Jag är forskningsledare på Fazer Lab, forsknings- och innovationsenheten på Fazer. I mitt arbete ansvarar jag för att staka ut forskningens riktlinjer och de viktigaste forskningsområdena och stöder genomförandet av forskning på Fazer. Vetenskap och vetenskapsbaserad kunskap tjänar oss på många sätt. Ibland när vi gör val behöver vi ett stöd att luta oss mot, ibland en stark grund att bygga på. Vi kan behöva utsikt långt bort till horisonten för att våga vara banbrytare inom nya eller gryende områden. Å andra sidan ger vetenskapen en rakryggad hållning till det vi gör och fungerar som kompass i val av riktning och i korsningar. Mitt eget motto, som beskriver mitt förhållande till vetenskapen i företagsvärlden, har blivit: ”Ibland måste man dyka djupt för att ta med sig någonting till ytan, ibland räcker det med att ta ett dopp under ytan.”
På Fazer satsas det starkt på forskning och den anses vara värdefull i att skapa meningsfulla lösningar och att öka företagets kompetenskapital. Hos oss jobbar ett dussin doktorer, varav fem i mitt team. Vi utnyttjar aktivt lärdomsprov som en del av våra forskningsprojekt och det skrivs 3–5 magisteravhandlingar samt delar av doktorsavhandlingar hos oss årligen.
Dessutom tar vi hela tiden i bruk nya sätt att genomföra vår forskningsverksamhet. För tillfället skriver en av våra teammedlemmar sin doktorsavhandling i Sverige och vi har en forskare från Helsingfors universitet i vårt team via postdoc-programmet PoDoCo.
Enligt min egen erfarenhet är förhållandet mellan vetenskapsvärlden och företag tämligen okomplicerad, så länge som man tar hand om genomskådlighet och förtroende – här hjälper det förstås att vi känner varandra och att vi möts. Att skapa forskningsnätverk och ekosystem är enligt min mening någonting som man inte kan betona för mycket. Till exempel var vi inom ramen för vårt Fazer Brainhow-program i kontakt med flera forskare, experter och professorer i syfte att få tillgång till vetenskapens färskaste syn på ett tema som intresserar oss: sambandet mellan kost, sömn, motion och hjärnverksamhet. Alla representanter för vetenskap var öppna för samtal och besök. De som blev tillfrågade gav oss också ett expertdokument i stil med en litteraturöversikt om ett bestämt tema. Ensamt i nätverket för det här Fazer Brainhow-programmet har vetenskapsvärlden haft företrädare från Helsingfors universitet, Åbo universitet, Östra Finlands universitet och Örebro universitet.
För att utnyttja vetenskap inom företag behövs det mycket satsning på egen forskning och kunnig personal åtminstone i den mån att det finns olika förmågor som kan tillämpa vetenskapliga observationer, allt från att skapa forskningshypoteser till att utföra praktiska experiment.
Det är förstås väsentligt för ett företags verksamhet att också kunna rapportera om betydelsefulla saker och slutligen kommersialisera dem som produkter eller tjänster. På Fazer är forskningsteamet en del av Fazer Lab, där det också jobbar ett utvecklingsteam för öppen innovation och affärsverksamhet, och hos oss på Lab förenas forskningen naturligt med den kommersiella sidan och kommunikationen. Det här har visat sig vara ett smidigt sätt att förnya företagskulturen på Fazer, pröva frimodigt och uppmuntra såväl forskningsorienterade som kommersiella förmågor att förena sina krafter och sin energi – resultaten har börjat synas i medierna och även på butikshyllorna. Många av våra nya och spännande innovationer skulle inte ha sett dagens ljus utan vetenskap.
Jussi Loponen
Skribenten är forskningsledare på Fazer, doktor i livsmedelsvetenskaper och docent vid Helsingfors universitet
I serien Vetenskapens försvarare beskriver skribenterna betydelsen av vetenskap och forskningsbaserad undervisning ur sin egen synvinkel. Bekanta dig med andra texter på sidan Därför vetenskap.