Enligt professorn Anu Kantola är coronaepidemin en gigantisk övning också i vetenskapskommunikation, men samtidigt visar krisen att vetenskapen utgör en del av livet.
– Epidemiologi och folkhälsovetenskap går i första linjen, med till exempel kommunikationsforskning, politiska studier, sociologi och nationalekonomi omedelbart inpå. Hur får man människorna att agera förnuftigt och hur kan man förhindra att panik uppstår? Hur kan olika politiska system och samhällen bemöta en pandemi? Hur blåser man nytt liv i ekonomin igen?
Enligt Kantola lyfter coronaepidemin också fram att vetenskapen inte bara är en faktamaskin, utan ett flexibelt, ständigt självreparerande system, en kontinuerlig direktsändning, där man tar emot nya observationer och använder dem för att försöka förstå vad som håller på att ske.
Man kan säga att osäkerheten ingår i vetenskapens essens, vid sidan av fakta. Kantola anser att forskare hela tiden befinner sig i en obekvämlighetszon.
– Inom vetenskapen är allting möjligt, ingenting är definitivt uteslutet. Vetenskapen skapar inga slutgiltiga resultat, utan kommer med påståenden.
Vetenskapen är dock det bästa vi har, ett rättesnöre för hur vi ska agera, anser Kantola.
– Även om vi inte vet allt, har vi med hjälp av vetenskapen kunnat ta oss till månen, bota sjukdomar och bygga upp framgångsrika samhällen.
Fakta räcker inte alltid till, men vi måste ändå stödja oss på det som vi kan sluta oss till för att kunna agera och gå framåt.
– Så är det även inom samhällsvetenskaperna som forskar om komplexa samhällen. Vi gör vårt bästa för att förstå vad som pågår och varför och försöker bidra till att bygga en bättre värld, säger Kantola.
Stora förändringar i centrum för forskningen
Finland har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna, då globaliseringen inneburit utmaningar sedan 1980-talet och världen förändrats på överraskande sätt.
– Under min egen forskningskarriär har jag till stor del fokuserat på de förändringar som vi alla genomlevt, även om vi inte alltid märkt det mitt i allt jäktet, säger Kantola.
Även om mänsklighetens problem ibland ter sig oöverstigliga, försäkrar forskaren att hoppet ännu lever kvar inom samhällsvetenskaperna.
– Människan är en överraskande och oberäknelig varelse som är kapabel till ohyggliga illdåd, men också till häpnadsväckande bragder.
Förtjänstfull verksamhet inom förmedling av vetenskaplig kunskap
Under sin karriär har kommunikationsprofessor Anu Kantola undersökt politiska eliter, journalism, skandaler, lobbyverksamhet, strategisk kommunikation och även företagsledning. Ofta har en historisk förändring stått i centrum för forskningen: hur en ekonomisk kris eller avreglering av marknaden har påverkat samhällslivet och människors identitet.
Hennes forskningsstudier har också fokuserat på förhållandena mellan kommunikation och maktutövning, hur man använder exempelvis berättelser och känslor i kommunikationen för att främja sina egna syften.
Kantola skriver sedan flera år tillbaka kolumner bland annat i tidningen Helsingin Sanomat och tidskriften Suomen Kuvalehti samt uppträder i teve och radio. I medierna har hon lyckats utmärkt med att sätta de många olika förändringarna och nya fenomenen i Finland och runtom i världen i samband med begreppen inom sitt vetenskapsområde.
I motiveringen till J.V. Snellmanpriset för informationsspridning tilldelad av Helsingfors universitet konstateras också att Kantola har ett modernt, vidsynt och roligt sätt att uttrycka sina tankar, vilket gör att läsaren och lyssnaren inspireras.
– Anu Kantola har hjälpt en allmänhet som är villrådig inför förändringarna att sätta namn på fenomen som förvirrar dem och därmed gett dem redskap för tänkandet. Hon har lyckats göra politikens slingrande turer begripliga för allmänheten, konstaterar rektor Jari Niemelä.
Medborgarna i centrum
Kantola leder forskningsprojektet Kansalaisuuden kuilut ja kuplat som utreder hur strukturella ändringar i ekonomin förändrar medborgarnas handlingsförmåga, politiska känslor och intressen. Dessutom undersöker man hur det politiska beslutsfattandet svarar upp mot de förändringar medborgarna upplever.
– Vi intervjuar olika grupper och försöker samtidigt ta reda på vilka som är arga och vilka som tror på framtiden.
Det mångvetenskapliga projektet finansieras av Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi, och flera vetenskapsområden och forskningsinstitut deltar. Ett av syftena med projektet är också att spräcka bubblor inom vetenskapsvärlden.
– Det är fantastiskt när forskare från olika områden kommer samman och försöker finna svar på frågor som hela samhället funderar över. Vad kommer att hända med identiteten och det gemensamma livet när globaliseringen får välståndet att koncentreras till stora städer och hos högkompetenta individer samtidigt som hälften av landet även i Finland töms på folk och medelklassens arbeten är hotade?
Forskaren försvarade sin undersökning om höginkomsttagare i offentligheten
Projektets första resultat publicerades i höstas när Kantola tillsammans med Hanna Kuusela gav ut en bok om den högst tjänande promillen bland finländarna och tog reda på vad dessa människor tänker om sig själva och samhället.
Boken Huipputuloiset (ungefär: Toppinkomsttagarna) väckte angelägen diskussion. Enligt juryn visar boken att det går att skriva precist och samtidigt underhållande om viktiga samhällsfrågor.
Tack vare boken togs frågan om kvalitativa forskningsmetoder till och med upp i de vanliga nyhetsmedierna. Kantola deltog aktivt i debatten och försvarade forskningen i såväl traditionella som sociala medier.
– Debatten fick mig att på något sätt känna stolthet över att vara finländare. Även om det klagas mycket över Twitter – ofta av en anledning – så är det ändå festligt att alla i Finland kan entusiastiskt debattera om metodfrågor som utgör kärnan för akademisk forskning.
Behovet för Kantolas undersökningar och kommunikationen av resultaten ökar.
– Samhällsvetenskapen ska vara en del av det gemensamma livet i ett samhälle och något man bedriver i samhället tillsammans med människorna. Resultaten måste på ett eller annat sätt vara relevanta för samhället.
Kantolas strävan att förstå de stora utvecklingslinjerna har uppmärksammats på många håll. Det är talande att professor Kantola som andra kvinna tillsammans med president Tarja Halonen kom med bland de tio viktigaste tänkarna i Finland när A-studio på Yle hösten 2018 sammanställde en lista över landets stora tänkare.
I Snellmans fotspår
J.V. Snellmann var samhällsvetare men även journalist som grundade en tidning och deltog på många sätt i utvecklingen av samhället.
– Vi, hans efterföljare, försöker känna av samhällets puls och tolka vad som förändras och vad som förblir som förut.
Priset med Snellmans namn är en reflektion av detta sätt att förstå vetenskapen som något som angår alla.
– Det är en fin tradition i vårt samhälle som bidragit till att göra Finland till ett av de bästa samhällena i världen. Jag känner att jag för denna tradition vidare, säger Kantola.