Kommersiella gentester som ger information om ursprung är populära. De ger en uppskattning av de geografiska områdena som de egna förfäderna kommer från. Dessa tester jämför arvsmassan hos en individ med arvsmassan hos referensgrupper i olika delar av världen.
De nya resultaten som presenterats av forskare vid Helsingfors universitet, Aalto-universitetet och Institutet för hälsa och välfärd möjliggör nu för första gången liknande jämförelser mellan olika delar av Finland.
Biträdande professor Matti Pirinens forskningsgrupp vid Helsingfors universitet har redan tidigare producerat ytterst detaljerade forskningsrön om genetiska skillnader inom Finland. I studien som nu publicerats skapades referensmaterial för finländare med liknande genetisk bakgrund och detta material användes för att följa upp effekterna av befolkningens flyttrörelser under 1900-talet .
Studiens resultat har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLoS Genetics. Forskarna har dessutom skapat en webbplats för projektet. På webbplatsen finns interaktiva kartor som vem som helst kan använda för att ta del av resultaten av projektet. Informationsdesign och de interaktiva kartorna är skapade vid Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur av professor Rupesh Vyas forskningsgrupp.
Studien bygger på prover från FINRISKI-materialet som samlats in av Institutet för hälsa och välfärd. Med hjälp av referensmaterialet som skapats utgående från proverna kan man med stor exakthet särskilja finländare från olika geografiska områden på tre olika nivåer. Den första nivån placerar finländarna på en öst-väst-axel, medan den mer exakta nivåns tio referensgrupper i regel motsvarar Finlands tidigare län.
Modellen som används vid jämförelsen fungerar bäst när största delen av personens förfäder kommer från samma geografiska område. Ju fler olika områden som förfäderna härstammar från, desto mindre exakt blir modellens uppskattning.
– Fastställande av släktskap inom Finland som nära motsvarar de tidigare länen erbjuder nya fascinerande verktyg för personer intresserade av närhistoria, konstaterar Sini Kerminen vid Helsingfors universitet, som nyligen har doktorerat vid Institutet för molekylärmedicin Finland (FIMM).
I studien observerades också effekten av närliggande historiska händelser på befolkningens sammansättning i olika delar av landet utgående från individers födelseår och födelsehemkommun. En tidsmässigt och geografiskt lika exakt studie har inte genomförts någon annanstans i världen.
Resultaten visade att evakueringen av det avträdda Karelen har påverkat befolkningssammansättningen i Finland mer än den efterkrigstida urbaniseringen. I studien observerades även tydliga skillnader inom Finland beträffande hur stor förändringen av befolkningssammansättningen har varit under den period som studien omfattar, dvs. 1920-1980.
De största förändringarna observerades i Nyland, Egentliga Finland och Tavastland. I dessa områden har andelen individer med sydvästfinländskt ursprung minskat med över 20 procentenheter. Omfattande och snabba förändringar av detta slag åskådliggör flyttrörelser inom landet och är ett tecken på att man i Finland under 1900-talet i större utsträckning har flyttat från öst till väst än tvärtom. De minsta förändringarna observerades i Österbotten.
– Andelen karelsk arvsmassa hos den nyfödda befolkningen i de undersökta områdena gör det möjligt att följa den evakuerade karelska befolkningens rörelser nästan på årsnivå. Exempelvis verkar andelen nyfödda med karelskt ursprung ha ökat kraftigt i Österbotten under krigstiden för att sedan i stort sett försvinna redan i början av 1950-talet. I Nyland och sydvästra Finland däremot verkar andelen med karelskt ursprung ha stabiliserats till den krigstida nivån, säger biträdande professor Matti Pirinen som ledde studien.
Enligt forskningsgruppen är en detaljerad förståelse av den genetiska sammansättningen hos befolkningen viktigt också för medicinska projekt som använder genomdata.
– Vi vill understryka att genetisk bakgrund är någonting annat än nationell eller kulturell identitet och att våra resultat alltså inte kan användas för att fastställa vem som är finländare, säger Matti Pirinen.
Mer bakgrundsinformation, resultat och en interaktiv karta finns på projektets webbplats som skapats i samarbete med Aalto-universitetet. Studien har finansierats av Sigrid Jusélius stiftelse och Finlands Akademi.
Ursprunglig publikation:
Sini Kerminen, Nicola Cerioli, Darius Pacauskas, Aki S. Havulinna, Markus Perola, Pekka Jousilahti, Veikko Salomaa, Mark J. Daly, Rupesh Vyas, Samuli Ripatti och Matti Pirinen. Changes in the fine-scale genetic structure of Finland through the 20th century. PLoS Genet 17(3): e1009347. http://journals.plos.org/plosgenetics/article?id=10.1371/journal.pgen.1…
Mer information:
Biträdande professor Matti Pirinen, Helsingfors universitet, HiLIFE, Institutet för molekylärmedicin i Finland FIMM, Institutionen för matematik och statistik och Medicinska fakulteten
e-post: matti.pirinen@helsinki.fi