I dag lever vi i ett digital eller åtminstone digitalt transformerbart samhälle som i allt högre grad grundar sig på data och artificiell intelligens. Senast i och med coronaviruset har digitala lösningar och plattformar blivit en del av så gott som allas vardag, och smarta tjänster stöder vårt liv allt mer.
Men så här har det inte alltid varit. När jag inledde mina studier vid institutionen för datalogi (senare datavetenskap) i skiftet mellan 1980-talet och 1990-talet såg världen ännu ganska annorlunda ut. Datorerna var närmast gröna textskärmar och terminaler till centraldatorer. De första Mac-datorerna (som liknade fågelholkar) togs i bruk, men själva området uppfattades kanske ännu på något vis som marginellt, även om det hade vuxit i takt med hemdatorernas och spelkonsolernas uppsving på 1980-talet.
Själv uppfattade jag dock området som intressant och allmännyttigt och var övertygad om att jag skulle gynnas av kompetensen senare. Jag intresserade mig för data och dess möjligheter i så hög grad att jag sökte till doktorsutbildningen – och blev antagen.
Från doktor till digitaliseringsdirektör
Efter en fyra års intensiv period doktorerade jag med rubriken A knowledge discovery methodology for telecommunication network alarm databases. Även de datamängder som då uppfattades som stora var små jämfört med nuläget och analyser genomfördes vanligen nattetid eftersom datorkapaciteten var en helt annan än i dag.
Efter detta fortsatte jag till Nokias forskningscentral i Heikki Mannilas kölvatten. Han hade varit min professor och handlett mina påbyggnadsstudier och min forskningsgrupp. Vid forskningscentralen fortsatte jag mitt arbete inom personalisering och kontextsensitiva teknologier och senare 4G-forskning och -applikationer. Tretton år senare bytte jag arbetsplats till Tekes. Där började jag med att bereda ett nationellt 5G-forskningsprojekt, som jag senare fick leda. Sedan blev jag digitaliseringsdirektör på Business Finland och ansvarade för digitaliseringsprogram och digitaliseringsstrategin.
Studierna vid universitet gav en bra grund
Efter 2015 började världen snabbt bli allt mer exponerad för digitalisering och traditionella, icke-informationsteknologiska områden hamnade i den digitala transformationens virvlar. Själv deltog jag bland annat genom att leda utarbetandet av området för data- och plattformsekonomi inom regeringen Sipiläs och minister Lintiläs program AI Finland. Jag hade också förmånen att delta i olika etiska diskussioner om användningen av data.
Det var givande att märka att den forskning som jag hade gjort tidigare och den karriär som följde därpå gav resonans åt mitt resonemang. Så här i efterhand ser min karriärutveckling logisk ut, men jag hade på 90-talet aldrig kunnat föreställa mig värdet av de studier och den forskning som jag bedrev på den tiden.
Via mina studier och arbetsuppgifter fick jag en bra grund för digitaliseringen ur såväl ett teoretisk-vetenskapligt perspektiv som ett affärsperspektiv – särskilt då jag kombinerade områden för innovation och affärsverksamhet. På samma sätt är det i dag – och i synnerhet i framtiden – nödvändigt att samla, analysera, förstå och utnyttja data samt förbereda sig på risker. Detta är nödvändigt och skapar mervärde ur såväl ett affärsperspektiv som en samhällelig synvinkel.
Stora uppfinningar föds av en slump
Utan mina omfattande och horisontella studier för ett kvartssekel sedan skulle jag sakna den djupa förståelse som behövs i dagens värld. Jag är också övertygad om att mina förutsättningar skulle vara betydligt sämre i dag om jag inte efter studierna fördomsfritt hade greppat olika utmaningar, som har utvecklat och utvidgat min förståelse och kompetens.
Många av de frågor och metoder som jag själv forskade i och studerade under förra seklet har först nu blivit vardag, då vi har data i realtid och historiska data från allehanda områden. Nu är det möjligt att analysera dessa data effektivt och (vanligen redan) i realtid tack vare den utökade beräkningskapaciteten.
Vi kan inte på förhand veta vilka frågor, områden och ämnen som blir viktiga i framtiden. Därför är det viktigt att behålla ett öppet sinne och en hög ambitionsnivå i fråga om studier och forskning. Sist och slutligen har många stora uppfinningar under historiens lopp uppstått av misstag och forskning som tidigare har varit marginell kan efter åratal kopplas som ett centralt element till en samhälleligt betydande helhet, och i bästa fall lösa hela mänsklighetens framtid.
Själv hade jag till exempel inte kunnat gissa att jag nu 25 år senare är handels- och innovationskonsul vid Finlands generalkonsulat i Shanghai och leder Business Finlands kontor i Shanghai. Även i mitt nuvarande arbete utgörs grunden för framgång av digitalisering och databaserade smarta lösningar – denna gång för att främja finländskt kunnande och finländsk export.
Mika Klemettinen är konsul för handel och innovation på Finlands generalkonsulat i Shanghai och leder Business Finlands kontor i Shanghai.