Giraffklubben bekantade sig med Nya barnsjukhuset och forskningen i barnsjukdomar

24.1.2019
Det är lätt att presentera forskning och undervisning i barnsjukdomar eftersom dess betydelse inte behöver motiveras, konstaterade kansler Kaarle Hämeri i sitt öppningsanförande. I Finland är forskningen och undervisningen i barnsjukdomar i toppklass i flera avseenden. Nya barnsjukhuset är en viktig del av det nära samarbetet mellan forskning, undervisning och vård.

Hela Finlands sjukhus

HUS barn- och ungdomssjukhus är hela Finlands sjukhus. I ett litet land är det vettigt att koncentrera resurser som fordrar specialkompetens. I Finland har det sedan länge funnits ett fungerande samarbete mellan sjukhusen i fråga om forskning och undervisning i barnsjukdomar.

– Ingen skickas vidare härifrån, konstaterar avdelningsöverläkare Pekka Lahdenne.

I Finland erbjuds barn och unga god vård. I Helsingfors är man särskilt bra på exempelvis behandling av sällsynta barnsjukdomar, hjärtoperationer samt vård och undersökningar av prematurer. Barnsjukhusets patienter är i huvudsak under 16 år. Vården av patienterna som är föremål för observation lämnas inte på hälft, utan det är möjligt att vara patient vid barnsjukhuset ända tills man går ut gymnasiet eller yrkesskolan.

– Det är full fart hos oss eftersom vi varje dag har 300–400 barn och unga som patienter, varav en tredjedel är yngre än ett år. Utöver dessa har vi givetvis patienter som stannar hos oss en längre tid på bäddavdelningarna. Samtliga anestesikrävande operationer inom HUS-området är koncentrerade hit till Mejlans, samtidigt som hälften av barnpatienterna som behöver kirurgisk vård kommer från områden utanför HUS sjukvårdskrets, fortsätter Lahdenne.

Samarbete garanterar god vård

Nivån på forskningen och undervisningen i barnsjukdomar i Finland är i världsklass och Nya barnsjukhuset siktar på att vara ett av världens bästa barnsjukhus. Nivån är ett resultat bland annat av medicinska forskningsrön, forskningsintensiv verksamhet och patienternas upplevelser.

Å andra sidan påverkas även undervisningen och forskningen i barnsjukdomar av de föränderliga ekonomiska villkoren.

 – För närvarande är exempelvis den externa finansieringens andel av Medicinska fakultetens budget större än den offentliga finansieringens andel, förklarade Medicinska fakultetens prodekanus Kari Reijula betydelsen av olika finansiärer och samarbetspartner för den medicinska forskningen och undervisningen.

I samband med sjukhusprojektet bedrevs en omfattande donationskampanj. Det är även möjligt att stödja sjukhusets verksamhet, såsom forskning och undervisning i barnsjukdomar, med donationer. Niilo Hallman-professuren som donerats av Stiftelsen för pediatrisk forskning innehas för en andra femårsperiod av överläkare Taneli Raivio, professor i translationell pediatrik.

Banden mellan forskningen, undervisningen och sjukhusmiljön är starka. Varje år färdigställs flera avhandlingar under handledning av Raivio och 30–40 doktorander och 120 grundexamensstuderande ges undervisning och handledning. Centrala forsknings- och undervisningsområden är bland annat tillväxtstörningar och puberteten, nya sällsynta sjukdomar, prematurvård, typ 1-diabetes, vars förekomst i Finland är exceptionellt stor, samt cancersjukdomar och stamcellsforskning.

– Det nya sjukhuset har även fått internationell uppmärksamhet via forskarnas internationella nätverk. Vi är en av de centrala aktörerna i norra Europa och vår verksamhet väcker intresse utomlands, säger Raivio.

– Vi vill aktivt informera om vår verksamhet. Vårt mål är att väcka ett omfattande intresse för forskning och undervisning i barnsjukdomar bland såväl finländarna i allmänhet som unga talangfulla studerande och forskare i Finland och utomlands.

Sjukhuset och forskningen producerar kontinuerligt stora mängder data. Att utnyttja dessa data är nu det huvudsakliga arbetet för barnreumatolog Pekka Lahdenne som arbetade som projektchef när sjukhuset byggdes. Multiprofessionella team funderar på hur man med data som uppkommer ur verksamheten kan skapa ett ännu mer fungerande sjukhus.

Planerad tillsammans med familjerna

Läkarna och den övriga vårdpersonalen planerade sjukhuset med avstamp i de funktionella utgångspunkterna två år innan arkitekterna och ingenjörerna påbörjade sitt arbete. Då planeringen inleddes 2012 var det ännu ingen självklarhet att tjänstedesign eller patienternas upplevelse skulle beaktas. Många saker förnyades helt: till exempel finns det så många observationsplatser på jouren att observationspatienter inte behöver skrivas in på avdelningen över natten, eftersom största delen snabbt blir bättre och kan åka hem redan följande morgon.

– Patienterna har varit en central del av planeringen av sjukhuset ända från början. Målet var att föräldrarna ska kunna tillbringa så mycket tid som möjligt med sina barn på sjukhuset. Barnen har deltagit i planeringen av exempelvis sjukhuskläderna och de åldersspecifika användargränssnitten för bäddavdelningens surfplattor, beskriver Lahdenne planeringen av sjukhuset och dess funktioner.

Sjukhuset mottog även ett stort antal donationer för införskaffning av konst. Genom att utgå från barnens behov och med hjälp av konsten i sjukhusets lokaler vill man göra tiden på sjukhuset till en så positiv upplevelse som möjligt för barnen.

– Ofta är det spännande och skrämmande att behöva komma till sjukhuset, men det är möjligt att avleda barnens uppmärksamhet i själva mottagningssituationen på flera sätt, beskriver Lahdenne betydelsen av att beakta de minsta patienterna.