obligatoriska ämnesstudier som är nödvändiga för att studenterna ska kunna göra framsteg med sina studier genomförs.
Alla tenter, såväl stora som små, sköts på nätet. Även tenterna i tentakvariet har slopats.
– Vi vill inte tvinga studenterna att röra sig ute på stan i den här situationen. Därför har vi gett en rekommendation om att varenda en tent ska skötas per distans, till exempel i Moodle eller som en essä.
Studenterna nöjda med informationsgången
Saara Palo som ansvarar för studiefrågor i Pykälä ry, ämnesföreningen för de finskspråkiga juris studenterna, säger att de studerande haft många frågor om de praktiska arrangemangen, till exempel i fråga om kurser och tenter. Men man har också fått svar på frågorna.
– Hittills har fakulteten och universitetet informerat väldigt bra. Man har reagerat snabbt och informationsgången har varit bra, så det är vi tacksamma över. Då det sker plötsliga ändringar och då undantagsarrangemang tas i bruk är det viktigt att minska på stressen genom att snabbt meddela om ändringarna.
Palo säger att det ännu är för tidigt att bedöma hur ändringarna påverkar studierna i och med att situationen är så ny. Hittills har studenterna fokuserat på att få grepp om ändringarna. Studierna i juridik är till sin natur ganska självständiga, så övergången till distansstudier borde inte vara en alltför stor utmaning.
– Det faktum att vi inte kan använda oss av biblioteken leder till ändringar, men studierna i juridik är ändå så pass självständiga att det nog ska gå bra att studera på distans.
Positiva överraskningar
Att omorganisera all undervisning med brådskande tidtabell har fordrat en hel del arbete och framförallt undervisningsassistenterna och utbildningsplanerarna har spelat en avgörande roll. Nu när alla planer gjorts om övergår fakulteten till att rent konkret förverkliga det som planerats, och i viss mån har man redan kommit igång. För vissa kursers del innebär övergången inga större utmaningar, men i en del fall är man ute på nytt territorium.
– Att till exempel handleda gradugrupper via Zoom är något som vi inte just har erfarenhet av. Men å andra sidan har vi också omfattande studieavsnitt som redan pågår för hela årskursen där vi har långtgående planer på hur undervisningen ska genomföras, säger Sakari Melander.
Melander riktar ett tack till lärarna som agerat väldigt flexibelt i den nya och överraskande situationen. Han säger att många som inte tidigare gett videoföreläsningar blivit överraskade över hur problemfritt det gått.
En av dem är Martti Koskenniemi, professor i internationell rätt, som säger sig ha fått en betydligt mer positiv bild av distansundervisningen.
– Jag var rädd för att videoföreläsningarna blir tråkiga eller att kommunikationen med studenterna blir knapp. Men båda farhågorna visade sig vara ogrundade. Det har inte varit tråkigt att föreläsa, undervisningsassistenterna har agerat utmärkt, tekniken har fungerat bra och jag har märkt att jag klarar av att vara spontan framför kameran på samma vis som under vanliga föreläsningar, säger Koskenniemi.
Koskenniemi har lagt märke till att kommunikationen med studenterna till och med fungerar bättre elektroniskt.
– Jag har fått en hel del respons av dem per mejl och dessutom talat med många på Skype. En uppgift som hör till den här föreläsningsserien är att skriva en essä och vi har diskuterat över nätet om vad de tänkt skriva om. Jag har faktiskt på känn att det är lättare för studenterna att virtuellt ta kontakt med mig än att besöka mig när jag har mottagning.
Tidigare insatser till stor hjälp
En förklaring till att allt gått så bra nu är att fakulteten redan tidigare gjort satsningar på videoföreläsningar och andra nya former av distansundervisning.
– I många ämnesstudiehelheter har vi under de senaste åren streamat föreläsningar och också sparat dem. Nu har vi tagit i bruk fjolårets föreläsningar, laddat upp dem på nätet och så har lärarna gett kompletterande uppgifter. Det att vi tidigare gjort vissa digitala framsteg har underlättat vårt jobb i den här situationen, säger Melander.
Det har talats en hel del om digitala kliv i undervisningen de senaste åren, men i många fall har utvecklingsprojekten gjorts av några ivriga pionjärer och majoriteten av undervisningen har fortfarande byggt på kontaktundervisning.
I situationen som uppstått finns inga alternativ utan nu tvingas de digitala framstegen fram och det kan vara värdefullt med tanke på framtiden.
– Vi samlar hela tiden på oss nya erfarenheter om hur distansundervisningen fungerar i praktiken och om vi kan agera så här även i framtiden, åtminstone i viss utsträckning, oberoende av om situationen omkring oss är exceptionell eller inte. Situationen är ny för oss alla men jag tror också att det här är en situation där vi lär oss mycket med tanke på framtidens undervisning.