Ilkka Herlin: Vetenskap och ansvar

Över hela världen är vi på väg att möta så många slags kriser att sannolikheten för en väldig katastrof är ohyggligt stor. Mindre katastrofer möter vi hela tiden. En av dem, coronaepidemin, genomlever vi just nu.

Det gemensamma för gångna och framtida olyckor i det moderna samhället är att utan vetenskap skulle vi aldrig ens ha råkat ut för dem. Vetenskapen har fötts ur nyfikenhet, ur en vilja att lösa problem och ur den tro på vår förmåga att kontrollera naturen som vi nutidsmänniskor har. Men vi har ingen sådan förmåga.

Grunden för vetenskaplig verksamhet ligger i att erkänna och identifiera fakta. Einstein lär ha sagt att han hellre sysslar med sina ekvationer än med politik, eftersom ekvationer är för evigt men politik är för nuet. Pacifisten Einstein blev trots allt tvungen att ställa sin ekvation till samhällets förfogande, med förödande konsekvenser.

År 1914 värvade vetenskapsmannen Fritz Haber Albert Einstein som forskare till Berlin. Den en av de två vännerna var tysk nationalist, den andra pacifist. Bådas arbete och uppfinningar har genererat välfärd, men också kolossal förödelse.

Vetenskapliga uppfinningars och innovationers öde vilar alltid i händerna på dem som kommer efter. Det innebär att vetenskapen och forskarna har ett särskilt ansvar. Vi kan inte längre lita på det som man tidigare trodde på, nämligen att vetenskapligt arbete bringar framsteg och lycka. Det kan lika väl bringa olycka.

Särskilt farligt är att vetenskapliga resultat också är i händerna på så kallade denialister, alltså faktaförnekare. När de förnekar vetenskapliga resultat, till exempel människans och teknikens inverkan på klimatförändringen, kan de intala oss att vi med gott samvete kan hålla fast vid farliga processer som vetenskapen producerat, till exempel fossil ekonomi.

Utan vetenskap och vetenskapligt tänkande klarar vi inte av de självförvållade svårigheter som vi har att vänta. Senast nu med coronaviruset har det här bevisats. Men det krävs att vi alla tar ansvar när vi forskar och tillämpar vetenskapliga resultat.

Vi måste bli bättre på att förstå helheten. Vi måste förstå vad vetenskapen är och vad den inte är, vart den når och vart den inte når. Också vägen till ökad förståelse måste vara en vetenskaplig process.

Vetenskap är som demokrati. Bristfällig och inte särskilt bra, men trots allt det bästa systemet bland olika alternativ. Vetenskapen och demokratin måste stötta varandra. Därför vetenskap, därför demokrati, därför ansvar och därför mod att eftersträva det goda.

 

FD Ilkka Herlin

Skribenten har forskat om Finlands historia, vetenskapens historia och stora system.

 

Var­för be­hö­ver vi ve­ten­skap?

Världen kommer i framtiden att förändras allt snabbare, och människans och miljöns behov med den. Det är omöjligt att förutsäga vilken forskning som kommer till nytta 2050. Ett är säkert, och det är att lösningarna kräver långsiktig forskning.

Läs mer!