I början av 2020 var det bara en doktorand som forskade om coronaviruset (hos fladdermöss) i en grupp som leddes av Tarja Sironen, biträdande professor i virologi vid Medicinska och Veterinärmedicinska fakulteten, samt medlem i nätverket Helsinki One Health. När coronakrisen förvärrades beslöt man snabbt att de övriga elva avbryter sina projekt och övergår till att forska om coronavirusets spridning bland människor.
– Många doktorander fick ge sig ut på djupt vatten med en gång och börja bedriva helt ny forskning, berättar Sironen.
De donerade medlen på över 60 000 euro bidrog till att man kunde flytta forskningens fokus från djur till människor, genom en effektivering av laboratorieverksamheten. Tiotals eller hundratals prover har analyserats vid tidigare projekt, medan man nu måste analysera tusentals coronavirusprover under samma tidsrymd. Sironen anställde fler forskningsassistenter till laboratoriet och införskaffade diverse redskap, såsom bättre pipetter.
– Bättre pipetter och en bra infrastruktur effektiverar arbetet, men sådana detaljer är svåra att redogöra för i en finansieringsansökan, berättar Sironen.
Det finns inte bara en lösning på pandemin – donationerna stödjer forskning på flera områden
Donationerna har stött arbetet i många andra forskningsgrupper, utöver Tarja Sironens grupp. Medel har riktats till pågående, lösningsinriktad och snabbt genomförbar forskning.
Sakari Alhopuros stiftelse gjorde en betydande donation om en miljon euro till grundforskning om coronaviruset till professor Kalle Sakselas forskningsgrupp. Finansieringen påskyndar sådan forskning som är nödvändig för utvecklingen av vacciner mot det snabbt muterande viruset.
En del av donationsmedlen avsattes sommaren 2020 och våren 2021 till akademiforskare Giuseppe Balisteris och professor Olli Vapalahtis gemensamma projekt. Forskningsgruppen var den första i världen som visade att coronaviruset även fäster vid neuropilin-1-receptorer utöver de redan kända ACE-receptorerna på ytan av en cell.
– Vår målsättning är att utveckla en nässprej för självdosering med ett förebyggande läkemedel mot såväl coronaviruset som andra virus som smittar mellan människor. Det tilltänkta läkemedlets verkan baserar sig på att hindra neuropilin-1-receptorn från att aktiveras. Donationerna gör det möjligt för oss att fortsätta djurförsöksfasen i vår forskning under våren och sommaren 2021, säger Balisteri och Vapalahti och tackar för det närapå 30 000 euro stora bidraget som de mottagit.
Våren 2021 avsattes donationsmedel till två grupper för utveckling av forskningsmetoder vid forskningslaboratoriet för patologi och parasitologi vid Veterinärvetenskapliga fakulteten. Den ena gruppen studerar coronavacciner och leds av Tomas Strandin, docent i virologi. Den andra leds av universitetslektor Heli Nordgren.
– Vi undersöker hur coronaviruset fastnar och växelverkar i smittade djurceller. Resultatet hjälper oss att förstå virusets smittvägar och hur sjukdomen utvecklas i kroppen, vilket är till hjälp när man planerar behandlingsmetoder och förebyggande av smitta. Den nya metoden kan också tillämpas på forskning om andra sjukdomar, vilket främjar den gemensamma hälsan hos människor och djur, berättar Nordgren.
Alla donationer till förmån för coronaforskningen som gjorde före valborg 2021 har nu avsatts.
Ut ur krisen genom samarbete
Forskningen har sedan början av coronapandemin haft en avgörande betydelse för hur krisen hanteras. Hjälpvilligheten har varit stor bland företag, organisationer och enskilda personer under coronakrisen, berömmer Kaarle Hämeri, universitetets kansler.
– De många donationerna till förmån för coronaforskningen vittnar om människors förtroende för forskningen och vetenskapen vid kriser av det här slaget, liksom om förtroendet för universitetet som aktör, säger kansler Hämeri med tacksamhet.
– Det vittnar också om en solidaritet som starkt gör sig gällande vid exceptionella omständigheter. Allt det här är naturligtvis väldigt positivt och jag känner stor tacksamhet inför det, fortsätter Hämeri.
Antti Kivimäkis intervju med biträdande professor Tarja Sironen publicerades i sin helhet i maj 2021 i årsboken Helsingfors universitets fonder och donatorer 2020–2021. Även flera andra artiklar om donationer till coronavirusforskningen ingår i årsboken.