Juridiska fakulteten deltar i demokratiforskning som beviljats miljonfinansiering

Juridiska fakulteten deltar i två omfattande sameuropeiska forskningsprojekt som behandlar utmaningar för det demokratiska styret i dagens Europa.

Päivi Leino-Sandberg, professor i transnationell europarätt vid juridiska fakulteten, ingår i två internationella forskningskonsortier som klarade den hårda gallringen och därmed beviljades NORFACE-finansiering för de kommande åren. Av 240 sökanden beviljades endast 14 europeiska forskningskonsortier finansiering som en del av forskningsprogrammet Democratic Governance in a Turbulent Age inom NORFACE (New Opportunities for Research Funding Agency Cooperation in Europe).

NORFACE har som mål att utveckla finansieringssamarbetet mellan vetenskapsorganisationer som finansierar samhällsvetenskaper. Finlands Akademi finansierar utvalda projekt i den här ansökningen med 0,5 miljoner euro. Resten av finansieringen kommer från andra vetenskapsakademier i de medlemsstater som deltar.

Projekten som Leino-Sandberg deltar i som huvudforskare är Information in the EU’s Digitalised Governance (INDIGO) och Separation of Powers for 21st Century Europe (SepaRope). Båda forskningsprojekten är treåriga (2020–2023).

Projektet INDIGO beviljades NORFACE-finansiering på 1,5 miljoner euro och projektet SepaRope 1,2 miljoner euro. Finansieringen delas mellan de universitet som ingår i konsortiet.

– Stämningen är glatt förväntansfull. Det är ett hårt arbete att ansöka om finansiering och arbetet med den här ansökan utfördes huvudsakligen i juli förra året. Tillsammans med forskarkollegorna funderade vi i flera veckors tid på hur våra respektive expertiser är sammanknutna och hur forskargrupper som arbetar i olika länder skulle kunna bilda en genuin samarbetsgemenskap. Det var en glad överraskning att båda mina projekt beviljades finansiering, säger Päivi Leino-Sandberg.

SepaRope är ett samprojekt mellan Amsterdams, Göteborgs och Helsingfors universitet med fokus på maktens tredelning. Typiskt för osäkra tider är att den verkställande makten får en starkare ställning än lagstiftningsmakten och den dömande makten. Föremål för undersökningen är EU:s stora utmaningar: det ekonomiska och monetära samarbetet, immigration och EU:s nya internationella handelsavtal. Den pågående coronakrisen ger en ny dimension åt alla dessa stora utmaningar. EU har traditionellt legitimerat sig själv genom resultat. I projektet begrundas huruvida läran om den tredelade makten har kommit till vägs ände. Finns det någon annan modell som kunde användas för att säkerställa ett ansvarsfullt beslutsfattande?

I konsortiet INDIGO ingår förutom Helsingfors universitet också Luxemburgs universitet, Freiburgs universitet, Karlsruher Institut für Technologie och Universitat Pompeu Fabra i Barcelona. I projektet undersöks digitaliseringens inverkan på det demokratiska styret och på förhållandet mellan individen och den offentliga makten. Projektet utförs genom en utvärdering av det digitala beslutsfattandet och dess inverkan på EU:s olika politikområden och medlemsstater. Dessutom har projektet som mål att presentera hur skyddet för rättsstaten, demokratin, öppenhetsprincipen och de grundläggande rättigheterna å ena sidan och den effektiva förvaltningen å andra sidan, kan förverkligas i den digitala förvaltningens tidsålder. I projektet deltar förutom forskare inom rättsvetenskap också forskare inom samhällsvetenskaper och databehandlingsexperter.

Båda projekten inleds vid Erik Castrén-institutet 1.9.2020. Forskarna vid institutet arbetar i nära samarbete med forskarna från de andra universiteten som ingår i konsortierna.

– Utmaningarna för det demokratiska beslutsfattandet är inte nationella, eftersom beslutsfattandet och dess föremål ofta är transnationella till karaktären. Det är naturligt att närma sig sådana här forskningsobjekt inom ramen för internationella projekt, där varje deltagare bidrar med ett eget perspektiv. Till exempel just EU:s demokratiutmaningar och kriser uppfattas ur märkbart olika synvinklar i Europas olika hörn. I de här diskussionerna är det viktigt att presentera resultat som uttryckligen baserar sig på forskning. Deltagande i den samhälleliga interaktionen är också ett av de centrala kriterierna för NORFACE-programmet, säger Leino-Sandberg.