Kvinnorna negligeras ofta i fredsprocesserna trots att de har mycket kunskaper som kan bidra till bestående fred.
− När fredsmäklingsfunktionerna koncentreras till de övre hierarkiska nivåerna i samhällen och religiösa samfund, blir kvinnorna oftast underrepresenterade och deras expertis förbises, konstaterar akademiprofessor Elina Vuola vid Teologiska fakulteten.
Samma snedvridning förekommer i viss mån inom religionsdialogen, där kvinnorna i allmänhet inte medverkar som auktoriteter för sina samfund.
Enligt Vuola är det ett erkänt problem, men att erkänna är inte tillräckligt.
− Alla inblandade borde inse att män inte representerar hela samhället och att de inte nödvändigtvis är medvetna om hur kvinnor påverkas av konflikter.
Genusaspekter en dimension i freds- och konfliktforskningen
Det finns inte så mycket fakta- och empiribaserad kunskap om förhållandet mellan fred, konflikter och genus, inte heller internationellt.
− Av de forskningsenheter och forskare som fokuserar på frågor kring fred, konflikter och religion i olika länder är det endast ett fåtal som har genusaspekter i centrum av sina projekt, säger Vuola.
Finland har länge haft en viktig roll i olika slags fredsmäklingsinsatser. Vi har också mycket att bidra med i frågor som gäller jämställdhet mellan könen.
− Våra specialkunskaper inom dessa två ämnesområden borde kombineras och utnyttjas i både forskningen och det praktiska arbetet, understryker Vuola.
− Vi ska inte heller glömma att genusfrågor också gäller män. Religiös och annan radikalisering förekommer oftare hos unga män. Varför det är så, och vad man kan göra åt det, är en genusfråga, säger hon.
Religionen åberopas i både gott och ont
Den nya forskningsenheten Religion, Conflict and Dialogue ska fokusera på genusfrågor i samband med religionernas roll i konflikter och konfliktlösning. Just nu finns det ett stort behov av mångsidig och reflekterande kunskap om religioner, säger Ismo Dunderberg, dekanus vid Teologiska fakulteten.
− Religionen har en så central roll i många kulturer att den inte kan förbises i fredsarbetet.
Konflikter uppstår inte i ett vakuum. Ju mer vi vet om varandras omständigheter, tankevärldar och religioner desto bättre utrustade är vi att ta fram lösningar som gör slut på polarisering och konflikter, konstaterar Biaudet.
Riksdagsledamot Eva Biaudet, som är ordförande för projektets delegation, är inne på samma linje.
− Konflikter uppstår inte i ett vakuum. Ju mer vi vet om varandras omständigheter, tankevärldar och religioner desto bättre utrustade är vi att ta fram lösningar som gör slut på polarisering och konflikter, konstaterar Biaudet och tillägger:
− Också vi beslutsfattare behöver bättre förståelse om världens religioner och deras förhållande till konflikter och dialoger.
I praktiken finns det konstruktiva element i alla religioner, t.ex. respekt för människan och strävan efter sanning, och när de fungerar som bäst främjar de sämjan mellan olika grupper i samhället. Å andra sidan finns risken att religionen leder till konflikter i stället för fördjupad förståelse.
− Religiösa extremistgrupper har ofta överraskande dålig eller ytlig kännedom om sin religions heliga skrifter. Det är viktigt att förebygga marginalisering av religiösa minoriteter, eftersom radikalisering ofta på ett eller annat sätt bottnar i marginalisering, säger Dunderberg.
”Religiös” terrorism är inte nödvändigtvis särskilt religiöst motiverad.
− Ett intressant resultat av en studie av ISIS rekryteringsvideor på Youtube är att man i stället för religionen appellerar till drömmen om en islamisk välfärdsstat, fortsätter Dunderberg.
Ensidiga medier?
I medierna får terrordåd ofta mer uppmärksamhet än försoning.
Dunderberg efterlyser framför allt ett exaktare och mer objektivt språkbruk.
− Nyligen fångades min uppmärksamhet av nyhetsrapporteringen, enligt vilken lokala nationalister slog till mot moskéer i Europa. Attackerna kallades inte för terrordåd, trots att de var det.
Vårt sätt att tala om terrorism är i hög grad en andrafierande diskurs, där ”de andra” utför terrordåd och ”vi” är föremål för dåden. Om någon som hör till ”oss” angriper ”de andra”, ändras vårt sätt att tala om saken.