Hur förändras ansvaret för den offentliga politiken när beslutfattande i allt högre grad baserar sig på koordinering och samverkan genom partnerskap, nätverk, projekt och digitalisering? Vilken är statens roll i samverkan med andra aktörer? Hur fungerar konkreta lösningar för koordinering, samverkan och digitalisering i praktiken?
Det här är frågor som det nya akademiprojektet DemGo söker svar på. Utgångspunkten är att samhälleligt beslutsfattande kräver allt mera samarbete och koordinering.
– Oavsett vilken utmaning man tar, må det gälla sysselsättning, boende och byggande, klimat eller invandring, är det sällan en enskild kommun, myndighet, ett företag eller en organisation som kan åstadkomma särskilt mycket ensam, säger professor Stefan Sjöblom som leder projektet.
Samarbete och nätverk genomsyrar hela samhället – men det är svårt
Allt samhälleligt beslutsfattande bygger på någon form av samarbete över sektorsgränser, mellan offentligt och privat men också i förhållande till frivilligsektorn, intresseorganisationer, företagare och enskilda invånare. Olika former av samarbete är idag helt centralt för att skapa sysselsättning, företagsamhet och nå klimatmål. De samlade erfarenheterna och konsekvenserna av dessa samarbeten har dock varit svåra att överblicka.
– Medaljens baksida är att vi nästan varje dag i offentligheten kan se att samarbete över sektorsgränser är svårt. När pandemikrisen började var det uppenbart att det fanns samarbetssvårigheter mellan ministerierna och inom enskilda ministerier, för att inte tala om att offentlig och privat hälsovård skulle kunna samarbeta friktionsfritt för att effektivera smittspårning och vaccinationsprogram. Vad kan vi lära av kriser när det gäller samarbetsformerna, är en fråga vi kommer att ställa, säger Sjöblom.
Andra exempel på gränsöverskridningens problem som ofta väcker uppmärksamhet i offentligheten är statens ägarstyrning, hur verksamheter ska granskas, konsultbolagens roll och tjänstemännen rätt att gå över från det offentliga till det privata.
Nya lösningar sökes för framtidens offentliga politik
De demokratiska konsekvenserna analyseras genom konkreta lösningar som utformats i reformpolitiken i Finland sedan finansieringskrisen 2008 fram till dagens Covid19-kris. Genom att jämföra resultaten med andra liknande länder, särskilt Sverige, Danmark och Nya Zeeland, bidrar projektet till att utveckla nya lösningar för samverkan och koordinering i framtidens offentliga politik.
Grundfrågan är med andra ord hur vi kan dra nytta av samarbete över gränser utan att demokratiska procedurer och förtroendet för verksamheten hotas. Men det handlar också om hur samarbets- och styrningsformer som nätverk, partnerskap, projekt, digitalisering och algoritmisk styrning påverkar beslutsfattandets demokratiska kvaliteter. Varför fungerar vissa organiseringsformer och andra inte?
Stefan Sjöblom ser fram emot att mer långsiktigt kunna forska kring det som han uppfattar vara en av de viktigaste förändringarna i det offentliga beslutsfattandet som gradvis skett de senaste 30–40 åren, nämligen att allt mer av allt vi gör bygger på samarbete och samordning.
– Vi hoppas att resultaten ska vara till nytta i det offentliga beslutsfattandet generellt men också att vi kan bidra till att utveckla nya former för samverkan och metoder för forskningen på området.
Projektet har beviljats 477 560 euro för perioden 01.09.2021 - 31.08.2025 av Finland Akademi. I forskargruppen i detta skede ingår Sebastian Godenhjelm, Jaakko Hillo, Niilo Kauppi, Kanerva Kuokkanen, Johan Munck af Rosenschöld, Marjukka Weide, Isak Vento och Kim Zilliacus.
Stefan Sjöblom är professor i kommunalförvaltning och prorektor för forskningsfrågor vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Han forskning fokuserar främst på offentlig förvaltning, styrning samt lokal och regional utveckling. Sjöblom leder forskningsnätverket Demokrati, politiskt deltagande och institutionell förändring.