Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet har bedömt Sydösterbottens järnvägs effekter på den regionala ekonomin utifrån tre alternativa utvecklingsförlopp. Banan går från Seinäjoki till Kaskö hamn. Om banan stängs för trafik skulle det enligt resultaten i utredningen medföra negativa konsekvenser för ekonomin i närområdet. Livligare trafik på banan skulle däremot enligt ett realistiskt eller optimistiskt tillväxtscenario bidra särskilt till ökad skogsekonomi i området, något som i sin tur skulle påverka den övriga ekonomin. Enligt det realistiska tillväxtalternativet skulle ekonomin i området öka med omkring 12 miljoner euro, och enligt det optimistiska alternativet med över 23 miljoner euro i förhållande till basscenariot. Om persontrafik inleds skulle det ytterligare kunna stärka de positiva konsekvenserna för ekonomin och sysselsättningen.
Mellan scenarierna med en nedlagd bana respektive optimistisk tillväxt finns det en skillnad som på årsnivå uppgår till maximalt över 30 miljoner euro i bruttoregionalprodukt och omkring 140 årsverken, säger forskaren Susanna Kujala.
De ekonomiska konsekvenserna skulle inte begränsa sig till de ekonomiska regionerna som ligger invid Sydösterbottens järnväg.
Merparten av tillväxtscenariernas positiva effekter hänför sig till området runt banan. Konkurrensen skulle kunna medföra förluster utanför detta område, men på nationell nivå skulle utvecklingen enligt resultaten bli positiv. Beslut om Sydösterbottens järnväg gäller alltså inte enbart Södra Österbotten och Österbotten, menar forskaren Outi Hakala.
Förändringar på gång inom skogsbruket
Merparten av de regionalekonomiska effekterna skulle orsakas av förändringar inom skogsbruket. Mängden virkestransport ökar i dagsläget. Därför kan det redan ha börjat uppstå positiva effekter på ekonomin och sysselsättningen.
Förlängningen av lastningsspåret i Östermark blev färdig i september 2020, och därefter har de tre största skogsbolagen i Finland alla transporterat virke från trafikplatsen i Östermark. Den här vintern har också Isojoen Saha Oy börjat lasta barrfiber i Östermark. Dessutom trafikerar godstrafik banan till fabrikerna och hamnen i Kaskö. Sammanlagt uppgick trafikvolymen på banan uppskattningsvis till 180 000 nettoton år 2020, säger Jorma Vierula, verksamhetsdirektör vid Södra Österbottens järnvägsförening.
Författarna till den nya utredningen önskar att resultaten av den regionalekonomiska bedömningen ska underbygga de beslut som fattas om banan.
Sydösterbottens järnväg kan även i fortsättningen vara ett stöd för utvecklingen i området. För att möjligheterna ska kunna utnyttjas krävs det emellertid fortsatt utvecklingsarbete, investeringar i underhållet av banan och granskning av nya verksamhetsalternativ, konstaterar författarna till rapporten.
Utredningen av de regionalekonomiska effekterna ingår i projektet för stärkning av Sydösterbottens järnväg som utvecklingskorridor. Det är ett utvecklingsprojekt inom programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och finansieras med stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Södra Österbottens järnvägsförening administrerar projektet, som genomförs i samarbete med Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet.
Publikation:
Kujala Susanna, Hakala Outi ja Vierula Jorma (2021). Suupohjan radasta vahvistuva kehityskäytävä – Tavara- ja henkilöliikenteen mahdollisuudet ja aluetaloudelliset vaikutukset. Helsingin yliopisto Ruralia-instituutti. Raportteja 208.
Länk till publikationen: https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/325609/Raportteja208.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Mer information:
Susanna Kujala, doktorand
Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet
susanna.kujala@helsinki.fi, 050 415 1158
Outi Hakala, doktorand
Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet
outi.hakala@helsinki.fi, 050 318 7933