– Framför allt är vi intresserade av förändringsprocessen eftersom det norra halvklotet förändras i en skrämmande snabb takt, säger forskningskoordinator Tuija Jokinen.
Jokinen ingår i det team på sammanlagt 600 forskare som under det kommande året kommer att jobba på fartyget. Var och en tillbringar en omkring två månader lång period på isbrytaren, och omkring 100 forskare befinner sig samtidigt ombord. Dessutom tar tur- och returresan sammanlagt omkring en månad i anspråk.
Lauriane Quéléver, doktorand vid Centret för atmosfärvetenskaper (INAR) vid Helsingfors universitet, har redan åkt med fartyget från Tromsø för den första perioden. I den fjärde perioden deltar doktoranden Tiia Laurila och i den femte är Jokinen med ombord. Under den sjätte perioden nästa sommar deltar doktoranden Zoé Brasseur.
Gruppen har också fått utbildning för de krävande förhållandena på färden – bland annat i första hjälpen, sjöräddning och rökdykning samt i att skydda sig mot isbjörnar.
Projektet sysselsätter även på hemmaplan. Mikko Sipilä, ledare för INAR:s polarforskningsteam, sörjer för de mätningar som ska göras under resan i forskningsbyn Ny-Ålesund vid Spetsbergen och i Station Nord på norra Grönland. Mätningarna är mycket viktiga för projektet eftersom de ger en bild av den geografiska omfattningen av de fenomen som observerats nära Nordpolen.
Komplicerade kopplingar till klimatet
I samma atmosfärteam som Helsingfors universitet ingår även det schweiziska Paul Scherrer Institut (PSI). Två forskare från institutet deltar i den andra och tredje perioden på fartyget. Dessutom står PSI för den sjödugliga container där mätutrustningen färdas. Med på resan finns cirka 16 mätinstrument som forskarna använder för att mäta förekomsten av hundratals olika gasformiga ämnen samt partiklar – i storleksordningen nanometer till mikrometer – och dessa partiklars sammansättning.
Moln bildas inte utan partiklar, och utöver att reflektera solljuset absorberar moln också den värme som jorden utstrålar. Dessa partiklar kan, beroende på plats och årstid, antingen bromsa eller accelerera uppvärmningen av klimatet. I modeller som förklarar klimatförändringen intar atmosfärens molekyler och partiklar en viktig roll, men kunskapen om dessa processer i den arktiska regionen är mycket bristfällig.
Genom bättre kännedom om partiklarnas förlopp kan en bättre förståelse uppnås för hur de påverkar klimatförändringen – vad som bromsar uppvärmningen av atmosfären och vad som accelererar den. Enligt den klimatrapport som den internationella klimatpanelen IPCC publicerat brister just kunskapen om aerosolernas inverkan på klimatförändringen mest, på grund av stora osäkerheter i observationerna av hur de bildas och utvecklas.
Under ett år kommer forskarna att utreda källorna till de föreningar som finns i luften. De studerar också hur föreningarna i luften förtätas och bildar partiklar, hur stora partiklarna kan bli och vilka faktorer som inverkar på dessa processer. Syftet är att inom ramen för det internationella vetenskapssamfundet utreda kopplingarna mellan havet, havsisen och de biologiska processerna och hur förändringar i dessa påverkar klimatet och de regionala förhållandena.
– Vi ser särskilt fram emot våren eftersom ljuset, alltså solstrålningen, kan skapa mirakel. Strålningen ger upphov till en kedjereaktion där de föreningar som finns i luften börjar ändra form och slutligen bildar partiklar. Partiklarna i sin tur antingen binder värme eller reflekterar den tillbaka ut i rymden – direkt eller genom att bilda moln, säger Jokinen.
Mer information
Tuija Jokinen, forskningskoordinator, tuija.jokinen@helsinki.fi, @DrFinland, +358 50 311 7588
Mikko Sipilä, biträdande professor, mikko.sipila@helsinki.fi, +358 40 709 3103.
@PolarYear: Forskare vid Centret för atmosfärvetenskaper (INAR) vid Helsingfors universitet kommer under nästa år att delta i sammanlagt tre stora mätprojekt i den arktiska regionen. Utöver att mäta uppkomsten av fina partiklar på Nordpolen gör forskarna även mätningar i forskningsbyn Ny-Ålesund vid Spetsbergen och senare vid Villum forskningsstation vid Station Nord på norra Grönland. De berättar om stämningarna inom projekten och om de resultat som uppnås via @PolarYear-konton på Instagram, Twitter och Facebook.
Följ med händelserna på fartyget på MOSAiC-projektets sidor.