"Vi hoppas att vår bok ska nå också beslutsfattarna", säger Kristiina Brunila och Lisbeth Lundahl, som har redigerat en färsk bok om ungdomspolitik.

De ungas övergång från utbildning till arbetslivet är ett aktuellt ämne. Det är också det ämnet Helsinki University Press nya fritt tillgängliga bok Youth on the Move tar tag i med hjälp av sociologiska metoder. Redaktörerna Kristiina Brunila och Lisbeth Lundahl berättar om sin bok.

Hur väl lyckas ungdomar med övergången från en utbildningsnivå till en annan och från skolan till arbetslivet? Den här frågan är på mångas läppar, eftersom de ungas utbildnings- och karriärstigar intresserar såväl beslutsfattare som yrkesmänniskor inom utbildnings- och ungdomsbranschen. Helsinki University Press nya bok, artikelsamlingen Youth on the Move: Tendencies and Tensions in Youth Policies and Practices, tillför ett forskningsperspektiv till diskussionen. Boken behandlar ungas övergångar i Norden och England. Redaktörerna för boken, professor Kristiina Brunila från Helsingfors universitet och professor Lisbeth Lundahl från Umeå universitet betraktar ämnet ur ett kritiskt perspektiv.

”Ungas osäkra övergångar från utbildning till arbete är ett av dagens brännande samhälleliga problem i många länder. Det har uppstått ett helt ”övergångsmaskineri”, bestående av utbildning och coachning för unga, för att underlätta övergångarna. Det som vi ser som problematiskt är att de problem de unga stöter på, t.ex. arbetslöshet, fattigdom och marginalisering, och också lösningarna på dessa problem, ses som ungdomarnas personliga utmaningar. Men bakgrunden till problemen är framför allt strukturella faktorer med kopplingar till maktförhållandena i samhället och ojämlikhet, faktorer som också kan marginalisera de unga. Sådana samhälleligt signifikanta skillnader som ålder, kön, etnicitet, samhällsklass och hälsa påverkar de ungas möjligheter på många olika sätt. Vi vill skifta fokus från individen till strukturer.”

Artiklarna i boken Youth on the Move analyserar såväl beslutsfattarnas, lärarnas, handledarnas och andra experters som de ungas egen syn på övergångarna.

”Genom att analysera olika aktörers synpunkter kan man synliggöra problemen och ge svar på varför de ungas samhälleliga ställning inte förändras alla goda föresatser och otaliga åtgärder till trots. Yrkesmänniskornas arbete kan t.ex. styras av oidentifierade ideologier eller schablonmässiga förväntningar på hurdana utbildnings- och karriärstigar som är lämpliga för unga med olika bakgrunder.”

Enligt Brunila och Lundahl är det viktigt att fråga hurdana platser de unga erbjuds i övergångsmaskineriet och hur de ser på sin egen ställning.

”Vi anser att det är viktigt att granska policy och praktik i samband med övergångarna ur ett samhällsperspektiv, eftersom denna praxis inte bara beskriver utan också formar de möjligheter att vara och agera som de unga erbjuds. De ungas egna erfarenheter och önskemål har inte uppmärksammats i någon högre grad varken i forskningen eller i beslutsfattandet.”

Brunila och Lundahl ville publicera sin bok öppet, så att den är lätt tillgänglig för många.

”För oss är öppenhet en väldigt relevant fråga, eftersom vi vill att vår bok ska nå inte bara vetenskapssamfundet, utan också beslutsfattare och yrkesmänniskor inom de pedagogiska områdena. Forskare borde uppskatta öppenhet – vi kan inte kräva forskningsfinansiering om vi inte gör forskningsresultaten tillgängliga också utanför universiteten.”

 

Kristiina Brunila är samhällsvetare och professor i jämlikhet och rättvisa i utbildningen vid Helsingfors universitet. Lisbeth Lundahl är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.

Denna nyhet är en del av en artikelserie där vi berättar om Helsinki University Press nya publikationer och presenterar förlagets författare samt deras tankar om öppen publicering.

---

Översättning: Språktjänster, Helsingfors universitet.
”Det är för­träff­ligt att pub­li­ka­tio­ner är till­gäng­li­ga kost­nads­fritt”, sä­ger sam­hälls­te­o­re­ti­kern Juk­ka Gro­now

Helsinki University Press första bok, Jukka Gronows Deciphering Markets and Money: A Sociological Analysis of Economic Institutions har kommit ut och är fritt tillgänglig på HUP:s webbplats. I denna intervju berättar Gronow om sin bok och sina tankar om öppen publicering.

Jukka Gronow är professor emeritus vid Uppsala universitet och har forskat länge i ekonomisk sociologi. Under de senaste åren har fluktuationer i den ekonomiska politiken, bankkriser och konjunkturväxlingar ytterligare ökat behovet av undersökningar om konsumtionen och marknadskrafterna ur även andra än ekonomiska perspektiv. Gronows pinfärska undersökning Deciphering Markets and Money svarar på detta behov. I boken granskar Gronow såväl konst- och kulturmarknaden som den kontinuerligt växande finansmarknaden. Gronow analyserar hur dessa marknaders sociala förutsättningar och villkor påverkar deras funktioner.

"Ett av bokens bärande teman är det problematiska förhållandet mellan sociologin och ekonomin. Jag vill påvisa hur varornas och tjänsternas mångdimensionalitet och principiella osäkerhet i fråga om kvaliteten skulle få marknaderna att kollapsa om det inte fanns exempelvis marknadsverktyg som grundar sig på t.ex. estetiska värden och smakomdömen. Dessa marknadsverktyg gör att man kan jämföra varor och tjänster sinsemellan och beräkna deras värde. De grundar sig på tre sociala konstruktioner gällande smak och tycke: kulturella fält, sociala världar och mode." 

Gronow såg Helsinki University Press som en möjlighet när han funderade på potentiella förläggare.

"Mitt intresse väcktes för HUP, eftersom det är ett nytt förlag som har öppen publicering som princip. Att förlagets publikationer är fritt tillgängliga för en bred publik är alldeles utomordentligt."

Enligt Gronow finns det i samband med öppen publicering också utmaningar som man borde finna lösningar på inom det internationella vetenskapssamhället.

"Bland annat saknas en gemensam och etablerad praxis i samband med finansiering av publikationer, författarnas arvoden och referentgranskning av vetenskapliga publikationer. Det ideala skulle vara att en internationell organisation som representerar universiteten skulle utarbeta ett regelverk för publikationsverksamheten."

Universiteten och vissa finansiärer förutsätter att forskarna gör öppna publikationer, men å andra sidan främjar öppen publicering inte forskarens meritering. Som professor emeritus vet Gronow att han är privilegierad, eftersom han inte längre behöver bygga upp sin meritlista.

"Problemen i samband med meriteringen anknyter också till den pågående övergångsperioden, under vilken det är möjligt att tillämpa olika och sinsemellan motstridiga bedömningskriterier.  Den lavin av öppna publikationer som inväntas kommer att kräva att man har någon slags allmänna smakomdömen att tillgå – med andra ord just sådana marknadsverktyg som jag undersöker i min bok. Utan dem kan ”konsumenterna” lätt drunkna i massan."

 

Jukka Gronow är professor emeritus vid Uppsala universitet och docent vid Helsingfors universitet. Han har tidigare ger ut publikationer inom bl.a. konsumtionssociologi, sociologins historia och samhällsteori.