Katri Makkonen: "En journalist är fortfarande maktens vakthund"

Den prisbelönta journalisten Katri Makkonen återvände som programledare för Yles A-studio efter sex års paus.

Redan den första sändningens tema var svårt: IT- problem i den statliga förvaltningen, som gäst understatssekreteraren för förvaltningspolitik Päivi Nerg.

Journalisten Katri Makkonen hade återvänt till Yles A-studio i september efter sex år som kommunikationschef för republikens president.

– Det övergick verkligen mitt förstånd, säger Makkonen i intervjun på kafé Puhuri i Drumsö i november 2019.

Sådant är Makkonen ändå van vid. Det krävs alltid mycket kunskap att behandla tre ämnen i varje sändning.

Det kändes skönt när kamerorna rullade. Det var spännande, precis som en direktsändning ska vara.

– Jag tänkte att jag bara ska vara mig själv.

Sändningen gick bra.

– Efteråt hade jag en bra känsla av att nu börjar det. Det hade åtminstone inte skett några stora missar. Jag mindes att jag gillar de här direktsändningarna.

Trots att medierna har förändrats är journalismens grundläggande uppgift densamma

Katri Makkonen har gjort en lång karriär som journalist.

Hon utexaminerades som politices magister vid Helsingfors universitet år 2003 och hennes huvudämne var internationell politik. Hon började på Yle samma år och vid sidan av A-studio har hon arbetat som programledare för bland annat Atlas och Morgon-tv. Mellan 2006 och 2009 var hon Yles Asien-korrespondent i Peking. Hon fick Bonniers journalistpris för sin förtjänstfulla rapportering om Kina.

Branschen har hunnit förändras under de sex år som Makkonen arbetade som kommunikationschef.

– Andra plattformar har ställt sig i snabb takt vid tv:ns sida, säger hon.

– Förut var tv-sändningen kungen.

En annan stor förändring är att journalismen är mer publikinriktad: man tänker noggrannare på publiken och mäter journalismen.

Yle har kommit ner från elfenbenstornet, vilket är riktigt nödvändigt. Man överväger vad publiken verkligen vill ha. Men samtidigt måste man hålla fast i minnet vad man måste berätta.

Branschen har haft turbulens redan under flera år. Digitalisering, omvälvning av intäktsmodellen, fejknyheter och andra förändringar har utmanat journalismen.

Men Makkonen anser att journalismens kärna och viktigaste uppgift trots allt är oförändrad.

– Journalismens uppgift är absolut att vara maktens vakthund, säger hon.

– Hålla uppsikt över vart det här samhället är på väg så att ingenting kan hända utan att man märker det. Att vi skulle vara medvetna om förändringar, eftersom det i ett demokratiskt samhälle kräver vårt godkännande.

Man måste utmana fejknyheter med hjälp av både journalistik och vetenskap, men det innebär också ett stort ansvar.

– Den information som läggs ut måste vara relevant och sann. Möjligheten att göra misstag har minskat eftersom det så snabbt äter trovärdigheten.

Vi måste värna om ett jämlikt samhälle

Det bästa med att jobba som journalist är den snabba takten.

Det är också viktigt att arbetet känns meningsfullt. Makkonen vill känna sig delaktig i samhället.

– Jag blir motiverad av att följa samhällsutvecklingen och hänga med i den, att bevisa den.

Det pågår stora förändringar i världen. Makkonen följer dem alla med stort intresse, men med klockarkärlek följer hon sitt gamla stationeringsland Kina.

– Utvecklingen i Kina är oerhört viktig för oss. Och frågan om relationerna mellan västländerna och Kina, när de ekonomiska förbindelserna är så fruktansvärt starka.

Ett annat viktigt tema är finländarnas mentalitet. Vad den är och hur den förändras.

– En mycket relevant fråga är varför samhällsutvecklingen är så snabb att många upplever att de inte hänger med.

– Jag är en stor fan av den finländska enhetligheten. Jag anser att det är oerhört viktigt att vi har ett relativt jämlikt samhälle, och jag tycker att vi måste värna om det.

Intervjun har gjorts i november 2019.

Bli medlem i Helsingfors universitets alumngemenskap