Nyutnämnda professorn i allmän statslära vid Helsingfors universitet Åsa von Schoultz anlitas ofta av medierna för att kommentera medborgarnas valdeltagande, men von Schoultz intresserar sig också för annat än valbåset.
— Politiskt beteende är ett mycket bredare fenomen, påpekar hon. Forskningen på området omfattar inte bara hur medborgarna agerar, röstar och hur aktiva de är, utan också hur det politiska systemet kan eller borde utvecklas.
Bland filosofer och teoretiker har det redan länge förekommit kritik mot den representativa demokratin. Det har föreslagits att den skulle kompletteras med t.ex. direkt demokrati som bygger på folkomröstningar och en deliberativ eller diskuterande demokrati där offentliga samtal får en större tyngd i beslutsfattandet.
Diskussionen har dock främst förts på ett teoretiskt plan.
— Få har frågat medborgarna vilken slags demokrati de skulle vilja ha, påpekar von Schoultz.
För sju år sedan startade von Schoultz ett forskningsprojekt om temat. Det var inte lätt att utforma frågor som kan fånga medborgarnas förhållningssätt. Först måste hon bilda sig en uppfattning om hur mycket människor alls reflekterade över politiska processers natur och alternativen.
Genom fokusgrupper och enkätstudier har hon märkt att en människas politiska ståndpunkt ofta inverkar på vilket slags politiskt system hen föredrar.
— Mer högersinnade människor betraktar ofta politiken som teknokratisk och lösningsorienterad; de vill se de smartaste hjärnorna sammanföras för att ta fram det bästa slutresultatet. Mer vänstersinnade upplever politiken mer som en maktkamp där det gäller att göra sin röst hörd.
Allra nöjdast med den representativa demokratin är de som identifierar sig med något existerande parti.
— De upplever att de får sin röst hörd i det nuvarande systemet. De som inte står nära ett visst parti är mer intresserade av alternativa demokratiformer.
Professor von Schoultz, som flyttar tillbaka till Finland från Sverige, funderar över ett framtida forskningsprojekt som handlar om Finlands valsystem. I vårt valsystem placerar inte partierna kandidaterna i ordningsföljd, och den hårdaste konkurrensen är ofta mellan kandidaterna inom partiet. Trots det har man forskat väldigt lite i detta.
— Det finländska systemet är intressant för det ger väljarna mycket makt. Å andra sidan gör det att konkurrensen mellan kandidaterna är hård. Det vore intressant att studera vilka medel kandidaterna tar till för att profilera sig gentemot sina partikamrater och vad som sist och slutligen avgör vem som blir vald.