Samhällsförtroende ger ökad resiliens i kriser

Mätt i förtroende är det finska samhället ett starkt samhälle. Förtroende skapas genom starka grundläggande rättigheter, jämlikt bemötande och en rättsstat, yttrande- och pressfrihet, jämlika möjligheter – och genom ett vetenskapssamhälle som deltar i den samhällspolitiska diskussionen och bjuder allmänheten på forskningsbaserad kunskap, skriver kommissionär Jutta Urpilainen.

Under coronaviruspandemin har mångas vardag präglats av oro – för den egna och de närståendes hälsa, för vardagen under undantagsförhållandena, för arbetsplatsen och utkomsten. Eftersom vi alla har stått inför en ny situation har vi inte bara känt oro, utan även osäkerhet, vilket har fördjupat oron. Hur många insjuknar i viruset? Hur länge varar undantagsförhållandena? Hur långt kan jag planera framtiden?

En av EU:s centrala riktlinjer under coronakrisen har varit att motarbeta desinformation, alltså vilseledande information. Europeiska kommissionen har bland annat upprätthållit ett tätt samtal med plattformar för sociala medier för att få plattformarna att ingripa i spridningen av falsk information och å andra sidan styra användarna till pålitliga myndigheter. Vi koordinerar tätt samarbetet mellan medlemsländerna och stöder bland annat faktagranskning samt forskning i kampen mot infodemi. Varför?

Att leva i osäkerhet ökar känslan av otrygghet. Tyvärr finns det aktörer som är redo att fräckt utnyttja krisen och den sårbarhet som krisen har gett upphov till. När nyheterna om en ny, okänd virussjukdom började sprida sig runt om i världen började det särskilt på webben dyka upp olika naturläkemedel och apparater som säljarna påstod skulle skydda eller bota användaren. Att gå på en sådan lögn skapar falsk trygghetskänsla och innebär ekonomisk förlust. I de värsta fallen har man som ”medicin” sålt ämnen som är skadliga för hälsan.

Undantagsförhållandena och osäkerheten används också för att attackera hela samhällen. Enskilda falska nyheter som cirkulerar i sociala medier kan verka harmlösa, men man kan tala om informationspåverkan om falsk information sprids systematiskt för att till exempel påverka det rådande samhällsklimatet, det politiska beslutsfattandet eller någons möjligheter att delta i den offentliga debatten. Aktörer som sysslar med denna typ av påverkan har sina egna makt- och geopolitiska samt ekonomiska intressen som de vill främja genom lögnerna de sprider.

Ingen hade en handbok för hur man skulle sköta coronaviruskrisen, utan beslutfattarna har varit tvungna att förlita sig på den bästa tillgängliga kunskapen vid tidpunkten för besluten och på modelleringar av virusets framfart. Det blir lite uthärdligare att leva i osäkerhet om det råder brett förtroende i samhället.

Mätt i förtroende är det finska samhället ett starkt samhälle. Förtroende skapas genom starka grundläggande rättigheter, jämlikt bemötande och en rättsstat, yttrande- och pressfrihet, jämlika möjligheter – och genom ett vetenskapssamhälle som deltar i den samhällspolitiska diskussionen och bjuder allmänheten på forskningsbaserad kunskap. Förtroendet för att den information som myndigheterna sprider stämmer och baserar sig på forskning får medborgarna att förhålla sig kritiskt till omotiverade påståenden om hälsovinster och externa påverkansförsök.

Vi måste lära oss av krisen. En klar lärdom är att förtroende gör samhällen starkare under kriser – något som vi säkert kommer att uppleva även framöver. Att stärka hörnstenarna för förtroende, demokratin och öppenheten, måste ses som en del av arbetet för att öka resiliensen och krisberedskapen i Finland, Europa och hela världen. En av riktlinjerna som Europeiska kommissionen i början av året presenterade i EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati är att skapa resilienta, inkluderande och demokratiska samhällen.

Jutta Urpilainen

Kommissionär med ansvar för internationella partnerskap