Rektor Jukka Kolas tal på universitetets årsdag den 26 mars 2018

Rektor Jukka Kolas tal på universitetets årsdag den 26 mars 2018.

Välkommen på universitetets årsfest. Helsingfors universitet fyller 378 år i dag.

Vi har fått njuta av snö denna vinter. Även i de södra delarna av landet har barn och vuxna kunnat skida och åka skridsko och pulka.

Dagens dagisbarn kommer kanske att minnas de här tiderna med vemod på sin ålders höst. De kommer kanske att leva i en helt annorlunda verklighet. När klimatet blir varmare blir den snöiga årstiden kortare. Vintrarna blir varmare och regnigare. Stormvindarna kan öka i styrka vid kusten och också inne i landet. Vintervädret blir molnigare och solen skiner mer sällan. Istäcket på Östersjön krymper och blir tunnare. Vi har alltså november i flera månader!

Klimatet förändras, det råder brist på mat och rent vatten, luften är förorenad, den biologiska mångfalden lider, miljön blir allt mer kemikaliserad och epidemierna når globala dimensioner.

Världen över försöker man febrilt hitta lösningar på dessa lömska problem. Arbetet försiggår på alla nivåer: i städerna och på landsbygden, vid företagen, nationellt, vid internationella förhandlingar, i organisationer.

Arbetet med att stoppa klimatförändringen kan exempelvis börja i Juupajoki. Där finns Hyytiälä forskningsstation, den främsta stationen i världen som mäter växelverkan mellan ekosystemet och atmosfären. Stationen uppmäter data som omfattar fler än tusen variabler, och den informationen omvandlar akademikern Markku Kulmala och andra världsledande atmosfärsforskare ständigt till ny kunskap om atmosfärens partiklar, kolcykeln och skogarna.

För närvarande har modellerna som gäller klimatförändringen inte tillräckligt med observationsmaterial. Därför är målet nu att inrätta upp till 1 000 likadana forskningsstationer världen över och börja producera mångsidiga mätningar och mätdata från en tillräckligt lång tid. Det skulle hjälpa oss förstå hur vi kan påverka klimatuppvärmningen. För närvarande finns det fyra forskningsstationer i Finland, en i Estland och en i Nanjing i Kina. Vi har ett avtal med Beijing University of Chemical Technology om att inrätta en station där. Förhandlingarna om tiotals nya stationer i Kina, Ryssland, Kazakstan och Vitryssland framskrider.

Atmosfärforskningen vid Helsingfors universitet ligger på toppnivå i världen och universitetet är ledande på området. Denna forskning och denna vetenskap kan bjuda på verktyg för att stoppa den globala uppvärmningen. Här vilar vår uppgift: att med forskningens hjälp ta fram ny, tillförlitlig kunskap och lösningar som kan vara av avgörande betydelse för planetens framtid. För det behövs mångvetenskaplig forskning och internationella forskargrupper med världens främsta forskare.

--

Vi har många orsaker att vara stolta över vårt universitet och den forskning som bedrivs här. Vi hör till topprocenten bland världens mångvetenskapliga universitet.

Forskningen vid Helsingfors universitet har gjort att vi känner till cancerns uppkomstmekanismer bättre än någonsin förr. Vår internationella spetsforskning i kombination med de möjligheter som Helsingfors Biobank erbjuder skapar en exceptionell forskningsmiljö med potential att ta fram cancerbehandling av aldrig skådat slag.

Inom vetenskapsområdet filosofi ligger vi i topp bland världens 50 bästa i internationella rankningar.

Helsingfors universitet har klarat sig bra i den hårda konkurrensen om Europeiska forskningsrådets finansiering. Av de nordiska universiteten har endast Köpenhamns universitet fått mer finansiering än Helsingfors universitet. Finansieringen har fördelat sig på många vetenskapsområden, vilket visar att vi bedriver forskning i toppklass på bred front. Vetenskapsområdena på universitetets Centrumcampus började ha framgång i konkurrensen om den bästa EU-finansieringen och annan internationell finansiering när de väl började ansöka om pengarna, med assistans av universitetets forskningsservice. År 2014 hade 2 forskningsprojekt från Centrumcampus framgång i utlysningen om ERC-finansiering; idag är siffran uppe i 12. Våra teologer har till och med fått finansiering av TEKES! (projektet CoPassion med Anne-Birgitta Pessi & co)

Helsingfors universitet utbildar lärare som hör till de bästa i världen. Som första universitet i Finland grundade vi en egen pedagogisk fakultet, och vår forskningsbaserade lärarutbildning rankas bland de hundra bästa i världen. Vi kombinerar forskning och undervisning på ett unikt sätt. Genom att utbilda folk till experter i lärande och undervisning främjar vi utvecklingen i hela samhället. Inom projektet Growing Mind utvecklar vi nu framtidens lärande och digitalisering i skolorna. Projektet samarbetar med Helsingfors skolor och sprider forskningsrönen i hela landet. Målet är att utveckla tekniskt och pedagogiskt högklassiga smartskolor. Den finländska utbildningens internationella framgångssaga får därmed en fortsättning.

--

Vid Helsingfors universitet vill vi satsa kraftigt på att utveckla lärandet, och vi värdesätter våra lärare. Undervisningen är precis som forskningen en central del av den akademiska kompetensen. I år firar Lärarakademin sitt femte år. Lärarakademin är ett för finländska förhållanden unikt nätverk för framstående lärare.

Som ni vet är vår princip att alla lärare vid universitetet forskar och alla forskare undervisar. Vår undervisning baserar sig alltså på en allt mer mångvetenskaplig forskning som bedrivs i en internationell miljö.

Till det akademiska samfundet hör också i allra högsta grad Studentkåren vid Helsingfors universitet. Studentkåren, HUS, grundades 1868. Den firar alltså 150-årsjubileum med anledning av arbetet för att förbättra studenternas ställning. Vi gratulerar studentkåren!

--

I Finland kan vi lösa globala problem eftersom vi i många avseenden är världens bästa land. Vi är det stabilaste och tryggaste landet i världen. Vi har världens bästa förvaltning. Vi är det tredje rikaste landet i världen. Av alla länder har vi den största personliga friheten och valfriheten. Bland européerna är finländarna näst mest nöjda med sitt liv.

Ända sedan 1640 har Helsingfors universitet kraftigt bidragit till den finländska välfärden och uppkomsten av en nationell identitet. När universitetet grundades var det en liten och anspråkslös akademisk krets med 11 professurer och 250 studenter.

På 1800-talet blev universitetet centrum för det nationella uppvaknandet. Här föddes Finlands identitet, historia, språk och kultur, liksom även nationalsången Vårt land och Finlands flagga. Idag bedriver Helsingfors universitet banbrytande och mångvetenskaplig forskning vid elva fakulteter. Vi har 600 professorer, över 7 000 anställda och drygt 30 000 studenter. Varje år tar cirka 6 000 studenter examen vid Helsingfors universitet, och av dem är 500 lärare. Det här betyder att vi varje vardag skickar ut drygt tio magistrar i arbetslivet.

Under hela den tid som universitetet har funnits har det bidragit aktivt till uppkomsten av bildning och välfärd i vårt land. Framgångssagan Finland och Helsingfors universitets expansion och framgång är sammanflätade. Vårt prisade skolsystem och vår hälso- och sjukvård har båda sina rötter i universitetet.

Nu utvecklas vi i en allt mer internationell riktning inom såväl forskning som undervisning. Vi bygger internationella forskningscentra och knyter samarbetskontakter på områden som är viktiga med tanke på de globala utmaningar vi konfronteras med. Mark Daly rekryterades från Harvard till posten som direktör för Institutet för molekylärmedicin i Finland. I en intervju i Helsingin Sanomat säger han: ”Jag kom inte hit för de små möjligheterna, utan för de stora.” Det är skäl att hålla hans ord i minnet när vi funderar på vår egen roll i globala sammanhang där det gäller att lösa framtida utmaningar.

---

Våra starkt internationellt inriktade målsättningar behöver stöd på hemmaplan, ett stöd som förstår värdet av vetenskap och forskning. Inom exportindustrin förstår man att hemmamarknaden måste vara i skick innan man kan skapa framgångsrika exportprodukter. Det här gäller också för vetenskapen och forskningen, och i bredare bemärkelse för utbildningen.

För tillfället befinner vi oss i en oroväckande spiral, där anslagen för vetenskap och forskning hela tiden minskar. Enligt de uträkningar som Hannu Vartiainen och Allan Seuri gjort för Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken har universitetens finansiering minskat markant efter att universitetslagen stiftades.

I den statliga finansieringen till universiteten har man minskat i synnerhet basfinansieringens andel. I fråga om real basfinansiering ligger vi på en lägre nivå än år 2002. Men spetsforskning och dess förlängningar i form av kommersiella tillämpningar föds bara om det finns ett förtroende för fri vetenskaplig forskning där forskaren står i centrum för planeringen och genomförandet av forskningsprojekt.

Också när det gäller vår kompetens- och utbildningsnivå är utvecklingen oroväckande. Finland är det enda landet i Europa där de högskoleutbildades andel av befolkningen inte har ökat under det senaste årtiondet.  Vi har förlorat vår position som Europas och OECD:s högst utbildade land. Grundvalarna för vårt kunnande hotar vittra sönder. Det vore arrogant att tro att vårt förflutna ska bära oss även i framtiden.

Ett viktigt mål i undervisnings- och kulturministeriets vision för 2030 är att andelen högutbildade ska höjas från nuvarande cirka 40 procent till 50 procent. Men det lyckas inte utan en märkbar ökning i finansieringen av nybörjarplatser. Vid sidan av utbildningsnivån är det skäl att satsa på utbildningens kvalitet, det vill säga undervisningens och lärandets kvalitet.

Det går att reagera på universitetens basfinansiering, personalens och studenternas arbetshälsa och den sjunkande kompetensnivån, om dessa frågor upplevs som nationellt viktiga. Vi vill redan nu, i god tid före nästa riksdagsval, öppna dörrarna för en diskussion med beslutsfattarna om vad som bör göras. Vårt budskap är att en satsning på utbildning och forskning ska ses som en investering i framtiden. Arbetet kräver nationell konsensus som inte är beroende av regeringsprogram.  Arbetet kan börja genast; vi behöver inte ens vänta till nästa val: Den sittande regeringen kan återinföra justeringen av universitetsindexet inför år 2019.

Påverkansarbetet måste dessutom beakta Europaparlamentsvalet och Finlands EU-ordförandeskap, eftersom även EU:s forskningsfinansiering (FP9-ramprogrammet) ligger i stöpsleven.

Det behövs konkreta åtgärder för att råda bot på den nedgång i kompetensnivån som jag beskrev och som är en följd av minskade resurser. Helsingfors universitets framgång är av stor betydelse för Finlands framgång. Vår nation har satsat på utbildning i hundratals år. Också vår framtida framgång i en allt mer internationell värld är beroende av hur vi värdesätter vetenskap, forskning, kunnande och utbildning. Kvaliteten avgör.

Med dessa ord önskar jag Helsingfors universitet och er alla, universitetets vänner, en god årsdag.