Praktik utgör en väsentlig del av de studier som blivande lärare inom småbarnspedagogik tar del av under sin studietid vid universitetet. Praktiken är viktig eftersom studenterna har möjligheter att i det praktiska arbetet tillsammans med barnen i daghem och förskola omsätta det teoretiska kunnandet som de tillgodogjort sig vid universitetet. Ett led i en tydlig satsning på småbarnspedagogik i Finland var att undervisnings- och kulturministeriet utlyste medel för att utveckla praktikperioderna. Den svenskspråkiga studieinriktningen för lärare inom småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet (HU) fick finansiering för att jobba med praktikutveckling under 2020. 

Projektets syfte och genomförande 

Det huvudsakliga syftet med projektet var att bidra till utveckling av verksamhetskulturen och handledarkompetensen inom Helsingfors universitets nätverk av partnerdaghem (övningsdaghem) med fokus på hållbarhetsfrågor, mångfald och delaktighet samt att stärka det pedagogiska ledarskapet med fokus på dessa frågor. Målgruppen inom projektet har bestått av både studenter vid HU och handledare inom partnerdaghemmen och partnerförskolorna inom huvudstadsregionen. Under hela projekttiden har vi haft en intensiv dialog och samverkan med handledare, koordinatorer, praktikdaghem och praktikförskolor.  

Insamlingen av data har skett på olika sätt, bland annat genom att kartlägga hur personalen arbetar med olika aspekter av hållbarhet i daghem och förskola samt genom intervjuer med handledare med bland annat fokus på delaktighet, teamledarskap och pedagogiskt ledarskap. 

Tankar kring hållbarhet, delaktighet, pedagogiskt ledarskap och teamledarskap 

Resultaten visar att det finns en stor variation i hur man jobbar med hållbarhet och att det är viktigt att stärka praktikdaghemmens/handledarnas kompetens att handleda i hållbarhetsfrågor. Resultaten visar att läroplanens mål angående hållbarhetsfrågor inte alltid uppnås i praktiken och att det finns ett behov av utveckling i hur personalen ska jobba med hållbarhetsfrågor i enlighet med läroplanen.  

Handledarna lyfter fram betydelsen av att diskutera värdegrundsfrågor och allas delaktighet för en socialt och kulturellt hållbar verksamhetskultur. Tydligt är också att föräldrarnas delaktighet behöver utvecklas, men även personalens. Barnens delaktighet är mest synligt. 

Det som är svårare för handledarna att lägga ord på är det pedagogiska ledarskapet.  Många handledare uttrycker ett behov av det pedagogiska ledarskapet som ett bollplank för att diskutera pedagogiska frågor. Handledarna lyfter fram en vision som en utgångspunkt för pedagogiskt utvecklingsarbete. 

Enligt handledarna är teamledarskap viktigt och de är medvetna om sin roll som teamledare. Handledarna förde fram önskemål om att studenterna redan under studiernas tid tydligare förbereds för sin kommande roll som teamledare och har möjlighet att praktisera det under praktikperioderna. 

Några avslutande reflektioner 

Handledarna synliggör behovet av att utveckla utvärdering av studenternas praktik, men även möjlighet till studenternas självvärdering. Reflektionens betydelse för studenternas praktik har kommit fram av både handledare och studenter. Resultaten visar även på behovet att ytterligare stärka och utveckla handledarnas kompetens att handleda studenterna i hur man kan konkretisera och förena teorin i den praktiska verksamheten. Handledarna har även belyst olika förfaranden vad gäller praktiken som behöver förtydligas och utvecklas även vid universitetet. Sammanfattningsvis kan vi konstatera hur viktig samverkan mellan handledarna och universitetet är för att gemensamt utveckla studenternas praktikperioder. 

ML
Marina
Lundkvist
universitetslektor
Avdelningen för pedagogik
Vetenskapsgren Pedagogik

 

CH
Cecilia
Heilala
universitetslektor
Avdelningen för pedagogik
Vetenskapsgren Pedagogik