Småningom kan partiklarna påverka klimatet genom att fungera som kärnor för molnkondensationer. De nya forskningsobservationerna om hur partiklarna bildas och varifrån de kommer ger oss mera insikter om klimatets historia och nuläge.
– För att kunna förstå klimatförändringen under de senaste hundra åren måste vi ha en så exakt förståelse som möjligt om atmosfärförhållandena under tiden före industrialiseringen, säger biträdande professor Federico Bianchi från Centret för atmosfärvetenskaper (INAR) vid Helsingfors universitet.
För att utreda saken granskar forskarna orörda områden på olika håll i världen, där människans påverkan har varit så liten som möjligt. En internationell forskargrupp har nu utfört en övergripande studie på klimatobservatoriet Pyramid i Nepal, vilket ligger 5 050 meter över havsnivån och nära baslägret vid Mount Everest. Observatoriet erbjöd möjligheten att studera uppkomsten av finpartiklar långt ifrån områden med mänsklig påverkan. Resultaten publicerades idag i den ansedda vetenskapstidskriften Nature Geoscience.
Naturliga partiklar
Enligt studien transporterar vindarna som blåser uppåt från dalarna gaser, som produceras av växterna vid bergets fot, till höjderna. Under denna resa förändrar fotokemiska reaktioner gaserna till föreningar med mycket låg avdunstbarhet, vilka snabbt bildar en stor mängd nya finpartiklar. Partiklarna driver vidare till den fria troposfären, en del av atmosfären som i hög grad är utom räckhåll för människans påverkan.
– Man kan se hela Himalaya som en “finpartikelfabrik” som kontinuerligt producerar en stor mängd partiklar och matar in dem direkt upp i atmosfären över Mount Everest, beskriver Bianchi processen.
– Enligt våra beräkningar baserade på dessa mätningar kan partikeldriften göra partikelhaltigheten ovanför Himalaya två eller t.o.m. flera gånger större än i dagens läge.
Det är nu första gången forskarna har studerat bergsvindarna som en betydande källa för finpartiklar i den fria troposfären.
Dessutom har de nya partiklarna bildats naturligt, utan nämnvärda bevis på föroreningar orsakade av människan. Detta betyder att processen sannolikt har förblivit oförändrad sedan förindustrialiserad tid, och kan ha varit en av de viktigaste faktorerna som påverkade partikelhalten i den övre atmosfären på den tiden.
De nya observationerna är beaktansvärda eftersom de kan bidra till att skapa ett allt mera korrekt jämförelsevärde för partikelhalten på detta stora område före industrialiseringen. Genom att införliva sådana processer i klimatmodellerna kan vi öka på vår kännedom om klimatförändringen och förbättra prognoserna om det framtida klimatet.
Kommande projekt kommer att forska i hur vi kunde bestämma fenomenet bättre och studera det på andran höga bergsområden.
Mera information
Federico Bianchi
biträdande professor, Centret för atmosfärvetenskaper (INAR)
Helsingfors universitet
federico.bianchi@helsinki.fi
050 3188 157
@AtmosFede
Webbsiten för Centret för atmosfärvetenskaper (INAR) (på engelska)