De som tolkar Bibeln konservativt är just nu mycket synliga såväl i Finland som ute i världen. Det här är delvis överraskande. Det konstaterar Martti Nissinen, professor i gammaltestamentlig exegetik vid Helsingfors universitets teologiska fakultet.
– Språkbruk som går till attack mot jämställdheten mellan könen är typiskt runt om i världen bland såväl populister som religiöst konservativa. Även om alla konservativa kristna inte är populister, har det allt vanligare populistiska språkbruket också gjort att den konservativa bibelsynen tar alltmer plats, säger han.
I fråga om bibeltolkningar definierar Nissinen konservatism som läsning som eftersträvar bokstavlighet. På ett allmänt plan handlar konservatism om ideologier eller strömningar som motsätter sig förändring och stöder traditionella normer.
– I den offentliga debatten får den konservativa bibelsynen alltid mer synlighet ju synligare de som befinner sig högt uppe i samhället för fram den. Här i Finland är det en mycket stark signal om exempelvis riksdagsledamoten Päivi Räsänen offentligt åberopar Bibeln till stöd för sina synpunkter.
Hösten 2019 har förundersökningar av två av Räsänens ställningstaganden inletts. I det ena fallet undersöker riksåklagaren skriften ”Mieheksi ja naiseksi hän heidät loi” (Till man och kvinna skapade han dem), där Räsänen behandlar kyrkopolitik, sexualitet och äktenskap. Ställningstagandet publicerades av Finlands Luther-stiftelse 2004. I det andra fallet undersöker Helsingfors polis ett av Räsänens Twitterinlägg, i vilket hon kritiserar Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands beslut att bli officiell partner för Prideevenemanget.
I bägge fallen misstänks Räsänen för att ha förnedrat homosexuella på ett sätt som kränker deras människovärde. Räsänen själv har förnekat sin skuld och anser sig ha agerat i enlighet med religionsfriheten. Hon har meddelat att hon vägrar ändra sitt sätt att kommunicera ens efter en eventuell dom.
Enligt Nissinen tål de flesta inte den här typen av åberopande av Bibeln. Det finns en rätt begränsad grupp som understöder den konservativa bibelsynen.
– De starka reaktionerna visar sig också i form av vågor av utträden ur kyrkan, påpekar professorn.
Förhållningssättet till kön och sexualitet är en prövosten
Rapartisten Kanye West håller gudstjänster varje vecka. Sångaren Justin Bieber döptes i basketbollsstjärnan Tyson Chandlers badkar. Under den senaste tiden har medier rapporterat frekvent om kändisar som kommer till tro.
Framväxten av karismatiska, evangelikala megakyrkor, vanligtvis av amerikanskt ursprung, ger den konservativa bibelsynen ytterligare lyft. Det karismatiska draget framhäver vikten av den Helige Ande, medan evangelikalismen understryker individens religiösa erfarenhet och Bibelns auktoritet. Megakyrkor finns bland annat i Nordamerika, Latinamerika och Afrika.
– Amerikas evangelikala rörelse är anmärkningsvärt framträdande och inflytelserik, konstaterar Nissinen. Också i rörelsens egna led förekommer det många olika bibelsyner, men andra röster än de konservativa har svårt att göra sig hörda.
Den största prövostenen för de nya karismatiska rörelserna och strömningarna är enligt Nissinen förhållningssättet till sexualetiken, exempelvis till vem som kan bilda par och var gränserna för acceptabel sexualitet går. Nissinen bedömer att idealen om jämställdhet mellan könen har exceptionellt svår motvind i dagens bibelsyner.
– En ovanligt skarp polarisering kan skönjas i bibeltolkningen av frågor som berör kön. Det verkar som att allt annat går att förhandla om. Betänk exempelvis det faktum att 80 procent av Nordamerikas evangelikaler stöder Donald Trump. En fråga som aktualiserar sig är huruvida Trumps prat, handlande eller beteende är förenliga med kristna värderingar. Svaret är nej, men poängen är att många trots allt har förtroende för Trump eftersom han uppger sig vara motståndare till abort.
Den traditionella könshierarkin sviktar – vad händer sedan?
Även om populism och konservatism går hand i hand, överraskas Nissinen trots allt av den allt starkare tendensen till en konservativ bibelsyn. Hans bok Homoerotiikka Raamatun maailmassa (Homoerotik i Bibelns värld) publicerades 1994, och rönte stor allmän uppmärksamhet när den kom ut. Med facit på hand verkar boken fortfarande ligga före sin tid.
– På den tiden fanns det inte ens något initiativ om en jämlik äktenskapslag i Finland. Med tanke på att kriminaliseringen av homosexuella handlingar inte slopades ur strafflagen förrän 1971, har den samhälleliga utvecklingen i fråga om könsrättigheter gått otroligt snabbt under de senaste årtiondena.
Kan den snabba förändringen exempelvis förklara varför den konservativa bibelsynen så hetsigt motsätter sig just homosexualitet eller kvinnliga präster?
– Jag har ofta funderat på den här frågan. Homosexualitet och kvinnliga präster är bägge frågor som får den traditionella könshierarkin att svikta. Inga motsvarande förändringar har förekommit i historien. Detta livnär det hot- och rädslofokuserade språkbruket i den konservativa bibelsynen, tror Nissinen.
Bibeltolkning är alltid selektiv
Nissinen är en internationellt känd bibelforskare. Till hans specialområden hör historisk forskning om Bibelns profetior, assyriologi och genusforskning.
Professor Nissinen önskar att bibelforskarnas expertis skulle utnyttjas mer än i dagsläget vid beslutsfattandet, såväl inom den evangelisk-lutherska kyrkan som i samhället i stort.
– På det lokala planet, i församlingarna, finns det rentav stor efterfrågan på vår forskning. Jag skulle säga att de som fattar besluten inom kyrkan är mindre intresserade av vår forskning än kyrkans medlemmar är. Eftersom kyrkans verksamhet trots allt ska utgå från Bibeln, skulle den vetenskapliga bibelforskningen vara en naturlig samtalspartner i ärenden som gäller bibelsynen.
– När man bedömer olika bibeltolkningars konsekvenser, måste man komma ihåg att alla läsningar är selektiva. Det handlar om en stor textmassa som bildats av separata manuskript under många hundra år. Vid tiden för Bibelns uppkomst skedde stora förändringar i såväl religion och kultur som texten i sig, konstaterar Nissinen.
– Ingen kan bokstavligen handla ”efter Bibeln”, som om Bibeln vore en enhetlig och entydig lagbok eller ett ofelbart orakel. Därför är det i alla lägen viktigt att fundera på utifrån vilka principer och för vilka ändamål Bibeln läses och tolkas. Det finns alltid någon form av agenda som styr läsningen: ju mer politisk ens agenda är, desto mer tendentiös blir läsningen, säger han vidare.
Våren 2019 uttryckte Nissinen i en artikel (Vartija 3/2019) skriven tillsammans med Päivi Vähäkangas sitt missnöje med det sätt på vilket kyrkomötets konstitutionsutskott söker bibelställen som understöder idén att äktenskap enbart kan ske mellan en man och en kvinna. Det är konstitutionsutskottets uppgift att se till att tillräcklig teologisk expertis anlitas när beslut fattas i ärenden som är viktiga för kyrkan.
– Konstitutionsutskottets betänkande om äktenskapet har i mitt tycke snarare politisk än teologisk karaktär. I bakgrunden till utlåtandet ligger en kamp mellan två motsatta läger, där den som vinner klubbar ner motparten. Jag anser att detta inte är något bra sätt att fastställa de teologiska, bibeltolkande grunderna för äktenskapssynen.
– Jag skulle säga att Jesu ord kan tillämpas på tolkningen av vilken helig regel som helst: ”Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten.” Det finns aktningsvärda och heliga lagar, bestämmelser och principer som tillämpats i årtusenden, och som är mindre viktiga än människan.
Åberopande av Bibelns auktoritet förvillar
Det maktbruk som hänger ihop med en bibelsyn bör identifieras i alla sammanhang där Bibeln ges en roll i beslutsfattandet – detta gäller också i samband med vetenskaplig exegetik, säger Nissinen.
– Bibeln utövar inte makt utan människor åberopar Bibelns texter för sitt maktutövande. Ansvaret för maktutövandet skjuts över på auktoriteten, alltså på texten, när man hävdar att ”det är inte jag som talar utan Gud som säger så”.
– Innan en människa gett orden innebörd genom tolkningen av dem, säger Bibeln inget alls. Bibeln är inget magiskt verktyg som kan användas för att förvandla saker och ting efter tycke, säger Nissinen sammanfattningsvis.
En bibelsyn är något som enligt professor Nissinen styrs av en stor tolkningshelhet, som gör all läsning av Bibeln till något helt annat än ofelbar bokstavstolkning. Han belyser detta med passager som berör homosexualitet.
– Om någon tror sig läsa de här passagerna bokstavligen, kan vi till att börja med fråga oss vilka texter som valts ut och på vilka grunder. En andra fråga som infinner sig är vilka begrepp och ord från vår egen tid som används för tolkningen. Ordet homosexualitet förkom inte alls i texter före slutet av 1800-talet.
– Och hur konkretiseras de textavsnitt som tolkas? Bibelns texter beskriver den verklighet som rådde för 2 000–2 500 år sedan, då könsrollerna var hierarkiska och jämlikhet inte var något samhällsideal. En fjärde punkt handlar om vad texten under tolkning kopplas till: hur används den, varför och för eller mot vem?
Nissinen anser att bibeltolkningar som berättigar eller rentav kräver att vissa människor ska annangöras eller behandlas ojämlikt är skadliga. Han efterlyser ansvar vid uttolkning av Bibeln.
– Särskilt annangörandet av könsminoriteterna leder till att människor påförs skam. Precis som om de inte hade något annat val än att ständigt skämmas för sin existens. Det jag motiveras mest av när det kommer till könsdebatten angående Bibeln är just att människor inte ska behöva uppleva något sådant.