Risto Marjomaa har spelat bräd- och rollspel ända sedan liten och då intervjun gjordes höll han på att översätta ett spel från finska till engelska. Spelet som Marjomaa själv utvecklat behandlar gruvstrejken i Mexiko år 1906.
– Spelet går ut på att hitta ett rättvist, fungerande och produktivt sätt att fördela gruvans resurser, i en situation där alla handlar i eget intresse. Arbetarna i gruvan vill förbättra arbetsförhållandena och ägarna vill göra förtjänst. I verkligheten slutade strejken med blodsutgjutelse, men i spelet finns också andra alternativ.
Historia forskar i sådant som inte längre finns, och spel är ett bra sätt att konkretisera historien.
Spelet visar hur krisen uppstod
Universitetslektorn i historia Risto Marjomaas spel är sådana där man fattar beslut och som behandlar händelser som har lett till krig eller andra kriser. Deltagarna i spelen representerar en part i konflikten, till exempel en historisk person. Under spelets gång och konfliktens upptrappning fattar deltagarna beslut enligt sina rollfigurer, med beaktande av tidsandan och förhållandena kring konflikten. Ett spel kan ha tiotals olika alternativ för hur det slutar. Varje gång man spelar kommer man fram till ett av dessa alternativa slut.
En fungerande spelstruktur kräver omfattande bakgrundsarbete och uppskissande av alternativa lösningsmodeller för att spelarna ska uppleva att det är de som bestämmer vad som händer. Det är arbetsdrygt att utveckla spel, därför anser Marjomaa att det endast lönar sig att använda dem om det känns som att spel är ens grej.
– Spelen måste också anpassas till föreläsningarnas tidsscheman. Ibland reserverar jag en eller två föreläsningar för spel, ibland spelar vi vid sidan av föreläsningarna under hela kursen. Det finns oftast också en hel del kompletterande material, berättar Marjomaa.
Beslutsfattande innebär kompromisser
Trots att det är arbetsdrygt, tycker Marjomaa att spel skulle kunna användas i högre grad i undervisningen.
– Spel ger möjlighet till engagerande grupparbete och studenterna har oftast gett bra respons på dem. Med hjälp av spelen kan de mer ingående reflektera över de motiv och händelsekedjor som människor i det förflutna har upplevt. Studenterna har berättat att de med hjälp av spelen har fått en helt annan bild av hur svårt det är att fatta beslut i en situation där det finns motstridiga mål.
Politik är kompromisser.
Det räcker alltså inte att man fattar bra eller korrekta beslut, utan besluten måste fås att passa ihop med de andra parternas beslut för att de ska kunna förverkligas. Så är det också i verkligheten: politik är kompromisser.
Finns det någonting Marjomaa inte vill behandla i sina spel?
– Jag är försiktig med att inkludera våld på ett personligt plan, till exempel att spelarna skulle vara tvungna att fatta beslut om andra spelares rollfigurers liv. Våld ska inte vara ett mål, utan en metod som eventuellt kan användas för att nå sina mål.
Ett krig är en kris, inte en lösning på en kris
Enligt Marjomaa är det viktigt att förstå att krig och stora kriser i regel alltid är katastrofer för dem som blir indragna i dem.
– Att förvandla krig till ett lättillgängligt, taktiskt stridsspel förvränger krigets karaktär. Ett riktigt krig är inte ett nollsummespel, utan ett minussummespel. I ett krig är alla oftast förlorare, även de formella vinnarna. Den verkliga segern är att lyckas undvika krig men ändå uppnå sina mål. I praktiken kan detta ofta vara så gott som omöjligt, och då tar man lätt till vapen. Det skulle vara bra om folk skulle förstå att ett sådant slutresultat är ett misslyckande i sig. Ett krig är inte en lösning på en kris, det är en kris.
I ett krig är alla oftast förlorare, även de formella vinnarna.
Marjomaa är intresserad av narrativitet inom historieforskning, men han menar att det också har sina avigsidor. En berättelse skapar en förenklad kedja av händelserna, och folk tror lätt att de här berättelserna är sanna. Men vi kan aldrig veta den verkliga sanningen om en händelse i det förflutna, vi kan bara försöka förklara den ut ett visst perspektiv.
– När man skriver historia försöker man inte egentligen berätta vad som hände, utan hellre varför det hände. De som levde i det förflutna fattade beslut utan att veta vilka följder de skulle få. Ett extremt exempel är första världskriget: ingen ville starta ett sådant, men ändå hamnade man in i det.
Med hjälp av spel kan man leva sig in i de stunder besluten fattades och de omständigheter som rådde då. På så sätt får man kunskap om historiens gråzoner och om hur saker och ting skulle ha kunnat ta en annan vändning.
Historieforskning är en del av vår identitet
– Inom historieforskningen hör man ofta påståendet att det inte finns plats för spekulationer och att det bara är vad som hände som räknas. Men om man inte tar i beaktande att det också skulle ha kunnat gå på något annat sätt blir historieforskningen bara en meningslös kedja av händelser, där allt som händer är oundvikligt. Då blir vi bara historiens marionetter, konstaterar Risto Marjomaa.
I sista hand ligger också historiografins mål i nutiden, inte i det förgångna. Det förflutna är en viktig del av vår identitet. Utan historiografi skulle vi tolka det förflutna enbart utgående från vad vi själva har sett eller hört, utan bredare perspektiv eller andra synpunkter.
– Utan de allmänt godtagna grunderna för historieforskning skulle vi inte ha redskap för att diskutera vad de händelser som gav upphov till den värld vi har i dag egentligen berodde på. Finländarna skulle kanske i och med minnena från krigen fortfarande se ryssarna som onda, och ryssarna skulle kanske fortfarande se finländarna som fascister, och vi skulle inte ha något sätt att få de här synsätten att gå ihop. Utan historieforskningens förklaringsmodell för hur dagens maktförhållanden uppstått skulle vi till exempel kunna ha svårt att komma med motargument till påståenden som att vita män är mer intelligenta än människor från andra etniska grupper eller av andra kön.
Med hjälp av historieforskning kan vi försöka förstå varandra bättre, och förklara vem vi är och hur vi har hamnat där vi är nu.
Bekanta dig med kandidatprogrammet i historia.