Rörelserestriktioner kan ha oväntade följder för luftkvaliteten

Enligt atmosfärforskning i området för Poslätten i norra Italien hade den minskade rörligheten på grund av Covid-19-restriktioner endast en minimal inverkan på partikelföroreningsnivåer. Sist och slutligen visade datorsimulationer att förändringen i luftkvalitet ledde till en ökning av sekundär aerosolbildning.

En internationell samarbetsstudie, som är ledd av Helsingfors universitet, har utfört en holistisk studie för att undersöka vilken effekt Covid-19-restriktionerna har på olika luftkvalitetsförstörande faktorer i Poslättsområdet i norra Italien. Det är väl känt att området har en av de värsta luftkvalitetsstandarderna i Europa och är starkt påverkat av antropogena (människoledda) aktiviteter. Studien utfördes i samarbete mellan grupper i Finland, Italien och Schweiz, och resultaten publicerades i tidskriften Environmental Science: Atmospheres.

Forskarna har kombinerat luftkvalitetsmätningar och datorsimulatonsdata från flera ställen på området. Studieresultaten påvisar att minskade trafikutsläpp leder till en stor minskning av kväveoxid, medan de har haft en mindre effekt på aerosolkoncentrationen, vilket har lett till en bättre insikt om hur luftföroreningarna uppstår på Poslätten.

Nytänk om källan till luftföroreningar på Poslätten

Studierna visar att, trots den stora minskningen av människornas mobilitet och utsläpp från bilar (som t.ex. höjer på mängden kväveoxidkoncentrationer), förblev mängden aerosolkoncentrationer nästan oförändrad i jämförelse med tidigare år.  Däremot visade sekundärt uppkomna föroreningar som ozon en tydlig förhöjning i koncentrationerna. Dessa upptäckter fick stöd av en datormodellsimulation som simulerar begränsningen av trafik på grund av Covid-19, och som påvisade att atmosfärens samlade förhöjning av oxideringskapacitet kan ha stött uppkomsten av nya aerosoler.

Vidare påvisade modellsimulationer att, medan kväveoxidutsläppen minskade avsevärt, ökade de kemiska reaktionerna mellan organiska gaser och atmosfäriska oxidanter, vilket något gynnade uppkomsten av nya organiska partiklar.

– En kan tänka sig Poslätten som en massiv satsreaktor med alla sorters kemikalier.  Om en ändrar på en av ”ingredienserna” kan det trigga icke-lineära reaktioner i koncentrationerna av luftförorenare, säger Dr Federico Bianchi från Institutet för atmosfär- och jordsystemforskning (INAR) vid Helsingfors universitet.

Dessa studier kastar nytt ljus på uppkomsten av och källorna för luftförorenare i Poslättsregionen. Slutsatsen är att minskningen av trafikutsläpp inte hade en stor effekt på koncentrationerna av partikelmaterial, vilket möjligen påvisar betydelsen av andra utsläppskällor i Poslättsområdet.

Omsorgsfull definiering av evolutionen av sådana utsläppskategorier är väsentlig för att förbättra våra insikter om luftförorening och för att minska på osäkerheterna i framtida luftkvalitetsscenarier.

Federico Bianchi