På Helsingfors universitet har vi betonat att man måste se om hela kedjan för fostran och utbildning: som det också sägs i regeringsprogrammet behöver vi både en korrigering av universitetens finansiering och flera som utexamineras från andra stadiet, liksom även satsningar på en högklassig småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och förskoleundervisning.
En annan aspekt är utvecklingen av Finland som forsknings- och innovationsmiljö. Också här finns det positiva skrivningar: det finländska forskar- och vetenskapssamhällets internationella konkurrens- och attraktionskraft ska stärkas genom satsningar på forskningsmiljöer och forskningsinfrastrukturer.
Ur Helsingfors universitets synpunkt är det viktigt att vi nu kan se med större tillförsikt på framtiden, de senaste åren har vi sparat och gallrat i allt som är möjligt. Den föregående regeringens nedskärningar bantade ned vår årliga finansiering med cirka 40 miljoner euro på grund av nedskärningarna i universitetsindex och apotekskompensationer. Detta är i storleksklass med hela Humanistiska fakultetens budget.
Utifrån förhandlingsresultatet, alltså bindningen till universitetsindex och höjningen av universitetens årliga finansiering med 40 miljoner euro, kommer vårt finansiella läge att korrigeras betydligt, förutsatt att förhöjningen fördelas enligt UKM:s finansieringsmodell och är avsedd för befintliga uppgifter. Detta vore en god nyhet, för det innebär att vi också framöver kan ge undervisning och bedriva forskning i nuvarande skala.
Vi har lyft fram utnyttjande av forskning i beslutsfattandet genom nya strukturer och ökad interaktion. Det är fint att den kommande regeringen i sitt programutkast har förbundit sig till en faktabaserad politik och att den vill fördjupa samarbetet med det vetenskapliga samfundet. Detta är ett viktigt budskap.
Regeringsprogrammets starka skrivningar om en ambitiös klimatpolitik, om att bygga ett kolneutralt samhälle på ett socialt rättvist sätt, om att trygga naturens mångfald och om en reform av den sociala tryggheten kräver forskning till stöd. HU vill vara starkt med om att ta fram sådan sakkunskap. En socialt, regionalt och språkligt jämlik högskoleutbildning är ett viktigt mål där vi vill göra vår insats också genom forskning.
Avskiljandet av vetenskapen från undervisningsministers portfölj till en egen vetenskaps- och kulturministerportfölj är ett intressant beslut som torde accentuera vetenskapens betydelse för regeringen.
Det konstateras i regeringsprogrammet att antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen ska ökas betydligt under regeringsperioden för att höja utbildningsnivån, minska anhopningen av sökande och avhjälpa bristen på kompetent arbetskraft. Detta är ett viktigt mål. Det måste samtidigt beaktas att ett ökat antal nybörjarplatser kräver tilläggsresursering till högskolorna.
Tanken att högskolornas utbud skulle utvecklas till en slags plattform där de studerande flexibelt kan välja studier från alla högskolor i Finland är värd understöd. Helsingfors universitet är gärna med i det här arbetet och vi har redan fina förebilder bland annat i kursen Elements of AI.
Regeringen siktar på att höja satsningarna på forskning, utbildning och innovationer till 4 % till 2030 och på att utveckla Finland till världens bästa innovations- och testmiljö och anvisar både permanenta satsningar och engångssatsningar för detta ändamål. På Helsingfors universitet ser vi Business Finlands finansiering av ny affärsverksamhet från forskningsidéer som en fungerande mekanism som är värd att utveckla.
Det är glädjande att den kommande regeringen som strategiskt mål för EU vill lyfta upp den europeiska utbildningen och forskningen till en nivå som är världsbäst och fastställer att Finland stöder en betydande höjning av finansieringen för programmen Horisont Europa och Erasmus+. Ett nätverksbaserat europeiskt superuniversitet är en intressant tanke som vi gärna är med om att arbeta för.
Vi har föreslagit åtgärder, inte endast för att locka internationella experter med familjer till Finland, utan också för att få dem sysselsatta och för att få dem att stanna kvar i vårt land. Åtgärdsprogrammet för att förbättra utländska examensstuderandes sysselsättning kommer väl till pass och här vill vi göra en stark satsning.
Det är viktigt att Finland och våra högskolor stärker sitt globala ansvar. Därför ser vi med tillfredsställelse att Finland enligt regeringsprogrammet ska utarbeta en Afrikastrategi som grundar sig på Agenda 2030 och som säkerställer en konsekvent finländsk Afrikapolitik. I den strategin bör forskning och utbildning inta en stark position.
Vårt samarbete med Helsingfors stad är omfattande och givande: detta arbete får ett större djup när man utarbetar separata program med universitetsstäderna om den strategiska allokeringen av offentlig och privat forsknings-, utvecklings- och innovationsfinansiering till stärkande av globalt konkurrenskraftiga ekosystem.
Betydande är också det att man enligt regeringsprogrammet vill stärka förutsättningarna för högskolor, forskningsinstitut och företag på olika håll i Finland att bilda kompetenskluster.
Personligen vill jag som en positiv sak plocka fram också det att finansieringen för miljöskyddet ökas avsevärt. Naturpanelens verksamhetsförutsättningar ska tryggas, likaså ska klimatpanelens roll som vetenskapligt och oavhängigt expertorgan stärkas och anvisas de resurser som behövs.
Tack till regeringsförhandlarna, det här är en god grund för fortsatt samarbete.
Regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering
(3.7 Kunnandets, bildningens och innovationernas Finland)
Jari Niemelä
Rektor
Helsingfors Universitet