Vid evenemanget Helsinki Digital Humanities Hackathon, som ordnades redan för tredje gången i maj vid Helsingfors universitet, löstes humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsfrågor med hjälp av databehandling. Idén bakom evenemanget är att samlas i små grupper under en kort tid för att intensivt analysera material, ställa forskningsfrågor och hitta lösningar. Den här gången var grupperna fem och studerandena som deltog i evenemanget fick välja grupp enligt sina egna intressen.
Gruppen Helsinki in Geotagged Social Media fick arbeta med ett enormt material från sociala medier med temat Helsingfors, som forskare redan hade använt i tidigare undersökningar. De kunde välja bland inlägg geotaggade i Helsingfors åren 2014–2018: 1,3 miljoner Instagram-inlägg, 61 000 Twitter-inlägg och nästan 130 000 Flickr-inlägg.
Grupphandledarna, biträdande professor i engelska språket och digital humaniora Tuomo Hiippala och biträdande professor i geoinformatik Tuuli Toivonen är vana vid att handskas med omfattande material från sociala medier i sin forskning. De har använt analys av geotaggade uppdateringar på sociala medier exempelvis för kartläggning av antalet besökare i nationalparker.
– Analys av ett omfattande material från sociala medier av detta slag lyckas bäst i en mångvetenskaplig grupp, säger Tuomo Hiippala.
– I arbetet behövs exempelvis geoinformatik, kulturgeografi, språkteknologi, maskininlärning, kommunikation, språkvetenskap och stadsforskning. Även forskningsetik blir aktuellt då det rör sig om innehåll som producerats av människor och om dessa människors personliga uppgifter.
Saara Suominen som studerar engelsk filologi vid Helsingfors universitet var gruppens enda humanist. Den indiske utbytesstuderanden Qazi Firas baskunskaper är inom arkitektur, men han tog även i bruk programmen som behövdes för att rita kartorna. Datasidan sköttes av Anton Matveev och Iuliia Kim från ITMO-universitetet samt Sid Rao, doktorand vid Aalto-universitetet.
Instagram-inlägg är känsloladdade och lämpar sig därför utmärkt för tonanalys
Arbetet började med att gruppen fick framför sig en karta på datorskärmarna där alla Instagram-inlägg geotaggade i Helsingfors var utmärkta som röda punkter. De fick även tillgång till alla textinlägg förknippade med bilderna i en enorm tabellbaserad databas. I tabellen fanns förutom alla texter också exakta uppgifter om var och när uppdateringen gjorts och vem den gjorts av.
Här började det. Kartan visar Instagram-inlägg geotaggade i Helsingfors 2014–2016. Varje röd punkt på kartan motsvarar ett Instagram-inlägg.
Gruppen valde att begränsa det enorma ursprungliga materialet och analyserade något under 200 000 Instagram-inlägg på engelska som geotaggats i Helsingfors 2014–2016.
Gruppen analyserade Instagram-inläggens språk, det vill säga den text och de hashtaggar som användarna valt att lägga till sina bilder. Även emojier inkluderades i analysen.
Studerandena valde att utföra en tonanalys av materialet och med hjälp av denna kartlägga vilka sinnesstämningar som förekommer i olika delar av Helsingfors. Instagram-inläggen lockade till att söka svar på just frågor av detta slag, eftersom de ofta är känsloladdade. Som material erbjöds även Twitter- och Flickr-inlägg. Twitter är dock starkt förknippat med den offentliga diskussionen och Flickr används i första hand av hobbyfotografer och professionella fotografer.
– På Instagram delar man sina egna erfarenheter och plattformen erbjuder därför en utmärkt inblick i användarnas agerande och tänkande, konstaterar Tuomo Hiippala.
Inledningsvis funderade gruppen på hur analysen påverkas av att Instagram-bilder överlag är mycket positiva till sin karaktär.
En närmare granskning av materialet visade dock att det även fanns mörkare stunder.
– Vi blev intresserade av att inte bara hitta Helsingfors lyckligaste plats, utan även den dystraste, sade Qazi Firas under Hackathon-evenemanget.
Känsloanalysen blev grov, eftersom den AI-algoritm som användes delade in inläggen i tre kategorier: positiv, negativ och neutral. I verkligheten är människors känsloskala givetvis mycket mer nyanserad än så, vilket även reflekteras i inlägg på sociala medier.
Flest inlägg på vintern, bäst stämning i slutet av sommaren och på jullovet
I mitten av Hackathon-evenemanget hade gruppens forskningsfrågor tagit form: Istället för att hitta den allra lyckligaste platsen i Helsingfors valde gruppen att ta reda på hur sinnesstämningarna ser ut i de olika stadsdelarna i huvudstaden på skalan positiv, neutral och negativ. En annan fråga för gruppen var hur årstiderna påverkar antalet inlägg och användarnas sinnesstämning.
Redan ett par dagar efter avgränsningen av forskningsfrågorna var gruppen redo att presentera sina resultat vid avslutningstillfället för evenemanget.
Av materialet framkom för det första att flest Instagram-inlägg i Helsingfors görs under vintern och att de mest positiva inläggen görs i slutet av sommaren och på jullovet.
Resultatet överraskade gruppen. Man kunde anta att de gladaste uppdateringarna skulle göras på sommaren då vädret är vackert och det är ljust ute. Men även i snöslask under den mörkare tiden på året kan man hitta positiva känslor:
– Många av bilderna geotaggade i Helsingfors är tagna inomhus, konstaterar Tuomo Hiippala.
En bild med en glad text kan vara tagen till exempel på julfesten bland skumvinsglas, goda vänner och glimrande ljus. Å andra sidan behärskar finländarna onekligen även konsten att skapa konst av melankoli och någon kanske kommunicerar lycka med en bild på mörka och tysta gator.
Så här uppdelas lyckan på Instagram mellan Helsingfors olika stadsdelar
Och nu kommer vi till de lyckligaste och dystraste platserna. Så här ser situationen ut i Helsingfors olika stadsdelar ut utgående från gruppens resultat:
På kartan visas de dominerande känslorna utgående från Instagram-inlägg i de olika stadsdelarna i Helsingfors. Röd färg representerar negativa, gul neutrala och grön positiva känslor.
Att analysera varför resultaten såg ut så som de gjorde visade sig vara svårt för gruppen: endast Saara Suominen kände väl till Helsingfors efter att ha bott länge i staden. De övriga medlemmarna i gruppen kom från utlandet och var exempelvis utbytesstuderande eller besökte Helsingfors uttryckligen för Hackathon-evenemanget.
Främre Tölö, Kampen, Berghäll och Fiskehamnen är förknippade med negativa känslor på kartan medan många områden i norra och östra Helsingfors är förknippade med positiva eller neutrala känslor.
Sid Rao beskriver gruppens reflektioner omfattande i sitt blogginlägg.
Gruppen kunde inte direkt se vilken bild som hörde ihop med vilken text. De gjorde dock några manuella kontroller av bilder som utgående från inläggstexterna analyserats som negativa. I dessa granskade bilder fanns det dock ingenting negativt i sig. En bild från en vinkväll kunde dock ha en text såsom ”från ett ensamt förflutet”, en bild på ett landskap kunde visa trasiga cykeldäck och en bild på citronte ha en text om ”en glad bakfylla”.
Vilka områden i Helsingfors geotaggas mest? Helsingfors stadskärna är överrepresenterad i materialet. Detta beror troligtvis på att största delen av turisterna rör sig på och fotograferar endast detta begränsade område samt på att om en bild är geotaggad endast med ”Helsingfors” och inte exempelvis ”Tölö” eller ”Nordsjö” placeras inlägget i stadskärnan i materialet.
En mångvetenskaplig grupp når förbluffande resultat
Det tog en stund för den mångvetenskapliga och internationella gruppen att hitta en gemensam melodi, men erfarenheterna på det stora hela var goda.
– Det allra viktigaste under Hackathon-evenemanget var just att vi lärde oss kommunicera i en mångvetenskaplig grupp, konstaterade Saara Suominen under evenemanget.
– Jag har lagt märke till att humanister vanligtvis har frågor och naturvetare metoder.
Tuomo Hiippala imponerades av gruppens arbetsgrepp.
I gruppen fanns kompetens av flera olika slag och många av gruppmedlemmarna uppnådde fantastiska prestationer då man behövde särskild kompetens och lärde sig nya saker, t.ex. att använda mjukvara för att utföra analysen. Med geoinformatikfrågor fick gruppen hjälp av Elias Willberg, magisterstuderande i geografi.
De intressanta resultaten om känsloskalan i Instagram-inlägg som är geotaggade i Helsingfors kom så att säga på köpet, som en biprodukt av mångvetenskapligt arbete i grupp och inlärning av nya färdigheter.
Gruppens arbete ledde även till nya forskningsfrågor som forskare i fortsättningen kan fördjupa sig i.
Under hösten inleds en undersökning under ledning av Tuomo Hiippala med fokus på språklandskapet och olika användargrupper i inlägg på sociala medier i huvudstadsregionen: Vilka språk används på sociala medier? Hur rör sig olika språkgrupper i tid och rum? Mellan vilka språkgrupper förekommer eventuellt interaktion?
Tuomo Hiippala har redan genomfört några undersökningar om språklandskapet på Instagram. För en kort tid sedan började han undersöka Instagram-inlägg gjorda 2013–2018 och geotaggade på en 150 meters radie från Senatstorget. Största delen av inläggen var gjorda på engelska och en närmare granskning gav vid handen att hälften av finländska Instagram-användare skriver på engelska eller blandar språk, i allmänhet finska och engelska.