Coronahundundersökningen på flygplatsen framskrider – redan över 4 000 testade prover

Inom coronahundundersökningen som inleddes i slutet av september på Helsingfors-Vanda flygplats har man övergått från pilotfasen till den egentliga undersökningen. Hundarna har visat sig anpassa sig väl till arbetet på flygplatsen.

Hundarna har redan testat nästan fyratusen prover på flygplatsen och responsen på hundarna har varit enbart positiv. Inom undersökningen övergår man nu till följande skede, där hundarnas känslighet och exakthet för att identifiera personer med coronavirus utifrån deras lukt jämförs med PCR-resultat. De preliminära resultaten är mycket lovande.

Helsingfors universitets Dogrisk-forskningsgrupps coronahundsundersökning har pilottestats på Helsingfors-Vanda flygplats sedan början av september. Vid pilotförsöket, eller den så kallade proof-of-concept-undersökningen, har man bland annat testat hur hundarna klarar sig på flygplatsen, vilka slags utrymmen som behövs för hundarna och hundförarna och hur själva provtagningsprocessen fungerar bäst. Under testperioden på sex veckor fick man hundarnas arbete att löpa smidigt. Under denna testperiod utfördes endast lukttest för passagerarna. Vid slutet av november hade hundarna redan testat nästan fyratusen prover på flygplatsen och endast fått positiv respons av passagerarna.

Den egentliga vetenskapliga undersökningen, där negativa och positiva identifikationer gjorda av hundarna för flygpassagerarnas prover jämförs med resultaten av laboratorieprover (så kallade PCR-test) inleddes den 11 november då de sista nödvändiga forskningstillstånden hade beviljats. Vetenskapliga forskningsresultat från coronahundundersökningen på Helsingfors-Vanda flygplats kommer att vara tillgängliga tidigast nästa år, eftersom den vetenskapliga forskningen och kollegiala utvärderingen inom vetenskapssamfundet tar sin egen tid.

Dogrisk-gruppen har dock redan presenterat preliminära forskningsresultat vid två internationella vetenskapskonferenser och bland annat till social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, riksdagen, Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) och WHO.

Mottagandet har varit positivt

Forskningsgruppen har varit glatt överraskad av den respons som hundarna fått.

– Hittills har vi inte tagit emot någon negativ respons om coronahundverksamheten, även om en del av passagerarna kan vara rädda eller allergiska för hundarna, säger Anna Hielm-Björkman, som leder Dogrisk-forskningsgruppen.

– Den enda negativa responsen har varit att passagerare har besökt teststationen efter att hundarna redan åkt hem efter arbetsdagens slut eller att man inte har fått komma tillräckligt nära hundarna för att kunna ta en selfie tillsammans med dem. Vi har fått höra att hundarna alltid borde vara på flygplatsen, säger Hielm-Björkman med ett skratt.

Hundarnas välbefinnande kommer i första hand och under pilotfasen har coronahundarnas arbete följts upp dagligen och nödvändiga ändringar har redan genomförts. Till exempel klarade en stor hund inte av att arbeta på luktbanan på grund av utrymmesbrist. Man ändrade därför arbetssättet för att möjliggöra hundens arbete. En utmaning som återstår att lösa är hundarnas viloutrymme: det passar inte alla hundar att vila och arbeta i samma utrymme. För tillfället arbetar fem coronahundar på flygplatsen.

Hittills har hundarna testat 4 153 prover. Av dessa markerade hundarna 25 prover som positiva och 4 128 som negativa (andelen positiva prover av alla prover har varit 0,6 procent). Då reserestriktionerna inte var lika strikta markerade hundarna cirka 1,1 procent av proverna som positiva. Då Finland i början av oktober började kräva att passagerare låtit göra ett coronatest före ankomsten till Finland sjönk andelen positiva test till cirka 0,3 procent. Denna förändring ter sig logisk, men det är viktigt att göra en jämförande undersökning med resultaten från PCR-tester.

 

Forskning även i andra länder

Vetenskaplig forskning om coronahundar utförs även utomlands, vid olika universitet i över tio länder.

En het fråga inom den internationella coronahundforskningen är vilken luktsammansättning som gör det möjligt för hundarna att identifiera covid-19-smitta.

Utgående från tidigare forskning kan hundar identifiera coronavirussmitta i ett prov som tagits av en människa. Utöver cancer och corona finns vetenskapliga rön för att hundar kan upptäcka bl.a. malaria, Parkinsons sjukdom, migrän, diabetes och epilepsi. I majoriteten av undersökningar har hundars framgångsprocent vid upptäckande av olika sjukdomar i vetenskapspublikationer rapporterats ligga mellan 90 och 100 hundra procent. Vid några internationella undersökningar har tränarna inte kunnat få hundarna att uppnå bättre än slumpmässiga resultat. Av denna anledning utvecklas fortsättningsvis de bästa metoderna för träningen av hundarna och hittills står det bland annat klart att traditionella metoder för att träna polis- och tullhundar inte fungerar särskilt väl vid upptäckandet av sjukdomar. Exempelvis är explosiva ämnen och droger enkla molekyler, i motsats till olika biologiska prov av människor som är blandningar av tusentals molekyler.

– Hundarna känner knappast lukten av själva tumören eller SARS-CoV-2-viruset då de identifierar cancer eller coronavirus. Mer sannolikt är att de känner lukten av ämnesomsättningen hos människan i anslutning till sjukdomen eller dess slutprodukter, säger Hielm-Björkman.

Ytterligare finansiering utreds

Ytterligare finansiering krävs för att undersökningen ska kunna fortsätta även nästa år.

– Finansiering skulle möjliggöra pilottestning av nya funktioner både på flygplatsen och andra ställen: till exempel kunde hundarna testa ett stort antal människor, såsom besökare vid idrotts- och kulturevenemang eller mässor. Dessutom kunde man utreda hur hundarna kunde testa stora provmängder, om proverna tas i flygplanet under resan, och vilka prover som fungerar bäst för hundarna – är det ett svepprov av huden på armen i eller nacken, svett från armhålan, saliv, eller räcker det att hunden får sniffa på munskyddet, beskriver Hielm-Björkman.

Undersökningen vid Helsingfors-Vanda har hittills finansierats med 300 000 euro i form av social- och hälsovårdsministeriets pilotprojekt. Finansieringen har använts för att planera och förverkliga den så kallade luktstationen, för nödvändiga test- och undersökningsmaterial för stationen samt för löner för insamlare av proven och hundarnas tränare och förare.

Hundarnas extremt exakta luktsinne kan vara ett utmärkt hjälpmedel för att stävja coronaepidemin

Den tidigare cancerhunden, idag coronahunden Kössi och hans kompisar är inte ensamma: hundar används redan även på andra flygplatser i världen. Motsvarande operativ flygplatsverksamhet hade inletts i Förenade Arabemiraten (Dubai, Abu Dhabi och två andra flygplatser i landet) redan innan verksamheten inleddes i Finland. Efter Helsingfors-Vanda har användning av hundar på flygplatser eller vid gränsbevakningen tagits i bruk i åtminstone tre andra länder, där hundarna liksom här hos oss arbetar varje dag.

– I framtiden kunde lukttränade hundar även användas för att identifiera personer med coronavirussmitta exempelvis på äldreboenden, bland sjukhuspersonal och av tullen på flygplatser, konstaterar Hielm-Björkman.

Hur kan jag bidra till undersökningen?

Om du återvänder från en resa via Helsingfors-Vanda flygplats, låt göra ett coronahundtest följt av ett PCR-test, och ge forskningsgruppen tillstånd att använda dina resultat.

Du kan även stöda hundarna med en penningdonation. Både Finska Kennelklubben och Helsingfors universitet samlar in medel, ytterligare anvisningar hittar du här:

Mer information